Version 0.9 2016-10-10 www.msb.se #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 06: Stöd till inriktnings- och samordningsfunktion.

En presentation över ämnet: "Version 0.9 2016-10-10 www.msb.se #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 06: Stöd till inriktnings- och samordningsfunktion."— Presentationens avskrift:

1 Version 0.9 2016-10-10 www.msb.se #grundSoL
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 06: Stöd till inriktnings- och samordningsfunktion #grundSoL Detta är en av modulerna i utbildningspaketet ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar”. Modulen ligger på en grundläggande nivå. Denna powerpoint-presentation är ett utbildningsmaterial för att kunna genomföra den modulen. (Modul 06) Det finns också ett huvudmaterial i form av en PM som är tänkt att vara ett detaljerat stöd för dig som genomförare – dels med vilka förberedelser som behöver göras inför genomförandet, dels med ett detaljerat upplägg.

2 Utbildningsmaterial – 8 moduler à 3,5 tim
Version Utbildningsmaterial – 8 moduler à 3,5 tim Funktioner/roller Informations-delning och lägesbild Rollen som inriktnings- och samordnings-kontakt Fördjupning Att stå värd för en inriktnings- och samordnings-funktion Stöd till inriktnings- och samordnings-funktion Bas Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar samt regelverk Bilden ger en översikt av de olika modulerna. Den röda ringen markerar just denna modul. Aktörer och deras roller och ansvar Aktörsgemen-samma former Kriskommunikation Version

3 Stöd till inriktnings- och samordnings-funktion
Version Stöd till inriktnings- och samordnings-funktion Syftet är att du får kunskap om vad ett stöd till inriktnings- och samordningsfunktion är samt vilka uppgifter denna ska hantera vid en samhällsstörning. Varje aktör ska kunna bidra i stödet till en inriktnings- och samordningsfunktion (stöd till ISF) Version

4 Version Kunskapsmål Redogöra för de aktörsgemensamma fokusområdena analys, samlad lägesbild, kriskommunikation och informationsdelning som beaktas vid samverkan. Beskriva förutsättningarna för att delta i ett stöd till ISF. Beskriva förutsättningarna för värdskap och koordinering av stöd till ISF. Kunskapsmålen för modulen återkommer också mot slutet av denna presentation och blir en avstämning kring om målen har uppnåtts. Kunskapsmålen är hämtade från boken ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar” (MSB777), sid Version

5 Program Inledning Repetition aktörsgemensamma former
Version Program Inledning Repetition aktörsgemensamma former Stöd till inriktnings- och samordningsfunktion Helhetsmetoden och analysmallar Reflektion Avslutning Programmet ger en översikt av upplägget för deltagarna. Mer detaljer kring tider och annat hittar du i PM för Modul 06 Stöd till inriktning och samordningsfunktion Version

6 Kort presentationsrunda
Version Kort presentationsrunda Namn Organisation Arbetsuppgifter vid samhällsstörning Mycket kort presentation av föreläsare och deltagare utifrån nyckelorden (namn, organisation och arbetsuppgifter vid samhällsstörning). Version

7 Aktörsgemensamma former
I boken ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar” kan du läsa mer om aktörsgemensamma former, s.77-85 Inled med att visa filmen Aktörsgemensamma former för inriktning och samordning med Olof Ekman (längd 4:02 min) Aktörsgemensamma former för inriktning och samordning Syftet med att visa filmen är att få en beskrivning av aktörsgemensamma arbetssätt. Visa bilden – Aktörsgemensamma former. Föreläs kort, tryck på att det vi pratar om är aktörsgemensamma former för samverkan, inte interna organisatoriska former. Alla aktörer som är med och hanterar samhällsstörningar måste enkelt kunna komma i kontakt med varandra och hitta effektiva sätt att träffa överenskommelser. Enhetliga och gemensamma samverkansformer, liksom ett gemensamt språkbruk, underlättar kontakter mellan aktörer och förståelsen för varandras roller. Bilden visar hur olika aktörer ingår i en inriktnings och samordningsfunktion med en representant, och kopplingen till sin egen organisation. Inriktnings- och samordningsfunktion består av representanter från flera aktörer. Formerna kan beskrivas som en plattform för dialog, där berörda aktörer åstadkommer inriktning och samordning genom exempelvis överenskommelser. De har utformats så att de underlättar samverkan mellan aktörer och stöds av helhetsmetoden. Förutsättningarna för inriktning och samordning måste förberedas och vara etablerade i det dagliga arbetet genom bland annat möten, planering, utbildning och övning. Viktigt: Syftet med aktörsgemensamma former för samverkan är att träffa överenskommelser om inriktning och samordning för att samordnat hantera konsekvenserna av samhällsstörningar och utnyttja samhällets resurser effektivt. Aktörsgemensamma former för inriktning och samordning Filmtips där Olof Ekman, forskare och utvecklare MSB, berättar om samverkansformerna. Version

