En Förälder Blir Till - Jämlik verksamhet på familjecentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral.

En presentation över ämnet: "En Förälder Blir Till - Jämlik verksamhet på familjecentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral."— Presentationens avskrift:

1 En Förälder Blir Till - Jämlik verksamhet på familjecentral, barnmorskemottagning och barnavårdscentral

2 Verktyget En Förälder Blir Till (EFBT)
Har tagits fram av Kunskapscentrum för Jämlik vård och barn- hälsovården i Västra Götalandsregionen (VGR). Syftar till att stärka ett jämlikt föräldraskap och fungerar som ett praktiskt stöd i att omsätta delar av Socialstyrelsens rekommen- dationer i Vägledning för barnhälsovården*. Materialet hjälper verksamheten att synliggöra normer och värderingar - viktigt eftersom normer kan exkludera och uttrycka makt. *Exempel ur Vägledning - barnhälsovården: Perspektiv utifrån barnets familj De familjer som kommer till BVC har olika sammansättning och kulturell bakgrund. Medvetenhet om detta får betydelse för hur verksamheten utformas, hur bemötandet sker och hur samtal och informationsmaterial utformas. Sammansättningen av barnfamiljer och föräldrars bakgrund är i dag markant annorlunda än då arbetssätt och rutiner för BVC:s arbete grundlades för 20–30 år sedan. Jämlikhets- och genusperspektiv Det är angeläget att personal inom barnhälsovården är medvetna om hur fäders och mäns roller på BVC uppmärksammas. Det kan gälla allt från bemötande, innehåll i samtalen vid mottagningsbesök och i samband med föräldragrupper, till hur den fysiska miljön utformas liksom hur man förmedlar sin syn på flickor och pojkar. Det senaste decenniet har betydelsen av kön och genus för hälsa, sjuklighet och behandlingsresultat i hälso- och sjukvården fått ökad uppmärksamhet, både nationellt och internationellt. Det främsta skälet är ambitionen att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor ur ett övergripande hälsopolitiskt perspek Familjers sammansättning och de vuxnas ansvarsroller har förändrats under de sista årtiondena. Barnhälsovården kan inte utgå från traditionella familjemönster där det till exempel har varit mamman som stått för den huvudsakliga kontakten med barnhälsovården. Personal inom barnhälsovården behöver vara medvetna om hur mäns roller på BVC uppmärksammas i allt från bemötande och innehåll i samtalsteman i föräldragrupper eller mottagningsbesök till utformningen av den fysiska miljön. I vidare mening ingår i barnhälsovårdens främjande uppdrag att i sitt möte med familjer medverka till att skapa förutsättningar för föräldrar, såväl män som kvinnor, att öka sin delaktighet i föräldraskapet och underlätta dialogen inom familjen om föräldraskapets olika förutsättningar ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. I nästa led kommer en medvetenhet om hur förväntningar och normer spelar in i mötet mellan föräldrar och barn. Att människor ibland upplever sig kränkta även i vården kan ofta kopplas till de normer som råder i verksamheten. Att tillämpa ett normkritiskt perspektiv innebär att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som avvikare och på konsekvenserna av detta.

3 Verktygets uppbyggnad och innehåll
Verktyget utgörs av en pärm med fyra teman: Jämställt föräldraskap – om att inkludera alla vårdnadshavare och stödja och uppmuntra partners delaktighet. Kulturkompetens – om att möta olika familjer från länder och samman-hang som vi själva inte vet så mycket om. Stjärnfamiljen – om att möta olika familjekonstellationer och de egna föreställningarna om vad en familj är. Psykisk hälsa – om att se till hela familjens bästa och vara uppmärksam på hur både partnern och den nyblivna mamman mår. Varje kapitel avslutas med att personalen gör en handlingsplan för konkreta förbättringar.

4 Implementeras just nu i hela VGR
I alla BVC- och familjecentrals-verksamheter. I genomförda utvärderingar fram-kommer bl.a. att medarbetarnas trygghet i att möta båda föräldrarna ökat. Exempel på förändringar som åstadkommits är hur information formuleras och riktas, vem de vänder sig till i samtal samt hur upplägget av föräldragrupper ser ut.

5 Detta har hänt i Värmland
24 februari 2017: workshop där ett femtiotal deltagare från berörda verksamheter fick en introduktion. Den direkta responsen var positiv - verktyget uppfattas som enkelt, lättillgängligt och relevant. Därefter har ett tiotal chefer besvarat frågor om användbarhet och förut-sättningar  mycket positiva till användbarheten, och merparten positiva till genomförande under 2018. Ett trevligt och enkelt verktyg. Mer fokus ökar medvetenheten hos min personal vilket gynnar alla medborgare. Med bra planering och framförhållning går det att få in i verksamhetsplaneringen.

6 Genomförande (idéskiss)
Startkonferens/utbildningsdag i november 2017. Alla medarbetare deltar. Under 2018 inleds arbetet inom respektive verksamhet, med stöd av processledare. Halvvägskonferens. Avslutskonferens efter ungefär ett år.

7 Kostnader för genomförande
Konferenskostnad (lokal, lunch, fika) Kostnad för utbildare Materialkostnad Processtödjare Kostnad för produktionsbortfall Finansiering, alternativ 1: omfattande 25 deltagare, tre verksamheter  Konferenskostnad: cirka 6 000 kr för två och en halv konferensdagar i Landstingshuset (lokal, lunch och fika till 25 personer. Halvdag endast fika). Kostnad för utbildare, uppstartskonferens (tid, resa, logi?): cirka x kr? Materialkostnad, cirka kr (150 kr x 25 medarbetare). Finansiering av en processtödjare som på 10 procent av sin tjänst under 18 månaders tid stödjer det praktiska arbetet : cirka 5 250 kr per månad, totalt kr. Totalkostnad ?  Tycker personligen att detta alternativ blir för småskaligt och sårbart. Bättre med två processtödjare också.  10 % av 35 000 kr = 3 500 kr/mån. + sociala avgifter: 1,5 x kr = 5 250 kr. Finansiering, alternativ 2: omfattande 50 deltagare, sex verksamheter Konferenskostnad: cirka 12 000 kr för två och en halv konferensdagar i Landstingshuset (lokal, lunch och fika till 50 personer. Halvdag endast fika). Materialkostnad, cirka kr (150 kr x 50 medarbetare). Finansiering av två processtödjare som på 10 procent av sina tjänster under 18 månaders tid stödjer det praktiska arbetet: cirka kr per månad, totalt kr.   Totalkostnad? Eller 40 deltagare, blir ca: Konferens: 10 000 kr Utbildare: ? Material: 6 000 kr Två processtödjare: 189 000 kr.

8 Kerstin Karlsson kerstin. karlsson@liv. se Anna Sandberg anna
Kerstin Karlsson Anna Sandberg