Beskattning av nya företag

En presentation över ämnet: "Beskattning av nya företag"— Presentationens avskrift:

1 Beskattning av nya företag
Skatteförvaltningen

2 Innehåll Definitioner Val av företagsform
Innehåll Definitioner Val av företagsform Inledning av företagsverksamhet Skatteförvaltningens register Förskottsuppbördsregistret Registret över momsskyldiga Arbetsgivarregistret Allmänt om moms Skyldigheter för tillfälliga och regelbundna arbetsgivare Företagets skyldigheter gällande inkomstbeskattningen Företagets skyldigheter gällande momsbeskattningen Företagets skyldigheter som arbetsgivare

3 Definitioner Enskild näringsidkare Företagsformer Kapitalinkomst
Definitioner Företagsformer Enskild näringsidkare Personbolag Aktiebolag och andelslag Kapitalinkomst T.ex. kapitalinkomst av företagsverksamhet, ränteinkomst, hyresinkomst, överlåtelsevinst och dividend. Förvärvsinkomst T.ex. förvärvsinkomst av företagsverksamhet, lön, pension, förmån eller ersättning Direkta skatter Inkomstskatt som ska betalas till staten, kommunen och kyrkan, vilka i slutändan blir en belastning för betalaren Indirekta skatter T.ex. moms som företagaren endast tar ut och redovisar till staten. Den slutliga skatten överförs till priset på varor och tjänster. Lön Ersättning som betalas av arbetsgivaren och som grundar sig på arbets- eller tjänsteförhållande eller på personlig arbetsinsats Arbetsersättning Ersättning som betalas för arbete, uppdrag eller tjänst som inte utgör lön. Beroende på sammanhang är det möjligt att man använder olika benämningar för en företagsform, fastän man avser samma sak. Till exempel vad gäller enskilda näringsidkare pratar man ofta även om rörelseidkare, yrkesutövare, privatföretag eller firma. Största delen av dem som inleder företagsverksamhet tillhör just denna grupp. Med personbolag avses öppna bolag och kommanditbolag. I inkomstbeskattningen kallas ofta öppna bolag och kommanditbolag för näringssammanslutningar. I beskattningen ses även t.ex. mötes- och föreläsningsarvoden samt naturaförmåner som lön. Arbetsersättning betalas i ett sådant uppdragsförhållande där uppdragsgivaren kommer överens med den som utför arbetet (t.ex. företagare eller aktiebolag) om arbetet och ersättningen. Olika företagsformer och deras beskattning behandlas närmare senare i denna presentation.

4 Val av företagsform: behörighet, ansvar
Bankkonto - Bokföring - Försäkringar Verkar självständigt, för egen räkning. Bär själv det ekonomiska ansvaret för sina förbindelser med hela sin egendom. Enskild näringsidkare Minst två personer eller företag som grundare. I ett öppet bolag ansvarar alla bolagsmän personligen för bolagets förpliktelser med hela sin egendom. I ett kommanditbolag ansvarar de ansvariga bolagsmännen personligen för bolagets förpliktelser med hela sin egendom, medan de tysta bolagsmännens ansvar är begränsat till beloppet av deras kapitalinsats i bolaget Öppet bolag (öb) kommanditbolag (kb) Självständigt skattskyldig. Minst en person eller ett företag är grundare. Aktiebolag (ab) Andelslag Handelsregistret Handelsregistret Bolagsavtal Karaktären på företagets framtida verksamhet påverkar väsentligt valet av företagsform. Oberoende av företagsform finns det skäl att öppna ett eget bankkonto för den betalningsrörelse som följer av närings- eller företagsverksamheten. Företagaren ska också besluta hur bokföringen ska skötas samt teckna nödvändiga försäkringar. En enskild näringsidkare behöver inte ingå ett skriftligt avtal för att inleda verksamheten, såsom bolagsordning eller bolagsavtal. Om makar bedriver verksamhet tillsammans, etableras företaget i den ena makens/makans namn. En enskild näringsidkare ska anmäla sig till handelsregistret om han eller hon bedriver näringsverksamhet som kräver tillstånd (t.ex. taxitrafik, elentreprenad, tillverkning av läkemedel och alkohol eller bank- och försäkringsverksamhet). det finns ett fast driftställe för näringsverksamheten (affärslokal avskild från privatbostad) andra än maken eller makan eller minderåriga barn till företagaren arbetar för företaget. Ett öppet bolag och ett kommanditbolag ska grundas av minst två personer. Ett öppet bolag ska ha minst två ansvariga bolagsmän. Ett kommanditbolag ska ha minst en ansvarig bolagsman och en tyst bolagsman. De ansvariga bolagsmännen är personligen ansvariga för bolagets skulder och andra förpliktelser. En ansvarig bolagsman ansvarar med andra ord även för ett eventuellt misstag av en bolagspartner. Ansvaret gäller fram till dess att personen sagt upp sig från uppgiften som ansvarig bolagsman och uppsägningen antecknats i handelsregistret. En tyst bolagsmans ansvar begränsas till den egendomsinsats som parterna enats om i bolagsordningen. Såväl fysiska personer som företag (juridisk person) kan vara bolagsmän i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag. Ett öppet bolag och ett kommanditbolag ska alltid göra en etableringsanmälan till handelsregistret. Anmälan ska lämnas in innan verksamheten inleds. Ett bolag uppkommer dock redan då bolagsordningen undertecknas, om inte annan tidpunkt fastställs. Ett aktiebolag uppstår då det förs in i handelsregistret. Ett aktiebolag ska lämna in anmälan till handelsregistret inom tre månader efter att avtalet om bolagsbildning undertecknats. Om anmälan inte lämnas in inom utsatt tid, förfaller bildandet av bolaget. Ett aktiebolag kan bildas elektroniskt. Tjänsten är en del av företags- och organisationsdatasystemets nättjänst (ytj.fi). Vid tidpunkten för bildandet ska aktiebolaget ha ett kapital på minst 2 500 euro. Kapitalet ska betalas till bolaget i sin helhet innan anmälan till handelsregistret. I ett aktiebolag ansvarar inte en delägare personligen för kontoskulder, om han eller hon inte gjort sig skyldig till ett brottsligt förfarande. Däremot ansvarar delägarna personligen för de åtaganden som de gjort i aktiebolagets namn innan bolaget infördes i handelsregistret. Om en delägare ställer en personlig säkerhet eller en realsäkerhet mot ett lån som tas för bolaget, ansvarar han eller hon till denna del för bolagets förpliktelser. Man ska också komma ihåg att en företagare och ett företag i sista hand ansvarar för verksamheten och att ett företag även har andra ansvar än skatteärenden. Webbplatsen för Patent- och registerstyrelsen (prh.fi) innehåller närmare information om hur man grundar ett företag. Handelsregistret Etableringsavtal

