Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

En presentation över ämnet: "Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK"— Presentationens avskrift:

1 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK
Sveriges Kommuner och Landsting

2 Dagens rubriker Varför ska vi arbeta med barnets rättigheter?
Juridisk status Barnsyn, barnperspektiv, barnrättsperspektiv, barnets perspektiv? Barnets rättigheter – introduktion till konventionen

3 Varför? Svenska regeringen
Konvention – juridiskt bindande mellan stater som ratificerat Deklaration – frivilligt åtagande Traktatskonventionen – artikel 27 Nationell strategi 1998, 2010 Regional och lokal nivå Barnkonventionen blir svensk lag Lagrådsremiss

4 Utredarens förslag Lagändringar föreslås i följande lagar:
Brottsbalken Förvaltningsprocesslagen Förvaltningslagen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Utlänningslagen Kommittéförordningen Mot bakgrund av kartläggningarnas resultat föreslår utredaren ett antal lagändringar.

5 Treårigt kunskapslyft
Treårsperiod för att genomföra ett kunskapslyft i syfte att höja kompetensen om konventionen och tilläggsprotokollen. Olika yrkesgrupper, förtroendevalda i myndigheter, kommuner och landsting. Finansieringsprincipen Utredaren föreslår ett treårigt kunskapslyft för att öka kunskaperna om konventionen, de tilläggsprotokoll vi tillträtt och FN-kommitténs generella kommentarer . Utbildningarna ska ge kunskap om vad ett barnrättsperspektiv innebär i praktiken, visa på metoder för att lyssna på barn och inhämta deras åsikter. I det här sammanhanget pratar utredaren också om vikten av att sprida kunskap om barns psykologiska utveckling, minnesfunktioner och barns förmåga att berätta. Anledningen till förslaget om ett kunskapslyft är resultaten från kartläggningarna som visar på en allt för låg kunskap om barnets rättigheter och särskilt grundprinciperna.

6 Lagrådsremiss Föreslår att konventionen inkorporeras 1 januari 2020
Regeringen aviserar en vägledning för tolkning och tillämpning Nyöversättning En majoritet av de rättsvårdande myndigheterna avslår inkorporering som sådan Artiklars direkta tillämplighet – bör överlämnas till rättstillämpningen Lagrådet avstyrker

7 Har landstinget/regionen fattat beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta med konventionen om barnets rättigheter? Blått = ja Rött = nej Gult = ej svar

8 9 Blekinge län Ronneby Karlskrona Olofström Karlshamn Sölvesborg
Fattat beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta i enlighet med barnkonventionen Rött = nej Blått = ja Vitt = ej svarat på enkäten Lime = vet ej Ronneby Karlskrona Olofström Karlshamn Sölvesborg

9 ”Det här har ingen bäring på oss” ”Det här behövs inte”
Meningserbjudande Inre motivation Konven- tionen ”Det här har ingen bäring på oss” ”Det här behövs inte” Yttre motivation, standby ”Det här gör vi redan”

10 Rättighetsbaserat arbete
Om du är politiker – fatta bra beslut som går att genomföra Om du är chef – skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna genomföra besluten i organisationen Om du är medarbetare – använd rätt metoder för att tillämpa rättigheterna bland barn och unga Förstå – kunna – vilja

11 Barnrättsbaserat synsätt
Ett barnrättsbaserat synsätt kräver att varje barn erkänns, respekteras och skyddas som rättighetsbärare med en individuell personlighet, egna behov och intressen samt personlig integritet. (Barnrättighetsutredningen, sid 286)

