Programutvärdering av sysselsättningsinitiativet

En presentation över ämnet: "Programutvärdering av sysselsättningsinitiativet"— Presentationens avskrift:

1 Programutvärdering av sysselsättningsinitiativet

2 Inriktning - I Utvärderingsplanen för Socialfonden i Sverige framgår att Sysselsättningsinitiativet för unga ska utvärderas två gånger, dels 2015, dels Centrala ställningstaganden: 1) Vad ska utvärderingen inriktas mot i förhållande till övriga komponenter i lärsystemet? 2) Vilken typ av frågor är möjliga att besvara givet de dataunderlag som finns? Effektspår – i vilken grad skiljer sig arbetet/ behoven mellan tillämpnings- och metodutvecklingsprojekt ? - Analys - Mobilisering - Beredning - Löpande uppföljning - Projektuppföljning - Utvärdering (behövs den i tillämpningsprojekt?)

3 Utvärderings- och kunskapsfrämjande aktiviteter
Sammantaget planeras följande utvärderings- och lärdomsinriktade insatser genomföras: -Effekt- och resultatutvärdering av Sysselsättningsinitiativet som helhet -Effektutvärdering av ung framtid -Studier som genomförs av Temagruppen Unga i arbetslivet på uppdrag av ESF-rådet. -”Stora programutvärderingen” Dessa bör komplettera och understödja varandra. De ligger också tidsmässigt olika vilket ger olika förutsättningar att besvara frågor i de olika delarna Effektspår – i vilken grad skiljer sig arbetet/ behoven mellan tillämpnings- och metodutvecklingsprojekt ? - Analys - Mobilisering - Beredning - Löpande uppföljning - Projektuppföljning - Utvärdering (behövs den i tillämpningsprojekt?)

4 Syfte och utvärderingsfrågor
- Förordningen betonar fokus på resultat- och effekter. Ej processorienterad. - Utvärdering görs mot målen för PO3, därav primärt fokus på individnivån. Resultat på organisations- och strukturnivå kan sorteras som oavsedda effekter och bedöms också tidsmässigt kunna utvärderas senare. -Tentativa utvärderingskriterier som utgångspunkt: Relevans: i vilken mån är satsningens innehåll relevant i förhållande till den problembild som man vill påverka. Träffbild: i vilken mån når satsningen den avsedda målgruppen. Måluppfyllelse och effekter Kostnadseffektivitet Effektspår – i vilken grad skiljer sig arbetet/ behoven mellan tillämpnings- och metodutvecklingsprojekt ? - Analys - Mobilisering - Beredning - Löpande uppföljning - Projektuppföljning - Utvärdering (behövs den i tillämpningsprojekt?)

5 Metod och dataförutsättningar
Frågeställningar gällande relevans, träffbild och måluppfyllelse har goda förutsättningar att kunna utvärderas Frågeställningar kopplade till effekter och kostnadseffektivitet är beroende av vilken typ av data som finns tillgänglig. Utvärderingen av Ung Framtid ger åtminstone förutsättningar att belysa frågan för delar av initiativet Effektspår – i vilken grad skiljer sig arbetet/ behoven mellan tillämpnings- och metodutvecklingsprojekt ? - Analys - Mobilisering - Beredning - Löpande uppföljning - Projektuppföljning - Utvärdering (behövs den i tillämpningsprojekt?)

6 Planering Oktober: gå ut med FFU Nov-Dec: Anbudsutvärdering och tilldelning Jan-Feb: uppstart av utvärdering. I samband med det förs dialog med AU. Början av hösten: Muntlig delrapportering till AU Nov/Dec: Slutrapportering till AU och ÖK/AU Effektspår – i vilken grad skiljer sig arbetet/ behoven mellan tillämpnings- och metodutvecklingsprojekt ? - Analys - Mobilisering - Beredning - Löpande uppföljning - Projektuppföljning - Utvärdering (behövs den i tillämpningsprojekt?)

7 ESF-rådets kommentarer gällande ESI-utvärderingen

8 Huvudområden - Effektlogik - Styrning - Finansiell styrning - Övervakningskommittén Effektspår – i vilken grad skiljer sig arbetet/ behoven mellan tillämpnings- och metodutvecklingsprojekt ? - Analys - Mobilisering - Beredning - Löpande uppföljning - Projektuppföljning - Utvärdering (behövs den i tillämpningsprojekt?)

9 Effektlogik Delar utvärderarnas slutsats att effektlogiken behöver tydliggöras för ESI fonderna gemensamt och för respektive fond Myndigheten har påbörjat arbete med att förtydliga effektlogik, effektspår och ta fram genomförandeplaner Effektspår – i vilken grad skiljer sig arbetet/ behoven mellan tillämpnings- och metodutvecklingsprojekt ? - Analys - Mobilisering - Beredning - Löpande uppföljning - Projektuppföljning - Utvärdering (behövs den i tillämpningsprojekt?)

10 Styrning Komplex styrning med flera parallella styrformer Fokus på regelstyrning och formalia följer av EU och nationella regelverk Förhållandet mellan styrformerna måste förtydligas Insatser för att öka samsynen kring styrformerna och hur dessa kan samverka Effektspår – i vilken grad skiljer sig arbetet/ behoven mellan tillämpnings- och metodutvecklingsprojekt ? - Analys - Mobilisering - Beredning - Löpande uppföljning - Projektuppföljning - Utvärdering (behövs den i tillämpningsprojekt?)

11 Finansiell styrning Fokus på finansiell styrning följer av ESI- fondernas finansieringsmodell Nödvändigt att följa och styra intecknade och återsökning av programmedel för att fullfölja uppdraget att förvalta socialfonden Viktigt att ”balansera” den finansiella styrningen i förhållande till de andra styrsytemen Effektspår – i vilken grad skiljer sig arbetet/ behoven mellan tillämpnings- och metodutvecklingsprojekt ? - Analys - Mobilisering - Beredning - Löpande uppföljning - Projektuppföljning - Utvärdering (behövs den i tillämpningsprojekt?)

12 Övervaknings kommittén
Myndigheten instämmer i slutsatsen att ÖK:s roll är otydlig Viktigt att ÖK:s roll i styrningen av fonderna förtydligas inför programperioden Effektspår – i vilken grad skiljer sig arbetet/ behoven mellan tillämpnings- och metodutvecklingsprojekt ? - Analys - Mobilisering - Beredning - Löpande uppföljning - Projektuppföljning - Utvärdering (behövs den i tillämpningsprojekt?)