5 Inledning av företagsverksamhet
Inledning av företagsverksamhet Förskottsuppbördsregistret Registret över momsskyldiga Arbetsgivarregistret Anmälan till Skatteförvaltningens register Till Skatteförvaltningen Till Patent- och registerstyrelsen (handelsregistret) FO-nummer Etableringsanmälan Deklaration av skatter på eget initiativ Årsanmälan Inkomstskattedeklaration Betalning Mervärdesskatt Förskottsinnehållning Sjukförsäkringspremie Förskottsskatt Kvarskatt Anmälan Anmälan om att inledandet av företagsverksamhet ska göras till Skatteförvaltningen och Patent- och registerstyrelsen (PRS). Ange uppgifterna på en etableringsblankett (Y-blankett). Via den förmedlas uppgifterna till handelsregistret, som upprätthålls av PRS, samt förskottsuppbördsregistret, registret över momsskyldiga och arbetsgivarregistret, som upprätthålls av Skatteförvaltningen. Om du anmäler företaget till handelsregistret måste du betala en handläggningsavgift. Aktiebolag kan också etableras i företags- och organisationsdatasystemets nättjänst (ytj.fi). I tjänsten ges anvisningar för bildandet av aktiebolaget. Utifrån de uppgifter som kunden har angett skapar den elektroniska etableringstjänsten avtal om bolagsbildning, bolagsordning och en etableringsanmälan. Handläggningsavgiften för anmälan (330 euro) betalas direkt via tjänsten. En pappersanmälan kostar 380 euro. Ett registreringsnummer och FO-nummer tilldelas så fort e-anmälan undertecknats och handläggningsavgiften betalats. Tjänsten granskar alla obligatoriska uppgifter om personerna och företaget, vilket påskyndar handläggningen av anmälan. Ett bolag kan bildas elektroniskt av bolag som uppfyller följande villkor: en bolagsordning av standardform; aktieavgiften betalas i euro till bankkontot för det bolag som bildas; teckningspriset tas i sin helhet upp i aktiekapitalet; alla som tecknar aktier, styrelsemedlemmar, den verkställande direktören och revisorn (som ska vara en fysisk person) har en finländsk personbeteckning samt personliga nätbankskoder eller chipförsett identitetskort (EID-kort); eventuella prokurister och personer med rätt att företräda bolaget har en finländsk personbeteckning. Gör anmälan om etablering av företagsverksamhet på följande blanketter beroende på bolagsform: Y1: aktiebolag, andelslag och annat samfund Y2: öppet bolag och kommanditbolag Y3: enskild näringsidkare. Väsentliga ändringar som gäller företagsverksamheten ska göras med en ändringsanmälan: Y4: aktiebolag, andelslag och annat samfund Y5: öppet bolag och kommanditbolag Y6: enskild näringsidkare. När etableringsanmälan registrerats, tilldelas företagaren eller företaget ett företags- och organisationsnummer (FO-nummer). FO-numret används som identifikation då företaget sköter myndighetsärenden. FO-numret används också i företagets brev och blanketter såsom beställnings-, offert- och fakturablanketter. Numret berättar dock inte om företaget införts i Skatteförvaltningens register eller handelsregistret. Registreringar kan granskas på adressen ytj.fi. I tjänsten kan man som sökkriterium använda FO-numret, namnet på ett företag eller namnet på en person, om det handlar om en enskild näringsidkare. FO-numret för en enskild näringsidkare är alltid bundet till en person. När en enskild näringsidkare ändrar sin företagsform, ändras alltid även företagets FO-nummer. FO-numret för en juridisk person är bestående under hela verksamhetstiden. Numret ändras inte om en juridisk person byts till en annan juridisk person i enlighet med lagen om den berörda företagsformen. Ett företag etableras ofta innan den egentliga verksamheten inleds. Då har företaget ännu inte något behov av att anmäla sig till Skatteförvaltningens register. När ett företag förs in i t.ex. registret över momsskyldiga eller arbetsgivarregistret, ska det regelbundet lämna in deklarationer av skatter på eget initiativ, även om det ännu inte bedriver verksamhet. Ett företag kan också anmäla sig till registren senare, då man vet när den egentliga verksamheten inleds. Då anmäler man sig till Skatteförvaltningens register med en Ändringsblankett (Y4, Y5 eller Y6). Moms, arbetsgivarprestationer och övriga skatter på eget initiativ betalas med referensen för skatter på eget initiativ. För betalning av dessa skickar Skatteförvaltningen en betalningsanvisning då företaget registrerats som kund hos Skatteförvaltningen. Anvisningarna (referens- och kontonummer) finns också i MinSkatt (skatt.fi/minskatt). Om ett företag inte är momsskyldigt och inte har anställda, behöver det inte lämna in deklarationer av skatter på eget initiativ eller årsanmälan. Det räcker att företaget lämnar in inkomstskattedeklarationen. Y1: aktiebolag, andelslag och annat samfund Y2: öppet bolag och kommanditbolag Y3: enskild näringsidkare Blanketten finns på ytj.fi