8 Diskussion Bikupa – diskutera med den du sitter bredvid
Reflektera utifrån filmen Vad har du sett, vad har du hört? Fånga upp och lyft fram 2-3 diskussioner och fortsätt därefter med föreläsning om aktörsgemensamma former, bild 9-11 Version

9 Etablera gemensamma former
Kontakt Inriktnings- och samordningsfunktion Stöd Låt denna bilden vara uppe under deltagarnas bikupa efter filmen, som en förstärkning. I de gemensamma grunderna beskrivs de viktigaste former som behövs, dessa kan kallas olika, det viktiga är att ha en gemensam syn på uppgift och roller för dessa tre former. Det är viktigt att formerna är etablerade i det dagliga arbetet. Det vi nu ska beskriva är en generell modell för aktörsgemensamma former där geografiskt områdesansvariga på lokal och regional nivå, samt MSB på nationell nivå står värd för en ISF. En kontaktpunkt: en form för att etablera och upprätthålla kontakter i det aktörsgemensamma arbetet. En inriktnings- och samordningsfunktion, ”funktion”: Den kan liknas vid en plattform för dialog, där aktörer träffas fysiskt eller virtuellt (telefon/video/internet). Tanken är att funktionen ska var flexibel, representanter för olika aktörer möts för att träffa överenskommelser om aktörsgemensam inriktning och samordning. Representanterna ska med stöd av helhetsmetoden (som vi kommer prata om längre fram) bidra till att prioritera åtgärder och resurser. Ett stöd (till inriktnings- och samordningsfunktionen): Det är en grupp som bereder underlag till överenskommelser i funktionen. Det kan ses som en analysenhet som arbetar med omvärldsbevakning, kriskommunikation, informationsdelning och samlade lägesbilder. Version

10 Aktivera när någon aktör anser att det behövs
En aktör initierar funktionen Värden sammankallar funktionen Funktionen möts fysiskt eller virtuellt. Ett stöd sammankallas Bilden visar processen för att initiera en inriktnings- och samordningsfunktion. Kontaktpunkten ska ha hög tillgänglighet och kunna nås dygnet runt, året runt. Ett bra exempel är den tjänsteman i beredskap (TIB) som många myndigheter har, eller motsvarande. Det är viktigt att man som kontaktpunkt även är proaktiv och tidigt tar kontakt med andra aktörer för att underlätta det aktörsgemensamma arbetet. En ”funktion” kan aktiveras när behovet uppstår – alla aktörer får och ska kunna aktivera den – det är komplexiteten i den eller de händelser man ska hantera som avgöra behovet. Funktionen sammankallas normalt av en aktör med geografiskt områdesansvar som är värd. I uppgiften ingår att leda och dokumentera möten, erbjuda mötesplats och organisera ett ”stöd” till funktionen. Det ingår även att se till att det finns teknik, uthållighet (och till exempel sambandsplanering, rutiner, tillgänglig personal, lokaler, med mera). Värden ska även bjuda in representanter för offentliga och privata aktörer samt frivilliga resurser. De ska säkerställa att handlingar upprättas på rätt sätt, att föra dagbok och mötesprotokoll, med mera. Stödet sammankallas och organiseras av värden som också ser till att det finns organisatoriska, personella och tekniska förutsättningar. Det leds av en koordinator och bemannas av geografiskt områdesansvarig, experter, med flera. Stödet arbetar mer kontinuerligt än en funktion. Flera stöd kan finnas samtidigt, och de kan arbeta på en fysisk plats eller med stöd av olika tekniska lösningar på distans. Version

