SMHI-projekt Lathund för kommuners klimatanpassning

En presentation över ämnet: "SMHI-projekt Lathund för kommuners klimatanpassning"— Presentationens avskrift:

1 SMHI-projekt Lathund för kommuners klimatanpassning
Elvira Laneborg Miljö- och klimatstrateg Mörbylånga kommun Katarina Skoglycka Klimatstrateg Oskarshamns kommun

2 SMHI-projekt ”Lathund för klimatanpassning”
Testa och ge feedback på SMHIs arbete om en lathund och ett digitalt verktyg för klimatanpassning i kommunerna. Arbeta med våra egna processer för klimatanpassning Förklara gett feedback under processen till SMHI EN PLAN ÄR VARKEN STARTPUNKTEN ELLER SLUTPUNKTEN FÖR ARBETET UTAN SNARARE GRUNDEN FÖR ATT FÅ EN GEMENSAM BILD AV VAD SOM REDAN HÄNDER OCH EN GEMENSAM FÄRDRIKTNING FÖR DET FORTSATTA ARBETET MED GENOMFÖRANDE, UPPFÖLJNING, LÄRANDE, FÖRDJUPNING OCH STÄNDIG FÖRBÄTTRING

3 Projektets bakgrund Många kommuner har inte kommit igång Det finns många verktyg för olika aspekter av kommunal klimatanpassning SMHI:s lösning: ”Lathund för klimatanpassning” projekt 2017 Målgrupp: små och mellanstora kommuner som inte kommit igång Kort projekt

4 Testpiloterna 6 kommunkluster med lst:
Lycksele&Storuman i Västerbotten Ragunda&Strömsund i Jämtland Norberg&Fagersta i Västmanland Hallsberg&Kumla i Örebro Gullspång&Mariestad i Västra Götaland Mörbylånga&Oskarshamn i Kalmar 3 enskilda kommuner: Hylte Hässleholm Ystad Kluster med Mörbylånga kommun och Länsstyrelsen.

5 Vårt syfte och förväntningar
Få stöd att ta fram helhetsbild av klimatanpassningsbehovet i kommunen Resurser för etablera kommunövergripande arbete Samla kunskap och öka medvetenheten om klimatanpassning i verksamheterna, tillgängliggöra befintligt underlag Få med klimatanpassning i relevanta planeringsprocesser Informera om vad vi vet! Analys av samhällsfunktioner, verksamheter, områden som påverkas av klimatförändringarna Analys av ekonomiska konsekvenser, t.ex. kostnader för anpassningsåtgärder, ändrade fastighetsvärden. Samla och sprida kunskap, öka medvetenheten om risker och ändrade förutsättningar (identifierade behov inför) Samla och sprida kunskap och öka medvetenheten om risker och ändrade förutsättningar – inom kommunorganisationen och till dem som verkar och lever i kommunen Lägesbild/ Analys av vilka viktiga samhällsfunktioner och eventuellt miljöfarliga verksamheter/ förorenade områden som påverkas av klimatförändringarna, för att kunna ta hänsyn i (fysisk) planering Analys av ekonomiska konsekvenser, t.ex. kostnader för anpassningsåtgärder, ändrade fastighetsvärden. Öka kunskap om klimatrisker, särskilt viktigt vid större investeringar med lång livslängd (ex infrastruktur) Hantera komplexiteten, t.ex: hur hantera idag det som blir en risk om 50 år?

6 Klimatanpassningssnurran
1. Etablera anpassningsarbetet 2. Risker och sårbarhet 3. Identifiera anpassningsåtgärder 4. Välja åtgärder 5. Genomför 6. Övervaka och följa upp Modell för klimatanpassning enligt EU

7 Lathundens utformning
Uppdelat i 6 steg: etablera, analysera, identifiera, prioritera, genomföra och utvärdera. Varje steg indelat i tre steg.  1. Förberedelser (för den som leder arbetet, ex vis en projektledare för klimatanpassningsarbetet) 2. Vad ska göras? (inklusive checklistor) Ta fram ett utkast på en klimatanpassningsplan Kommunicera och förankra utkastet på klimatanpassningsplanen med verksamheter och andra berörda Förankra klimatanpassningsplanen politiskt 3. Hjälpmedel Klimatanpassningsplan (mall) Finansiering av åtgärder