6 Förskottsuppbördsregistret
Förskottsuppbördsregistret Ett offentligt register som upprätthålls av Skatteförvaltningen över de som bedriver självständig verksamhet för att förvärva inkomst. Alla som bedriver eller sannolikt kommer att börja bedriva näringsverksamhet, jordbruk eller annan förvärvsverksamhet som inte är i anställningsförhållande kan ansöka om registrering i förskottsuppbördsregistret. Kunderna behöver inte verkställa förskottsinnehållning på sådan arbetsersättning som betalts till ett företag som är infört i förskottsuppbördsregistret. Skatteförvaltningen kan avföra ett företag ur förskottsuppbördsregistret, om företaget har försummelser gällande deklarering eller skattebetalning. Den ersättning som ska betalas för arbete som utförts för en annan är vanligen lön som betalas i ett anställningsförhållande eller arbetsersättning som ska betalas till en företagare. Det finns skäl att skilja åt dessa begrepp, eftersom en lönebetalare har andra skyldigheter än den som betalar arbetsersättning. I beskattningen bedöms uppkomsten av ett anställningsförhållande utifrån samma grunder som i arbetsrätten. Situationen avgörs utifrån en helhetsbedömning och på basen av de faktiska omständigheterna. De olika omständigheterna har olika vikt. Vanligtvis ses ett uppdragsförhållande som ett arbetsförhållande då en annan än den som utför arbetet leder och övervakar utförandet av arbetet och dess slutresultat. Ytterligare kännetecken för ett arbetsförhållande är att man betalar ersättningar som i typfallet hör till ett anställningsförhållande, såsom naturaförmåner och socialförmåner, ersättning för övertidsarbete samt lön för sjukdomstid och semesterlön. I oklara fall ska man först bedöma om ersättningen som betalats ut uppfyller kännetecknen för lön. Om inte, är det i allmänhet fråga om arbetsersättning. Lön är all slags ersättning som fås i ett arbets- eller tjänsteförhållande. Därtill anses vissa arvoden som räknas upp i lagen om förskottsuppbörd utgöra lön, även om inget anställningsförhållande uppstår. Dessa omfattar exempelvis mötesarvoden och personliga föreläsnings- och föredragsarvoden. Arbetsersättning är ersättningar som betalas för ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst i en annan form än lön. Man måste ansöka om registrering i förskottsuppbördsregistret. Alla införs dock inte automatiskt i förskottsuppbördsregistret. En aktör kan vägras registrering, om denne har väsentliga försummelser i beskattningen och det kan anses uppenbart att dessa kommer att fortsätta. Detta är anledningen till att t.ex. ett företag med personer i ledande ställning (t.ex. verkställande direktör) eller delägare i bestämmande ställning med en historia av väsentliga försummelser i beskattningen inte införs i förskottsuppbördsregistret. Skatteförvaltningen kan avlägsna ett företag från registret till följd av försummelser gällande deklarations- och betalningsskyldigheterna. Det är möjligt att granska ett företags registreringssituation på ytj.fi

7 Registret över momsskyldiga
Registret över momsskyldiga Ett offentligt register som upprätthålls av Skatteförvaltningen, i vilket momsskyldiga införts. Ett företag ska anmäla sig till registret om det säljer varor eller tjänster som en del av sin affärsverksamhet i Finland och omsättningen överskrider 10 000 euro under räkenskapsperioden (12 mån.). Ett företag ska anmäla sig som momsskyldigt från den dag då den skattepliktiga verksamheten börjar företaget börjar förvärva varor eller tjänster för skattepliktig verksamhet. Ett företag som registrerats som momsskyldigt ska lämna in deklarationer av skatter på eget initiativ för varje period, även om det inte haft verksamhet. Därför lönar det sig att registrera företaget som momsskyldigt först när den egentliga verksamheten börjar. Om omsättningen underskrider 10 000 euro under räkenskapsperioden (12 mån.), behöver ett företag inte anmäla sig till registret. Även då kan företaget ansöka om momsskyldighet, om verksamheten bedrivs i form av affärsverksamhet. Ett företag som införs i registret anges som skattskyldigt tidigast från den dag då anmälan inkommit.