11 Inriktnings- och samordningsfunktion (funktion)
Överenskommelser Icke permanent Helhetsmetoden Inriktnings- och samordningsfunktion består av representanter från flera aktörer. En inriktnings- och samordningsfunktion är en icke-permanent grupp som har till uppgift att träffa överenskommelser om aktörsgemensam inriktning och samordning av åtgärder. Den aktiveras när behov uppstår. Det är komplexiteten – många intressen och många inblandade de aktörer – som avgör behovet av samverkan i gemensamma former. Representanterna för de inblandade aktörerna och har det handlingsutrymme som krävs för att hantera samhällsstörningar. Varje aktör som berörs av överenskommelsen fattar själv beslut om hur denna ska genomföras i den egna organisationen. Alla aktörer ska kunna initiera inriktnings- och samordningsfunktionen. Funktionen ska, med helhetsmetoden som stöd, avväga eller prioritera åtgärder och resurser till de mest angelägna hjälpbehoven. Representanterna är en del av aktörens egen organisation med ett särskilt uppdrag att bidra till effektiva helhetslösningar. Funktionen kallas normalt samman och hålls ihop av en geografiskt områdesansvarig aktör (en kommun på lokal nivå, en länsstyrelse på regional nivå eller MSB på nationell nivå). I uppgiften att kalla samman och hålla ihop funktionen ingår att • leda och dokumentera möten • koordinera arbetet i funktionen • erbjuda mötesplats • organisera stödet till funktionen samt • i samråd med berörda aktörer avgöra vilken sammansättning funktionen/stödet skall ha. Sammankallande tar fram en dagordning. Beroende på frågans karaktär avgör respektive aktör vem som representerar aktören och vilket mandat representanterna ska ha för att ingå överenskommelser. Beslut om inriktning kan kräva större mandat än samordning. Inriktnings- och samordningsfunktion Version

12 Stöd till inriktnings- och samordningsfunktion (stöd)
Analyser (helhetsmetoden) Förslag till överenskommelser Leds av koordinator Organiseras av geografiskt områdesansvarig. Ett stöd till inriktnings- och samordningsfunktionen startas för att stödja beslutsprocesserna i funktionen. Stöd till inriktnings- och samordningsfunktion bidrar med analyser och underlag. Stödet är en analysenhet som tar fram underlag och förslag till överenskommelser om aktörsgemensam inriktning och samordning utifrån en helhetssyn. Stödet organiseras av geografiskt områdesansvariga aktörer och kan vara en del av dennes interna ledningsstöd. Dessa aktörer ser till att det finns organisatoriska, personella och tekniska förutsättningar. Stödet leds av en koordinator och bemannas av en geografiskt områdesansvarig aktör, vid behov även av experter och kompetens från andra berörda aktörer. Stödet ska, med helhetsmetoden som stöd, arbeta med områden som är viktiga för aktörsgemensamt agerade. Detta innefattar bland annat att • bedriva löpande omvärldsbevakning • ta fram analyser och samlade lägesbilder som beskriver konsekvenser, hjälpbehov, resurser och effekter av åtgärder • ge stöd åt informationsdelning • initiera och samordna kriskommunikation. Stödet arbetar mer kontinuerligt än en inriktnings- och samordningsfunktion. Beroende på antalet initierade funktioner kan ett eller flera stöd finnas samtidigt vid hantering av samhällsstörningar. Dessa stöd arbetar i så fall för att ge stöd åt en eller flera funktioner. Arbetet i stöd kan ske såväl i distribuerade som i fysiska former. Stöd Version

13 resurser (IT, expertkompetens)
Alla aktörer måste kunna delta i eller bidra till inriktnings- och samordningsarbete Kunna helhetsmetoden Bidra med information analys resurser (IT, expertkompetens) En aktör som har lämpliga resurser eller kompetens, måste kunna delta i eller bidra till inriktnings- och samordningsarbetet. I en sådan förmåga ingår att kunna arbeta enligt helhetsmetoden. Att delta i inriktnings- och samordningsarbetet innebär att en aktör aktivt medverkar i funktionen och stödet. Deltagande kan ha olika former, från distribuerad kommunikation och informationsutbyte inom funktionen genom sambandssystem och elektronisk kommunikation till samlokalisering och arbete med aktörsgemensamma fokusområden såsom analys, samlad lägesbild, informationsdelning och kriskommunikation. Att bidra innebär att bistå andra aktörer med information och analys eller med resurser som IT-infrastruktur eller personal med expertkompetens, utan att aktivt delta i själva hanteringen. Version