8 Skärmdump Beta verktyget kommer ändras Följa processen
Instruktioner för olika aktörer

9 1. Etablera anpassningsarbetet
2. Risker och sårbarhet 3. Identifiera anpassningsåtgärder 4. Välja åtgärder 5. Genomför 6. Övervaka och följa upp Startat arbetsgrupp Informerat ledningsgrupp och politik för att få mandat Gemensam lägesbild: Klimatförändringar Vad påverkar kommunen mest? Klimatanpassningsprojekt - hittills

10 Etablera arbetsgrupp

11 Gjort steg 2 översiktligt:
1. Etablera anpassningsarbetet 2. Risker och sårbarhet 3. Identifiera anpassningsåtgärder 4. Välja åtgärder 5. Genomför 6. Övervaka och följa upp Gjort steg 2 översiktligt: Valt ut de klimatfaktorer som påverkar kommunen mest Tagit fram en riskbild utifrån arbetsgruppens verksamhetsområden Påbörjat analys utifrån så kallade systemtyper Påbörjat steg 3: Funderat på vad vi gör och vad vi borde göra kring klimatanpassning

12 Klimatet i Kalmar län år 2071-2100 (jämfört med 1961-1990) VINTER HÖST
SOMMAR VÅR HÖST Årsmedeltemperaturen ökar med 3-5 grader C (från 6,4°C) Mildare och varmare vintrar, 3-6 grader varmare (från -1,9°C, fortfarande stor variation mellan åren) Färre dagar med tjäle Färre dagar med snö Ökad tillrinning på vintern + 20% Medeltemperatur sommar ökar till 18-20°C (från 15,3°C) Medeltemperatur höst ökar 4 grader(från 15,3°C) Vegetationsperioden startar tidigare och förlängs med 2 till 3,5 månader (från 218 dagar) Årsmedelnederbörden ökar + 15 till 20% (från 600mm), stor variation mellan åren Ändrad tillrinning över året Högre vinterflöden, ingen vårflod, lägre flöden vår och sommar Exempel: Marströmmen Medelvattenståndet höjs med ca 75 cm Fler dagar med låg vattentillrinning, dagar/ år (från 40 dagar) Ökad risk för torka, dagar med låg markfuktighet ökar till per år (från 15 dagar) Ökad avdunstning Klimatzonerna flyttar norrut med 10 km/ år!

13 Riskbild hittills Mörbylånga kommun
Lägesbild

14 Arbetsgrupp i Oskarshamn

15 Arbetsgrupp i Mörbylånga

16 Mall för systemtypsanalys

17 Klimatanpassningsplan Färjestaden
Mörbylånga ex Klimatanpassningsplan Färjestaden Planerade havsnivåskydd Mörbylånga och Färjestaden Fördröjningsmagasin Gröna gårdar förskolor Beredskapsplan värmebölja Klimatanpassning i ÖP och VA-plan Oskarshamn ex Klimatanalys Inre hamnen + hållbarhetsprogram, DP Skyfallsanalys Klimatanpassning i VA-plan och RSA Kommande ÖP 1. Etablera anpassningsarbetet 2. Risker och sårbarhet 3. Identifiera anpassningsåtgärder 4. Välja åtgärder 5. Genomför 6. Övervaka och följa upp Några åtgärder som redan genomförs

18 Möjlig mall och innehåll i en klimat- anpassningsplan
Det finns en mall, som kan hjälpa till handlingsplan

19 Att fundera vidare på Hur ska en kommunal klimatanpassningsplan utformas i förhållande till den regionala? Kommunalt ansvar vs sådant som berör kommunen Förankring av arbete och resultat; när och hur Hur fortsätta efter att SMHI avslutat projektet? Länsstyrelsen stöttar? Fler kommuner följer efter?

20 Tack för oss! Elvira Laneborg Katarina Skoglycka
Tel Katarina Skoglycka Tel