8 Lättnad vid den nedre gränsen för moms
Lättnad vid den nedre gränsen för moms Skattskyldiga, vars omsättning under räkenskapsperioden (12 mån.) underskrider 30 000 euro, kan beviljas lättnad för den moms som ska betalas. Om omsättningen uppgår till högst 10 000 euro, kan den skattskyldige beviljas lättnad till fullt belopp för den moms som ska betalas för räkenskapsperioden. Om omsättningen överskrider 10 000 euro men underskrider 30 000 euro, beviljas partiell lättnad för den moms som ska betalas.          Lämna in momsdeklarationerna och betala momsen normalt under räkenskapsperioden. Beräkna själv det belopp som berättigar till lättnad och meddela uppgifterna i skattedeklarationen för räkenskapsperiodens sista månad eller kalenderårets sista skatteperiod. Företagsformen påverkar inte lättnaden. Om skatten för räkenskapsperioden är negativ, dvs. om den skatt som ingår i inköpen under räkenskapsperioden är högre än den skatt som ska betalas på försäljningen, beviljas inte lättnad. Formel för att räkna lättnaden Skatt - (omsättning – 10 000) x skatt) 20 000

9 Arbetsgivarregistret
Arbetsgivarregistret Ett offentligt register som upprätthålls av Skatteförvaltningen, i vilket arbetsgivare med regelbunden löneutbetalning införts. Man ska anmäla sig till arbetsgivarregistret då man regelbundet börjar betala ut lön. Utbetalningen av lön är regelbunden om ett företag har minst två fast anställda under kalenderåret om företaget under året betalar lön till minst sex anställda, även om anställningsförhållandet inte varar hela kalenderåret. I beskattningen betraktas en arbetsgivare antingen som regelbunden eller tillfällig arbetsgivare.  Om en arbetsgivare regelbundet betalar ut löner, ska arbetsgivaren anmäla sig till Skatteförvaltningens arbetsgivarregister som regelbunden arbetsgivare. En företagare (enskild näringsidkare) kan inte betala ut lön till sig själv, dvs. han eller hon kan inte stå i ett arbetsförhållande till sig själv. Det lönar sig att anmäla sig till arbetsgivarregistret först då man börjar betala ut lön. Ett företag som förts in i arbetsgivarregistret ska i tid lämna in en skattedeklaration om arbetsgivarprestationerna för varje period, även om det inte betalat ut lön. En arbetsgivare som tillfälligt betalar ut lön förs i allmänhet inte in i arbetsgivarregistret. Ett företag är en arbetsgivare som tillfälligt betalar ut lön om det i sin tjänst har endast en fast anställd eller 1–5 anställda med ett anställningsförhållande som inte varar hela kalenderåret. En tillfällig arbetsgivare ska lämna in en skattedeklaration om arbetsgivarprestationerna för de månader då man betalat ut lön. En tillfällig arbetsgivare kan anmäla sig till arbetsgivarregistret frivilligt. Både arbetsgivare som betalat ut lön tillfälligt och arbetsgivare som betalat lön regelbundet ska lämna in en årsanmälan om de löner som betalats ut. Med årsanmälan förmedlas uppgifter som gäller löntagarna (lön, förskottsinnehållning och lagstadgade avgifter som debiterats löntagaren) till Skatteförvaltningen för beskattningen av löntagarna.

10 Skyldigheter för en regelbunden arbetsgivare
minst två fast anställda under ett kalenderår eller minst sex anställda med ett anställningsförhållande som inte varar hela kalenderåret. Skyldigheter för en regelbunden arbetsgivare En regelbunden arbetsgivare ska Verkställa förskottsinnehållning Föra bokföring över lönerna Betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift Ordna pensionsskydd för sina anställda genom att teckna en arbetspensionsförsäkring för dem och vid behov en olycksfalls-, arbetslöshets- och grupplivförsäkring Deklarera arbetsgivarprestationer Lämna in årsanmälan En regelbunden arbetsgivare ska deklarera arbetsgivarprestationer, även om den inte betalat ut löner varje månad. Alla arbetsgivare, oberoende av om de betalat ut lön tillfälligt eller regelbundet ska lämna in en årsanmälan om de löner som betalats ut. Med årsanmälan förmedlas uppgifter som gäller löntagarna (lön, förskottsinnehållning och lagstadgade avgifter som debiterats löntagaren) till Skatteförvaltningen för beskattningen av löntagarna. Det är enkelt att sköta lönebokföringen med tjänsten Palkka.fi (t.ex. lönekort, konton för förskottsinnehållning och lönelistor). Tjänsten Palkka.fi har planerats för småföretag och hushåll. Med tjänsten kan man räkna lönen och bikostnaderna för anställda och skriva ut lönebesked. Palkka.fi räknar även ut avgifter för arbetsgivare, såsom förskottsinnehållning och sjukförsäkringsavgifter samt arbetspensionsavgifter. I Palkka.fi kan man ansöka om hushållsavdrag för både lön som betalts till anställd arbetstagare, och för arbetsersättning som betalts till företagare. Palkka.fi kan även användas som arkiv, eftersom handlingarna sparas där i 11 år.