14 Vara stöd för inriktnings- och samordningsarbete
Bistå värden med resurser tekniska personella fysiska metodmässiga Vissa/alla aktörer kan vara stödresurs för inriktnings- och samordningsarbete. Detta innebär att en aktör, baserat på en överenskommelse, bistår värden för inriktnings- och samordningsarbete med tekniska, personella, fysiska eller metodmässiga resurser. Förmågan att vara stödresurs bör inte minska aktörens övriga förmågor, det vill säga att lämna initial bedömning, att initiera en inriktnings- och samordningsfunktion, att delta i eller bidra till inriktnings- och samordningsarbete eller att vara värd för inriktnings- och samordningsarbete. Version

15 Gruppdiskussion - Vad är syftet med stödet till ISF?
Version Gruppdiskussion - Vad är syftet med stödet till ISF? - Vilka aktörer ansvarar för att bemanna stödet? - Vilka är stödets uppgifter? - Vad krävs av koordinatorn? Utskriftsbild. Visa bilden och presentera uppgiften. Dela in deltagarna i grupper max 6 personer per grupp. Gruppen ska diskutera alla frågorna. Genomföraren presenterar förslag på svar och grupperna får bidra eller komplettera. Tid till förfogande: 30 minuter Version

16 - Vad är syftet med stödet till ISF?
Stödja och ta fram underlag till det aktörsgemensamma arbetet med inriktning och samordning Stödja och ta fram underlag till det aktörsgemensamma arbetet med inriktning och samordning. Version

17 - Vilka aktörer ansvarar för att bemanna stödet?
Främst geografiskt områdesansvariga på lokal och regional nivå samt MSB på nationell nivå. Stödet kan kompletteras med experter av olika slag samt personal från andra berörda aktörer Geografiskt områdesansvariga på lokal och regional nivå samt MSB på nationell nivå (i normalfallet). Stödet kan kompletteras med experter av olika slag samt personal från andra berörda aktörer. Version

18 Vilka är stödets uppgifter?
Bevaka Analysera Ge stöd åt informationsdelning och kriskommunikation Bevaka - omvärldsbevakning, uppföljning av överenskommelse. Analysera - göra analyser, samlade lägesbilder, helhetsmetoden, andra analysverktyg kopplade till lägesbild. Ge stöd åt informationsdelning och kriskommunikation. Underlag för samordning av kriskommunikation. Ansvara för dokumentation, administration, rättssäkerhet. Version

19 - Vad krävs av koordinatorn?
Koordinera de olika arbetsuppgifterna i stödet. Främja god gruppsammanhållning som bygger på tillit. Säkerställa att arbetet sker utifrån en helhetssyn och att förebygga grupptänkande. Koordinatorn behöver ha en bred kompetens i sektorsövergripande frågor En person som har aktörernas förtroende God kännedom om relevanta regelverk och god förmåga att organisera och arbetsleda Version

20 Använd helhetsmetoden tillsammans
Inled med att visa filmen Helhetsmetoden med Olof Ekman, forskare och utvecklare MSB, som berättar om helhetsmetoden som ett sätt att se behov, resurser och effekter grundad på en helhetssyn. Syftet med att visa filmen är att få en övergripande beskrivning av helhetsmetoden. Alla aktörer som är med och hanterar en samhällsstörning måste bedöma behov och prioritera sina resurser. Helhetsmetoden är ett sätt att se behov, resurser och effekter med en helhetssyn. Den ska tillämpas aktörsgemensamt, framför allt av aktörer som har ett geografiskt områdesansvar. Syftet är att åstadkomma samordning och gemensam inriktning genom samverkan, och att använda samhällets samlade resurser så effektivt som möjligt. Vi utgår alltid ifrån samhällets skyddsvärden: Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättsäkerhet och människliga fri-och rättigheter Miljö och ekonomiska värden Nationell suveränitet Helhetsmetoden har fyra steg: De tre första stegen syftar till att besvara övergripande frågor om hanteringen. Det fjärde steget handlar om att påverka aktörerna att åstadkomma de effekter som behövs. Tolka skeendet. Vilka är de totala konsekvenserna? Hur påverkar de samhället och hur kan de utvecklas? Identifiera hjälpbehov och åtgärdsbehov. Vilka är de totala behoven på kort och lång sikt? Vad behöver göras? Vem har ansvar för de olika åtgärderna? Analysera den gemensamma hanteringen. Hur går det? Får aktörerna ut den samlade effekt som behövs genom sina åtgärder? Behövs det aktörsgemensamt stöd, samordning eller en gemensam inriktning? Hur ska man lösa det? Utöva inflytande: Påverka aktörer att åstadkomma de resultat som behövs enligt analysen. ”Se till att alla är med på båten” Helhetsmetoden Filmtips där Olof Ekman, forskare och utvecklare MSB, berättar om helhetsmetoden som ett sätt att se behov, resurser och effekter grundad på en helhetssyn. Version

