Varför startade En bättre sits?

En presentation över ämnet: "Varför startade En bättre sits?"— Presentationens avskrift:

0 Dokumentation av En bättre sits – en unik process för infrastrukturplanering
Dom första tankarna på gemensam infrastrukturprioritering föddes Gemensam manifestation med ånglok för Citybanan. 2005 startade En bättre sits ser vi resultatet av 5 års arbete. En dokumentation av processen. - Dels för de som deltagit i processen, lagt ner mycket möda och engagemang. - Dels för att dra lärdomar. - Ett 30-tal politiker och tjm har intervjuats av Capire. - Rapporten finns här.

1 Varför startade En bättre sits?
Uppenbara behov av samverkan kring infrastrukturen Knepiga institutionella förutsättningar Tidigare goda erfarenheter av samarbete - De uppenbara behoven av samverkan – regionen hade bl a slagit i kapacitetstaket samtidigt som befolkningen ständigt ökar - Många aktörer: 5 län 5 länsstyrelser 3 regionförbund 5 landsting 65 kommuner 5 berörda grannlän 4 trafikverk Mälab och trafikhuvudmän - Goda erfarenheter: Mälarbanan, Svealandsbanan, Mälardalsrådet - Och inte minst, sett Västra Götalandsregionen och Skåne framgångsrikt sälja in sina infrastrukturella behov till ansvariga nationella myndigheter

2 Övergripande mål Vi vill utveckla ett transportsystem …
… som utvecklar regionens internationella konkurrenskraft. … som är långsiktigt hållbart; ekonomiskt, socialt och ekologiskt … som främjar regional balans genom flerkärnighet … och kompenserar vår internationellt sett relativa gleshet så att vi ändå når en kritisk massa. … som är effektivt genom samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen. EBS startade formellt Efter inledande kunskapsseminarier fastställdes långsiktiga mål 2006. Fanns också ett kortsiktigt mål: bättre utdelning i 2008 års infrastrukturpolitiska proposition.

3 Fyra grundpelare för arbetet växte successivt fram
- Det fanns ingen masterplan: ”En informell struktur formades efter hand och som fungerade oväntat bra”. - Processen bäras av politiskt förtroendevalda. Bygga på konsensus. - De politiska partierna utsåg de pol repr som skulle delta i arbetet. - Länsindelningen ersattes med stråk, komma tillbaka till. Samspela med andra processer Stockholmsöverenskommelsen och RUFS Kunskap, viktig roll förstå varandras förutsättningar men också trafikslagsövergripande.

4 Stråken gav nya ramar Många menar att stråken var ett snilledrag. Bröt upp invanda mönster och tänkesätt. - Politisk representation från centrum, mitt och periferi - De politiska partierna nominerade politiker till stråk. Vissa stråk fungerade bättre, andra något sämre. - Ordf och vice ordf samt repr för mindre partierna i stråkpresidium, ansvarade för att göra prioriteringarna.

5 Olika fora, olika roller
Det utvecklades en arbetsfördelning mellan olika fora: Stormötena och processmötena stod för förankring Stråkgrupperna fungerade som studiecirklar Stråkpresidiegruppen hanterade prioriteringen Haga Forum och Mälardalsrådets styrelse svarade för acceptans Tjänstemannagrupper; - Lilla med länsplaneansvariga - Stora med länsplaneansvariga, trafikverken mfl

6 Hur värderar politiker och tjänstemän EBS?
Alla värden över noll visar positiv övervikt. Fullständig uppslutning Jämföra politiker och tjänstemän. Intressant där det är stor skillnad. - Tjänstemännen något mer nöjde med resultatet. - Politikerna något mer nöjda med beslutsprocess och framförallt förankring. Politikerna också väsentligt mer nöjda med organisationen än tjänstemännen. Resultat + Samstämmighet gemensam prioriteringslista Långsiktighet, helhetssyn och kunskap Statsmakterna mer lyhörda Minskat revirtänkande - Inte överens om allt Har Stockholm fått för mycket? Nådde inte hela vägen fram Beslutsprocessen : + Den informella strukturen backades upp av förankring bakåt Konsensusbyggande Mandat från partierna Prioritering inte så svår Utdragen och oprecis process Oklarheter kring konsensusbegreppet Personerna spelar stor roll Förankring : Många engagerade Allmänintresset styrde Stegvis ökad mognad Representativitet ifrågasattes Initialt slumpmässigt deltagande Kommunikationen: Internt: Varför, hur och när? Staten: Enighet och vederhäftighet Allmänheten: Signalera öppenhet, vi-känsla En fullständig uppslutning motsvarar 1,0. Alla värden över noll visar positiv övervikt Capire

7 Blev det en bättre sits? En mer sammansvetsad region
Gemensamma transportpolitiska mål Stockholmsöverenskommelsen Systemanalysen Prioriterade objekt En mer sammansvetsad region - Resultatet ligger i betraktarens öga, men med En bättre sits menar jag har den här regionen tagit ett rejält kliv framåt när det gäller samsyn och systemsyn kring infrastrukturpolitiken. - När det gällde resultatet hörde här ”nöjda, men…”. Vilka var då framgångsfaktorerna: Komplexa frågor där ingen aktör ensam ägde agendan Starkt tryck att finna lösningar En politiskt driven process Stråken som ändrade ramarna Rev administrativa gränser, horisontellt och vertikalt Starkt driv att nå resultat i kombination med ambitionen att nå konsensus Tydligt kortsiktigt mål och långsiktiga mål Transparens, öppenhet och kommunikation I En bättre sits processen har verkligen visats prov på det som varit ledord för det storregionala samarbetet, nämligen öppenhet, insikt, tillit och mod.

8 Vad kan vi lära och ta med oss till det fortsatta arbetet?
Vad har vi uppnått? … resultatet? … processen som sådan? … samarbetet i regionen? Vad kan vi lära och ta med oss till det fortsatta arbetet? Utrymme för fler att reflektera kring