11 Skyldigheter för en tillfällig arbetsgivare
en fast anställd under kalenderåret eller 1–5 anställda med ett anställningsförhållande som inte varar hela kalenderåret. Skyldigheter för en tillfällig arbetsgivare En tillfällig arbetsgivare ska Verkställa förskottsinnehållning Föra bokföring över lönerna Betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift Ordna pensionsskydd för sina anställda genom att teckna en arbetspensionsförsäkring för dem och vid behov en olycksfalls-, arbetslöshets- och grupplivförsäkring Lämna in skattedeklaration av arbetsgivarprestationer endast för de månader då lön betalats ut Lämna in årsanmälan En tillfällig arbetsgivare kan registrera sig i arbetsgivarregistret (i allmänhet registreras den inte annars). Ett företag är en arbetsgivare som tillfälligt betalar ut löner om de har endast 1 fast anställd eller 1–5 anställda med ett anställningsförhållande som inte varar hela kalenderåret. En arbetsgivare som tillfälligt betalar ut löner förs vanligen inte in i arbetsgivarregistret. En tillfällig arbetsgivare kan dock registrera sig i arbetsgivarregistret om han vill. En tillfällig arbetsgivare ska lämna in skattedeklaration om arbetsgivarprestationer endast för de månader då löner utbetalats (jämfört med en regelbunden arbetsgivare som alltid ska lämna in en skattedeklaration, även om den inte betalat ut löner för varje månad). Både regelbundna och tillfälliga arbetsgivare ska lämna in en årsanmälan över de utbetalda lönerna. Med årsanmälan förmedlas uppgifter som gäller löntagarna (lön, förskottsinnehållning och lagstadgade avgifter som debiterats löntagaren) till Skatteförvaltningen för beskattningen av löntagarna. Det är enkelt att sköta lönebokföringen med tjänsten Palkka.fi (t.ex. lönekort, konton för förskottsinnehållning och lönelistor). Tjänsten Palkka.fi har planerats för småföretag och hushåll. Med tjänsten kan man räkna löner och bikostnader för anställda och skriva ut lönebesked. Palkka.fi räknar även ut avgifter för arbetsgivare, såsom förskottsinnehållning och sjukförsäkringsavgifter samt arbetspensionsavgifter. I Palkka.fi kan man ansöka om hushållsavdrag för både lön som betalts till anställd arbetstagare, och för arbetsersättning som betalts till företagare. Palkka.fi kan även användas som arkiv, eftersom handlingarna sparas där i 11 år. .

12 Företagets skyldighet gällande inkomstbeskattningen
Företagets skyldighet gällande inkomstbeskattningen Betala förskottsskatt Lämna in skattedeklaration Betala kvarskatt Skattedeklaration elektroniskt Samfundens skattedeklarationstjänst Ilmoitin.fi Skattedeklaration för rörelseidkare eller yrkesutövare 5 Skattedeklaration för näringssammanslutningar 6A Skattedeklaration för aktiebolag och samfund 6B Tyvi-serviceleverantörer: Aditro (aditro.fi) OpusCapita (tyvi.fi) Kustannusosakeyhtiö Koivuniemi (tyvi.koivuniemi.fi) Logica ( När ett företag inleder sin verksamhet, ska det uppskatta resultatet av näringsverksamheten och meddela det till Skatteförvaltningen på etableringsblanketten. Ett aktiebolag eller andelslag ansöker om förskottsskatt för den första räkenskapsperioden med blanketten ”Ansökan om samfunds förskottsskatt/ändring”. Med blanketten ska ett aktiebolag eller andelslag göra en uppskattning av omsättningen under den första räkenskapsperioden och av den beskattningsbara inkomsten. Blanketten finns på skatt.fi/blanketter. När verksamheten kommit i gång, räknar Skatteförvaltningen förskottsskatten för nästa år. Detta sker vanligen automatiskt utifrån inkomstuppgifterna i den senaste slutförda beskattningen.  Förskottsskatten för aktiebolag fastställs vanligen utifrån den fastställda skattepliktiga inkomsten i den senaste beskattningen. I samband med att Skatteförvaltningen räknar den slutliga skatten för en räkenskapsperiod, kontrolleras förskottsskatten för innevarande räkenskapsperiod och vid behov höjs, samt fastställer förskottsskatt för kommande räkenskapsperiod. Företagen ska årligen lämna in en skattedeklaration. Blanketten finns på skatt.fi/blanketter. Skattedeklarationen och dess bilagor kan lämnas in elektroniskt. Fördelen med e-tjänsterna är bl.a. de granskningar som görs i samband med anmälningen. Dessa vägleder kunderna att göra rätt från första början och minskar således kontakterna i efterhand. Det är möjligt att lämna in skattedeklarationen elektroniskt antingen via ett ekonomiprogram eller genom att fylla i en e-blankett. Det finns flera serviceleverantörer som erbjuder e-tjänster för att lämna in deklarationer. Skattedeklarationen för aktiebolag är lätt att lämna in elektroniskt genom att ange uppgifterna i Samfundens skattedeklarationstjänst (vero.fi/samfundens skattedeklarationstjänst). Ett företag behöver Katso-koder för att göra en e-deklaration. Med koderna loggar man in i en e-tjänst, där man lämnar in deklarationen. Katso-koder är avgiftsfria. Koderna, deras användning och uppgifter om koderna sköts om via Katso-tjänsten på adressen yritys.tunnistus.fi. En ny Katso-kod kan användas cirka två dagar efter att den bildats. Om företaget betalat för lite förskottsskatt, får det kvarskatt. Om ett företag däremot betalat för mycket skatt, får det skatteåterbäring. Närmare uppgifter om de möjligheter som e-tjänster ger: skatt.fi