21 Helhetsmetoden Förutsätter att aktören har en helhetssyn.
Används i planering, genomförande och uppföljning. Bör tillämpas löpande. Utgår från samhällets skyddsvärden. Helhetsmetoden är ett sätt att se behov, resurser och effekter grundad på en helhetssyn Vi utgår alltid ifrån samhällets skyddsvärden: Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättsäkerhet och människliga fri-och rättigheter Miljö och ekonomiska värden Nationell suveränitet Version

22 Analysmodell: Händelse- och åtgärdsanalys
Händelse- och åtgärdsanalysen skapas utifrån en tidslinje för att bidra till en överblick över vad som har inträffat, vad som händer och vad som rimligtvis kan inträffa framåt i tiden. Med hjälp av en sådan överblick kan den enskilda aktören, eller samtliga aktörer tillsammans, utvärdera och planera sina åtgärder så att de får önskad effekt. Analysen kan också användas vid till exempel omfallsplanering för att skapa förberedelser om de genomförda åtgärderna inte når önskad effekt eller omhändelsen oväntat tar en annan riktning. Syftet med analysen är att • skapa en överblick över händelseutvecklingen, • identifiera eventuellt motstridiga uppgifter och förväntningar och • stödja en analys av aktörernas sammanlagda åtgärder och dess effekter på händelsen. Analysen går till på följande sätt: 1. Varje aktör beskriver vad som har inträffat och vad som förväntas ske på kort och lång sikt. Vidare beskrivs vilka åtgärder som har genomförts samt vilka åtgärder som förväntas behövas. Som komplement kan även mediebilden och hjälpbehoven beskrivas. 2. Beskrivningarna dokumenteras längs en tidslinje från dåtid till framtid, samt längs de olika vertikala nivåerna Händelsen och Åtgärder (se figur). I de fall mediebilden och hjälpbehoven beskrivs, läggs dessa till som nya nivåer i tidslinjen. 3. Utifrån samtliga involverade aktörers beskrivningar genomförs ett urval för att lyfta fram det som är av särskilt intresse för det aktörsgemensamma. De beskrivningar som valts ut från aktörerna kan kombineras och omformuleras för att därefter presenteras på den aktörsgemensamma tidslinjen över händelsen. 4. Mot dessa gemensamma beskrivningar genomförs en analys som syftar till att identifiera eventuella motstridigheter/felaktigheter, brister i åtgärdernas omfattning samt precisionen i aktörernas tidigare bedömningar av den kommande händelseutvecklingen. 5. Eventuell fördjupad analys genomförs beroende på insikterna från punkt 4. Analysmodeller för lägesbilder Filmtips där Jonas Landgren, forskare på Chalmers Tekniska Högskola, berättar om olika modeller för lägesanalys för att underlätta bedömningen av en händelse och dess konsekvenser. Version

