Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och politiska avdelningen, Carsten 2016-07-07 Regionövergripande rutin (ersätter tidigare lokala varianter/versioner)

En presentation över ämnet: "Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och politiska avdelningen, Carsten 2016-07-07 Regionövergripande rutin (ersätter tidigare lokala varianter/versioner)"— Presentationens avskrift:

1 Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och politiska avdelningen, Carsten Regionövergripande rutin (ersätter tidigare lokala varianter/versioner) Enhetlig anmälningsblankett – samma blankett ska användas av alla verksamheter/ inom region Jämtland Härjedalen, inga lokala varianter av blanketter ska användas

2 1 kap. Anmälningsskyldigheten
När far barn illa? När anmäla? Konsultera? Anmälningsskyldigheten – redan vid misstanke (min oro) När far barn illa? Varierar beroende på barnets ålder och förhållanden i övrigt. Mer ledning kring symptom och tecken på att ett barn kan fara illa finns i dokumentet Se och våga handla. Skyldigheten att anmäla inträder redan vid misstanke att ett barn far illa. Om det ändå råder osäkerhet kan den aktuella situationen diskuteras med socialtjänsten utan att barnets eller föräldrars identitet röjs. En konsultation får inte medföra att anmälan fördröjs.

3 När ska anmälan göras? När ska anmälan göras?
Misstanke?- Genast anmälas till socialnämnden. Det behövs inga bevis för misstanken att ett barn far illa och anmälaren behöver inte sätta sig in i om socialtjänsten behöver ingripa. Våga fråga - Socialstyrelsen rekommenderar att frågan om våld tas upp i alla ärenden inom barn- o ungdomspsykiatrin. Möjlighet till konsultation-Sotj, barnläkBUP, reprBUP, chef eller barnombud Den som gjort iakttagelserna angående ett barn kan uppleva behov av att samråda internt med en chef, representant från barn- och ungdomspsykiatrin, läkare från barn- och ungdomsmedicin eller barnombud innan hen tar ställning till om en anmälan ska göras. Anmälningsskyldigheten – redan vid misstanke När barn far illa? Varierar beroende på barnets ålder och förhållanden i övrigt. Mer ledning kring symptom och tecken på att ett barn kan fara illa finns i dokumentet Se och våga handla. När ska anmälan göras? Misstanke?- Genast anmälas till socialnämnden. Våga fråga - Socialstyrelsen rekommenderar att frågan om våld tas upp i alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin.

4 2 kap. Praktiskt tillvägagångssätt
Vid anmälan enligt socialtjänstlagen 14 kap. 1 § Anmäla – hur går det till? Se anvisning: Diarieföring – hur? När kan vårdnadshavare informeras? När ska vårdnadshavare ej informeras? 4) Vad händer efter en anmälan? anmälaren kan vända sig till socialtjänsten och få uppgift om resultatet av anmälan. Den information som får lämnas är huruvida en utredning har inletts, inte inletts, avslutats eller redan pågår.

5 Diarieföring Alla orosanmälningar ska diarieföras med sekretessmarkering. Närmaste chef ska skicka kopian på anmälan till: Diariet hus 2 plan 3 Ange vem du är som anmäler, dina kontaktuppgifter samt din närmaste chef Anteckna diarienummer på anmälan, kopiera anmälan och skicka originalet till aktuell socialförvaltning. Kopian skickas i förseglat kuvert till Diariet hus 2 plan 3.

6 Diarieföring forts…. Notera diarienummer i journalen i de fall det är aktuellt funderingar kring diarieföring? kontakta diariet (vxl)

7 Annan än barnet som är patient
Förälder, annan? Om det är en förälder/vårdnadshavare som är patient ska anmälan diarieföras och en notering om anmälan och diarienr kan göras i förälderns/den vuxnes journal. Observera att ingen information om barnet dokumenteras i den vuxnes journal. Om barnet inte är patient, kan du inte öppna en journal för att journalföra en anmälan - utan att ha träffat barnet.

8 Annan än barnet som är patient…
Förälder, annan än förälder/vårdnadshavare Detsamma gäller då varken förälder/vårdnadshavare eller barnet är patient. I detta fall ska en anmälan göras skickas till aktuell socialtjänst samt diarieföra kopian samt svar från socialtjänsten i samma ärende.

9 När kan vårdnadshavare informeras?
Utgångspunkt är att försöka få föräldrarna att förstå att det finns en oro för barnets situation och att avsikten är att hjälpa och stödja barnet och familjen, samt att hälso- och sjukvården samt tandvården har en anmälningsskyldighet Om det är oklart vilka vårdnadshavarna är, se till att ta reda på det. Det är enbart vårdnadshavare som kan underrättas Man kan lämna anmälan ”vid sittande bord” där både anmälaren, socialtjänsten och föräldrarna tillsammans lämnar in blanketten till Socialtjänsten. ingen skyldighet! Dock kan underlätta fortsatt kontakt med familjen.

10 När ska vårdnadshavare inte informeras?
När någon av föräldrarna eller en nära anhörig är misstänkt för övergrepp, misshandel och i hedersrelaterade fall. En riskbedömning ska alltid göras innan beslut fattas om att inte informera vårdnadshavare. Socialtjänsten och polisen kan ge vägledning om den anmälningsskyldige kan informera föräldrarna eller inte.

11 Vad händer efter anmälan?
Socialtjänstens uppdrag Den som har gjort anmälan kan vända sig till socialtjänsten och få uppgift om resultatet av anmälan. Den information som får lämnas är om en utredning har inletts, inte inletts, avslutats eller redan pågår.

12 Frågor? Juridiska frågor
Regionjurist Sanna Othman tel (27586), Barn som far illa Utvecklingsstrateg Sofia Kling tel (27622) Våld i nära relationer: Carina Almkvist och Åsa Mattsson ,