13 Skillnaden mellan olika företagsformer
Enskild näringsidkare Personbolag Aktiebolag Andelslag Separat beskattning Nej Ja Inkomstbeskattning Indelning i förvärvs- och kapitalinkomst förvärvsinkomst: progressiv beskattning kapitalinkomst: 30 % (33 % på den del som överskrider 30 000) som inkomst för bolagsmän - indelning i förvärvs- och kapitalinkomst som inkomst för ett bolag (20 %) Kalkylgrund för kapitalinkomst Nettotillgångar plus 30 % av lönerna Nettotillgångar (det matematiska värdet på en aktie) Kalkyl av nettotillgångar Endast tillgångar och skulder som hör till näringsverksamheten Separat enligt inkomstkälla, separata rättelser för bolagsmännen Alla tillgångar och skulder, separata rättelser för delägarna Avdrag av förlust Kan överföras till företagare Endast i företag Privat uttag av penningmedel Möjligt Inte möjligt Betalning av lön till företagare Rättshandlingar mellan företag och ägaren Ja, till gängse pris 29 § i BSL Företagsformen påverkar inte momsbeloppet. Däremot finns det skillnader i inkomstbeskattningen för olika företagsformer. Det skattepliktiga resultatet för ett företag kan bildas från tre olika förvärvskällor: Näringsförvärvskällan (NärSkL, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet) Jordbruksförvärvskällan (GårdsSkL, inkomstskattelagen för gårdsbruk) Förvärvskällan för annan verksamhet (ISkL, inkomstskattelagen) Resultatet av näringsförvärvskällan räknas ut för olika företagsformer genom att tillämpa lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL). Oberoende av företagsform grundar sig kalkylen av den skattepliktiga inkomsten på bokföringen, men till följd av skillnaderna i bokföringen och beskattningen kan det skattepliktiga resultatet avvika från resultatet enligt bokföringen. Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet innehåller vissa bestämmelser som gäller endast vissa företagsformer. Det olika skattebemötandet av olika företagsformer beror i huvudsak på bestämmelserna i inkomstskattelagen (ISkL). Resultatet av en enskild näringsidkares affärsverksamhet och yrkesutövning beskattas som egen inkomst för företagaren. Företagsinkomsten delas in i kapitalinkomst och förvärvsinkomst utifrån den nettoförmögenhet som hör till näringsverksamheten. Den progressiva skatteskalan tillämpas på förvärvsinkomsten. Man betalar även kommunalskatt på förvärvsinkomst enligt inkomstskatteprocenten i hemkommunen och kyrkoskatt enligt församlingens inkomstskatteprocent. Skatteprocenten för kapitalinkomster är 30. Om de skattepliktiga kapitalinkomsterna överskrider 30 000 euro, beskattas den överskridande andelen med 34 %. Företagsinkomst ses som kapitalinkomst upp till det belopp som svarar mot en årlig intäkt på 20 % av den nettoförmögenhet som hört till näringsverksamheten. Enligt företagarens yrkan, kan kapitalinkomstandelen anses utgöras av det belopp som motsvarar en årlig intäkt på 10 %, eller så kan hela företagsresultatet ses som förvärvsinkomst. Om resultatet av affärs- eller yrkesverksamheten är negativt, fastställs en förlust för skatteåret i fråga, vilken dras av från resultatet av näringsverksamheten under senare år. En enskild näringsidkare kan ta ut den vinst som affärsverksamheten och yrkesutövningen genererat för egen användning, men å andra sidan ansvarar han eller hon även för eventuell förlust i verksamheten. Det är inte möjligt att betala ut lön till sig själv eller en maka/make, och inte heller att få skattefria naturaförmåner. Öppna bolag och kommanditbolag är inte särskilda skattskyldiga. I inkomstbeskattningen är de dock självständiga beräkningsenheter och ett resultat av näringsverksamheten fastställs för dessa enligt bestämmelserna i NärSkL. Om inkomsterna är mindre än de avdrag som ska göras från inkomsten, fastställs en förlust för skatteåret, vilken dras av från bolagets resultat under följande år. Om resultatet är positivt, delas det in i skattepliktig inkomst för bolagsmännen enligt deras andelar i bolagets vinst. Förluster under tidigare skatteår dras av före delningen. Bolagsmännens andelar av näringsverksamhetens resultat delas in i kapitalinkomst och förvärvsinkomst utifrån nettoförmögenheten. I ett öppet bolag och ett kommanditbolag kommer bolagsmännen överens om grunderna för att dela vinst och förlust. Bolagsmännen kan ta ut lön åt sig själva eller få naturaförmåner samt skattefria kostnadsersättningar. I praktiken tar bolagsmännen vanligen ut vinsten som privata uttag. Ett aktiebolag och ett andelslag är självständiga skattskyldiga, med andra ord betalar de sin inkomstskatt själva. Inkomstskatten uppgår till 20 % av företagets skattepliktiga resultat. Delägare i ett aktiebolag beskattas först när de får en inkomst t.ex. i form av lön, dividendutdelning, delägarlån eller utbetalning av medel från fonden för fritt eget kapital. Dividenderna delas in i kapital- och förvärvsinkomst i beskattningen utifrån det matematiska värdet på en aktie i det bolag som gett dividendutdelning. En del av dividendutdelningen är skattefri inkomst. Ett andelslag kan dela ut överskott eller medel från fonden för fritt eget kapital. Ett aktiebolag ansvarar själv för aktiebolagets vinst eller förlust. Vinstutdelningen sker genom att betala dividend till delägarna. Det är möjligt att betala ut lön eller ge naturaförmåner till delägare. Det är inte möjligt att göra privata uttag. Ett andelslags vinst är överskott som kan delas ut till medlemmarna i andelslaget. I beskattningen indelas överskottet i skattefri inkomst samt skattepliktig kapital- och förvärvsinkomst.