23 Analysmodell: Aktörsanalys (exempel)
Aktörsanalys handlar om att skapa överblick över de aktörer som är inblandade i arbetet kring händelsen. Genom en överblick kan aktörerna analysera hur de är relaterade till varandra och synliggöra de olika prioriterade fokus som olika aktörer har i relation till händelsen. Olika prioriterade fokus kan stå i konflikt med varandra . En aktörsanalys visar också om det saknas aktörer som borde vara involverade. Syftet med aktörsanalys är att • skapa en överblick över aktiverade relationer vid den aktörsgemensamma samverkan, • stödja en analys av aktörernas olika prioriterade fokus i den specifika händelsen samt • stödja en analys av de kommunikationsmässiga utmaningarna. Analysen går till på följande sätt och sker enklast på en whiteboard eller med hjälp av ett så kallat Mindmap-program. (Bilden är ett exempel på visualisering av inblandade aktörer och deras relationer). 1. Varje aktör beskriver vilka andra aktörer de aktivt samverkar med och vad aktörerna har för uttalade fokus i den specifika händelsen. 2. De olika aktörernas beskrivningar i form av nätverk sammanställs till ett sammanlänkat aktörsnätverk, där relationerna mellan alla aktörer blir tydliga (se figur ). 3. Aktörernas olika uttalade prioriterade fokus visas för varje aktör. 4. Med hjälp av det sammanlänkade aktörsnätverket med tillhörande beskrivningar av aktörernas olika fokus kan man göra en analys som identifierar 1) vilka aktörer som eventuellt saknas eller om ytterligare aktörer proaktivt bör involveras (myndigheter, frivilliga, företag med flera), 2) identifiera eventuella motstridiga prioriteringar eller synergier som kan påverka hanteringen och 3) identifiera kommunika­tionsflödet med fokus på risken för att det uppstår flaskhalsar, informationsvakuum eller överbelastning. Version

24 Analysmodell: Skade- och konsekvensanalys
Skade- och konsekvensanalys handlar om att skapa överblick över de konsekvenser som samhällsstörningen och dess skador har orsakat eller riskerar att orsaka. Med hjälp av en sådan överblick kan de involverade aktörerna enskilt eller tillsammans ta höjd för konsekvenser som ligger bortom de omedelbara skadorna och tidigt börja hantera konsekvenserna av det inträffade. En analys av skador och konsekvenser kan genomföras på olika detaljnivåer utifrån aktörens specifika ansvar och tidsmässiga hänsynstaganden. Man väljer detaljnivå i en given händelse utifrån de specifika omständigheterna. Syftet med skade- och konsekvensanalys är att • skapa en överblick över det drabbade sammanhanget, 2) skapa en överblick över påverkade samhällsfunktioner och möjliga spridningseffekter av det inträffade, • skapa en balanserad bild av konsekvenserna där det inträffade sätts i relation till de samhällsfunktioner som inte är påverkade samt • analysera kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av det inträffade. Analysen kan dokumenteras i tabellform (se figur nedan) och går till på följande sätt: 1. Varje aktör beskriver det drabbade sammanhanget och direkta konsekvenser. 2. Varje aktör beskriver möjliga spridningseffekter. 3. Varje aktör listar de relevanta kritiska samhällsfunktioner som ännu inte är, men som bedöms kunna bli, drabbade. 4. De olika beskrivningarna sammanställs till en aktörsgemensam beskrivning av skador, konsekvenser och möjliga spridningseffekter. 5. Med hjälp av det sammanställda materialet kan man ställa en rad frågor för att stödja inriktning och samordning: a) Vilka samhällsfunktioner bedömer aktörerna är direkt drabbade? b) Är bedömningarna gjorda med en helhetssyn? c) Finns det möjliga samband för spridningseffekter som kan uppstå mellan drabbade samhällsfunktioner och (ännu) inte drabbade samhällsfunktioner? Version

25 Scenario: Det är vår! Det är vår! Det är mycket höga vattennivåer i Västra Mellansverige. Snabb snösmältning efter den rikliga snön tidigare i vinter kombinerat med riklig regnnederbörd samtidigt som tjälen som skapats under förvintern inte har försvunnit har medfört ett så kallat tusenårsflöde. Översvämmade källare, oframkomliga länsvägar och lokala vägras drabbar hela västra Mellansverige. Ett stort område av E6 i nordvästra Bohuslän har destabiliserats och rasat liknande Munkedalsraset Inga skadade eller döda. Väg och järnvägsbroarna över Göta älv i Vänersborg är under ständig uppsikt för eventuella sprickor eller onormala vibrationer då vattenmassorna i Göta älv är de högsta på 30 år. I Karlstad och Lidköping är det stor påverkan på det lokala vägsystemet och vissa bostadsområden har behövt evakueras. Utskriftsbild Scenario ”Det är vår!” Deltagarna ska använda sig av helhetsmetoden och analysmallar. Version