12 Kunskapsutveckling Implementering Tillämpning Metoder Verktyg

13 Barnrättsbaserade processer
Politisk styrning Struktur Ledning Kärnverksamhet Stöd Verksamhets-planering Administrativa rutiner Budgetarbete Långsiktig samhälls-utveckling Service och välfärdstjänster Myndighets-utövning Kvalitetsledning Uppföljning Kompetens-utveckling Den här bilden visar hur viktig hela organisationen är för att ett rättighetsbaserat arbete ska nå varje flicka och pojke upp till 18 år. Politiken åskådliggörs här som ett tak, hela huset (organisationen) är beroende av att taket är helt så att det inte regnar in. Det vill säga hela organisationen är beroende av att beslut är rättighetsbaserade. För att kärnverksamheterna ska ha möjlighet att arbeta rättighetsbaserat behöver rättigheterna synliggöras i verksamheternas styrdokument och verktyg och metoder måste väljas. Förutom detta behöv en rad stödjande strukturer i organisationen. På ledningsnivå ska arbetet föras in i all verksamhetsplanering, i budgetarbetet och i alla uppföljningsprocesser. Om vi utgår från huset på bilden behöver rättigheterna även synliggöras i olika administrativa rutiner, i allt kvalitetsarbete och i planer för kompetensutveckling. Kultur Invånare: varje flicka och pojke upp till 18 år

14 En god jordmån Beslut i fullmäktige Tvärpolitiskt förankrat
Politiskt ansvarig för barnperspektivet Tydligt formulerade mål Förankring Samordningsansvar Arbetsgrupp Aktiviteter på olika nivåer Krav på uppföljning till politiken

15 Pallens tre ben: Barnets rättigheter Barnkompetens Barnperspektiv
Barnsyn Rätti Kompetens Perspektiv

16 S O S S

17 Socialtjänst Barnet Förskola/skola Vårdnadshavare

18 Förskola/skola Socialtjänst Barnet Barnet Vårdnadshavare

19 Perspektiv Barnperspektiv Barnets perspektiv Barnrättsperspektiv
Vuxnas syn på barn Det som visar sig för barnet Barnrättsperspektiv Artikel 2, 3.1, 6, 12

20

21 Rättigheter och skyldigheter

22

23 Konventionens innehåll
Konventionens innehåll Inledning (preamble) 54 artiklar 4 grundprinciper (art 2, 3, 6, 12) 3 genomförandeartiklar (art 4, 42, 44:6) Sakartiklar eller tematiska rättigheter Artiklar om övervakning och anslutning 23

24 FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER
Grundprinciper FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals Artikel 2 Icke diskriminering 24

25 Implementeringsartiklar
Artikel 4 Artikel 42 Artikel 44.6 Genomförande Kunskap Rapporter

26 Konventionen om barnets rättigheter
Verksamheten Artiklarna 19, 24, 29, 31

27 Artikel 2 – Icke-diskriminering
Alla barn har rätt till alla rättigheter Inget barn får diskrimineras på någon grund Barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor Utesluter inte positiv särbehandling Har bäring på alla andra artiklar

28 Artikel 3.1 – Barnets bästa i främsta rummet
Alla beslut och alla barn Prövning ska göras Principen ska väga tungt Kan inte övertrumfa en annan rättighet 28

29 3 – Prövning av barnets bästa
Gällande lagstiftning Vad säger konventionen Aktuell forskning Rådande praxis Beprövad erfarenhet Sociala nätverket Vad säger barn och unga 29

30 Artikel 4 – Genomförande
Politisk vilja Alla lämpliga åtgärder Tillgängliga resurser Internationell samverkan Barnkonsekvensanalyser Rättigheter inte välgörenhet

31 Artikel 6 - Rätt till liv, överlevnad och utveckling
En inneboende rätt till liv Öka förväntningarna på livet genom åtgärder mot svält och epidemier Överlevnad och utveckling Optimala förutsättningar idag, barndomen har ett värde i sig Skapa framtidstro (skola, arbetsmarknad)

32 Artikel 12 – Barnets rätt att säga sin mening
Absolut rättighet Gäller alla beslut och alla barn Kan ske genom företrädare Ålder och mognad Ej självbestämmande Inget tvång 32

33 Artikel 42 – Kunskap om rättigheterna
För att veta mina rättigheter måste jag känna till dem För att kunna arbeta utifrån konventionens krav måste jag förstå vad de innebär

34 Barnrättsforum Skåne en regional plattform med syfte att stödja och samordna utveckling av hållbara strategier för att implementera och tillämpa barnkonventionen i Skåne