14 Företagets skyldigheter gällande momsbeskattningen
Företagets skyldigheter gällande momsbeskattningen Ge köparen en faktura på de varor eller tjänster som det sålt Ytterligare information finns på skatt.fi: Faktureringskraven vid mervärdesbeskattningen Redovisa moms Deklarera moms skatt.fi/minskatt Säljaren ska ge en faktura till köparen som innehåller de uppgifter som fastställs i mervärdesskattelagen. Ett företag som förts in i registret över momsskyldiga ska deklarera momsuppgifterna elektroniskt och betala moms enligt försäljningen. Man ska lämna in deklarationer och göra betalningar enligt företagets skatteperiod antingen per månad, per kvartal eller per kalenderår. Beloppet på den skatt som ska redovisas räknas genom att dra av skatten på avdragsgilla inköp från försäljningsskatten under samma månad. MinSkatt ersatte tjänsten Skattekonto i början av 2017. I MinSkatt kan du deklarera skatter på eget initiativ betala skatt med nätbetalning ta del av det månatliga sammandraget av betalningar och återbäringar kontrollera  eventuella anmärkningar om obetalda skatter. Med skatter på eget initiativ avses t.ex. moms och arbetsgivarprestationer. Du får referensen för skatter på eget initiativ från Skatteförvaltningen efter att företagets etableringsanmälan har registrerats. Referensen finns också i MinSkatt. vero.fi/omavero