26 Uppgift - aktörsanalys
Läs scenariot ”Det är vår!” enskilt - Vilka aktörer skulle bli involverade/berörda i scenariot? Skriv ner för dig själv vilka som aktörer som skulle bli berörda. Diskutera tre och tre och jämför vad ni har kommit fram till Låt deltagarna läsa scenariot ”Det är vår!” enskilt och därefter göra en kort aktörsanalys, ca 5 min – visa antingen bild 25 eller skriv ut bilaga 1 till PM:et för utbildningsmaterialet och dela ut. Diskutera tre och tre och jämför med varandra vad ni har kommit fram till. Låt två till tre grupper kortfattat redovisa vad de har kommit fram till. Understryk att det brukar bli synergier och man får en bättre helhetsbild när man är flera aktörer som diskuterar och bidrar med olika perspektiv och kunskap. Version

27 Gemensamma grunder för samverkan och ledning i x län, x kommun
I denna bild kan du utveckla hur samverkan och ledning är tänkt att fungera i vårt län. Beskriv här hur samverkan är organiserat i er region el motsv. T ex namn på personer, gällande policies och rutiner och vilka upparbetade nätverk som finns. Version

28 Alla aktörer, även icke inblandade, kan bidra.
Version Tre viktiga budskap ISF-stöd bemannas och leds i huvudsak av geografiskt områdesansvarig aktör. Alla aktörer, även icke inblandade, kan bidra. ISF-stöd skall ha arbeta utifrån en helhetssyn och ta fram underlag till ISF. Kunskapsmål Redogöra för de aktörsgemensamma fokusområdena analys, samlad lägesbild, kriskommunikation och informationsdelning som beaktas vid samverkan. Beskriva förutsättningarna för att delta i ett stöd till ISF. Beskriva förutsättningarna för värdskap och koordinering av stöd till ISF. Syftet med budskapen är att förstärka vad som är viktigt att ha med sig efter utbildningen Syftet med att visa målen är att deltagarna i nästa moment ska reflektera kring utbildningen, och att det även är möjligt att göra en utvärdering. Version

29 Reflektion Fundera först enskilt - Vad tar jag med mig?
Version Reflektion Fundera först enskilt - Vad tar jag med mig? - Vad behöver vi göra i vår organisation för att kunna bidra i stödet för en ISF? Diskutera sedan i mindre grupper vad ni har kommit fram till. Syftet med reflektionen är att deltagarna ska få möjlighet att fundera kring utbildningstillfället och reflektera kring detta. Låt deltagarna fundera enskilt 5 minuter utifrån följande frågor; Vad tar jag med mig? Vad behöver vi göra i vår organisation för att kunna bidra i stödet för en ISF Låt deltagarna därefter diskutera i mindre grupper (4-5 personer) i ca 15 min vad de kommit fram till och skriva ner ett nyckelord för varje fråga som de vill förmedla till övriga. Genomföraren har möjlighet att samla in deras skrivna nyckelord som ett stöd för kommande utbildningar/kommande utveckling. Version

30 Avslutning Funktioner/roller Fördjupning Bas
Version Avslutning Funktioner/roller Informations-delning och lägesbild Rollen som inriktnings- och samordnings-kontakt Fördjupning Att stå värd för en inriktnings- och samordnings-funktion Stöd till inriktnings- och samordnings-funktion Bas Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar samt regelverk Bilderna visar alla modulerna i utbildningspaketet Om det finns en planering för när i tid övriga moduler är tänkta att genomföras, kan genomföraren med fördel kommunicera detta till deltagarna. Aktörer och deras roller och ansvar Aktörsgemen-samma former Kriskommunikation Version

31 MSB:s stöd till implementering
Version MSB:s stöd till implementering Informations- och utbildningsmaterial Webbsända seminarier Handledning Kortfilmer Presentationer Allt material finns på: msb.se/samverkanledning Funktionsbrevlåda: Syftet med denna bild är att visa deltagarna det material som finns att ta del av för fortsatt implementering av Gemensamma grunder vid samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Varje aktör ansvarar för att implementera de gemensamma grunderna i sin egen organisation och MSB erbjuder flera olika typer av stöd till detta arbete. Stödet består till exempel i att erbjuda utbildningar och informations- och utbildningsmaterial. Informations- och utbildningsmaterial finns att beställa och ladda ned gratis från MSB:s hemsida Webbsända seminarier Handledning med övningar och diskussionsfrågor Kortfilmer i alla teoretiska utgångspunkter Presentationer, bildspel i olika längder Version

32 Version