15 Exempel: Ett företag som bedriver tillverkningsverksamhet
96,77 € till staten Allmän skattesats  24 % Livsmedel, foder restaurang- och cateringtjänster  14 % Böcker, mediciner, motionstjänster, filmföreställningar, inträde till kultur- och underhållningsevenemang, persontransport, inkvarteringstjänster  10 % Allmänt om moms Pelles snickeri Skåptillverkning Försäljning på 700 € + moms 168 € Sammanlagt 868 € Momsdeklaration Skatt på försäljningen 168,00 € Avdragsgill skatt 96,77 € Skatt att betala 71,23 € INREDNINGSAFFÄR Försäljning 1 500 € + moms 360 € Sammanlagt 1 860 € Skatt på försäljningen 360 € Avdragsgill skatt 168 € Skatt att betala 192 € KONSUMENT En hundägare köper en produkt 1 860 € (inkl. moms 360 €) Inkl. moms 24 % (96,77 €) Virke etc. 500 € Inköp 71,23 € till staten Inkl. moms 24 % (168 €) Inköp Skåp 868 € 192 € till staten Moms är en konsumtionsskatt som säljaren lägger till på försäljningspriset av en vara eller tjänst. I affärshändelser mellan företagare kan den företagare som köper en vara eller tjänst dra av den moms som den momspliktiga säljaren fakturerat. Exemplet beskriver funktionsprincipen för momssystemet. Pelles snickeri, som är ett företag som bedriver tillverkningsverksamhet, har köpt virke för 596,77 euro från en virkesaffär. Beloppet innehöll en moms på 96,77 euro. Pelles snickeri lägger till kostnaderna för den egna produktionen i priset, räknar ut momsen och lägger till den i priset exklusive skatt då det säljer skåpet till en inredningsaffär. Inredningsaffären lägger på sin marginal på priset och beaktar andra tillägg och rabatter samt räknar ut momsen som läggs till på priset av produkten. Moms betalas varje gång en vara eller tjänst säljs. Säljaren tar ut skatten i samband med försäljningen och redovisar den till staten. Skatten är dock avsedd att betalas av konsumenten. Av denna orsak har säljaren rätt att dra av den moms som ingår i priset på en vara eller en tjänst som säljaren köpt för sin affärsverksamhet av en annan momsskyldig. På det viset inkluderar det slutliga konsumentpriset endast en skatt. Alla som bedriver försäljning eller uthyrning av varor eller tjänster eller jämförbar verksamhet i form av affärsverksamhet är momsskyldiga. Också uttag av varor eller tjänster ur ett företag för eget bruk betraktas som skattepliktig försäljning. Vissa verksamheter som särskilt tas upp i lagstiftningen har lämnats utanför momsbeskattningen, bl. a. försäljning av fastigheter och aktielägenheter, hälso- och sjukvårdstjänster samt socialvårdstjänster. Om ett företag säljer enbart sådana varor eller tjänster, är det inte momsskyldigt. Den allmänna skattesatsen (24 %) gäller för de flesta varor och tjänster. Beloppet på den moms som ska läggas till i priset på en produkt fås genom att multiplicera skattegrunden med den gällande skattesatsen. Med skattegrund avses det vederlag som ska betalas för varan eller tjänsten, exklusive skatteandelen. Till skattegrunden räknas alla pristillägg som säljaren fakturerar av köparen, t.ex. faktureringstillägg eller transport- och postkostnader. Momsbeloppet räknas utifrån hela denna skattegrund. Exempel: En produkts pris exklusive skatt är euro och den normala skattesatsen på 24 % tillämpas på denna. Moms på 24 % påförs, dvs x 24/100 = 240 euro. Priset inklusive skatt är följaktligen 868 euro. Beloppet på den moms som ingår i priset på en produkt fås med följande formel: priset inklusive skatt x den gällande skattesatsen/100 + den gällande skattesatsen Exempel: En produkts pris exklusive skatt är 868 euro och den normala skattesatsen på 24 % tillämpas på denna. Skatten fås med följande kalkyl: 868 x 24/124 = 168 euro. Produktens pris exklusive skatt är 868 euro – 168 euro = 700 euro. Sammanlagt 360 € till staten

16 Case: etableringsanmälan
Case: etableringsanmälan Jag vill starta en firma: Pelles snickeri Jag har för avsikt att börja tillverka skåp i trä. Verksamheten börjar Jag anställer inte någon, åtminstone inte i början. Jag uppskattar att mina försäljningsinkomster uppgår till euro per månad. Jag uppskattar att mina utgifter uppgår till 1 000 euro per månad. Används i presentationen om deltagarna tillsammans vill fylla i en etableringsanmälan.

17 Till slut Oberoende av företagsform grundar sig kalkylen av den skattepliktiga inkomsten på bokföringen, men till följd av skillnaderna i bokföringen och beskattningen kan det skattepliktiga resultatet avvika från resultatet enligt bokföringen. Skatteförvaltningen rekommenderar att ett företag anlitar en bokförare. Det lönar sig att anmäla sig till registren först då verksamheten inletts. E-deklaration är enkelt och smidigt. Ytterligare information skatt.fi Saker som Skatteförvaltningen vill betona för nya företagare Skillnaden mellan resultatet i bokföringen och beskattningen orsakas av skattefria inkomster (t.ex. skattefri utdelningsinkomst, överlåtelsevinst för anläggningstillgångsaktier) icke avdragbara utgifter (t.ex. andel i representationsutgifter, dröjsmålspåföljder för skatter, böter, parkeringsböter, obligatoriska reserveringar, avskrivningar) inkomster och utgifter som fattas i bokföringen olika kalkylregler för olika förvärvskällor skillnader i periodiseringen av inkomster och utgifter värderingsskillnader, t.ex. värdenedskrivning problem att rikta inkomster och utgifter (t.ex. två olika förvärvskällor). Det skattepliktiga resultatet för ett företag kan bildas av tre olika förvärvskällor: näringsförvärvskällan (NärSkL, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet) jordbruksförvärvskällan (GårdSkL, inkomstskattelagen för gårdsbruk) förvärvskällan för annan verksamhet (ISkL, inkomstskattelagen) I bokföringen delas resultatet inte in enligt förvärvskälla. Förvärvskällorna ska dock beaktas i bokföringen med tanke på kalkylen av det skattepliktiga resultatet och ifyllandet av skattedeklarationen. Det är viktigt att bokföringen är uppdaterad med tanke på såväl beskattningen (deklarationsskyldigheten) som företagsverksamhetens lönsamhet (kassaflödet, uppföljning av lönsamheten osv.). En bra bokförare kan ge råd om beskattningen redan då företaget bildas.

18 Lycka till med företagandet!