Erfarenheter från arbetet med BfL Reflektion Motivation Lärande

En presentation över ämnet: "Erfarenheter från arbetet med BfL Reflektion Motivation Lärande"— Presentationens avskrift:

1 Erfarenheter från arbetet med BfL Reflektion Motivation Lärande
Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med BfL Reflektion Motivation Lärande Andreia Balan

2 Uppföljning - diskussion
Beskriv vilken metod/arbetssätt ni har valt. Hur har eleverna upplevt metoden/arbetssättet? Vilka effekter har arbetssättet haft på elevernas lärande? Hur har arbetssättet påverkat er undervisning? Vad har fungerat bra respektive mindre bra? Är det något ni tänker göra annorlunda en annan gång?

3 Ett problem som ofta lyfts fram är elevernas motivation.
Vad är motivation?

4 Motivation Vad innebär att vara motiverad?
Att vara motiverad innebär att ha: -positiv attityd till skolämnet -positiv syn på den egna förmågan -positiva handlingar -positiva intentioner

5 Motivation Motivationen påverkas av kognitiva, känslomässiga/personliga samt sociala aspekter. Att förändra motivationen innebär att påverka alla komponenter. Förutom det behöver finnas viljan till förändring samt kunskaper som är nödvändiga för att kunna vidta åtgärder. (Ellis & Tod, 2015)

6 Motivation Det som driver människor/elever och får de till att börja agera är olika behov. - Att tillhöra klassen/gruppen och vara involverad - Att uppleva sig vara kompetent och kunna uppnå sina mål - Att känna ansvar och uppleva en grad av självständighet (Ellis & Tod, 2015)

7 Inre motivation Exempelvis… Att lära sig för att man är intresserad
Att lära sig för att man tycker om lärandet Att lära sig för att man behöver kunskaperna till något annat man vill uppnå Att lära sig för att man tycker om det man lär sig

8 Inre motivation Kopplingen mellan inre motivation och lärande är inte självklar Se PISA undersökningen Det räcker inte med inre motivation för att prestera väl

9 Relationen mellan matematikresultat och inre motivation från PISA 2012

10 Grit Förmåga att hålla fast vid långsiktiga mål trots tillfälliga motgångar. Det innebär att: elever inte blir distraherade av nya idéer/projekt utan håller fast vid det de påbörjat elever anstränger sig, är flitiga och ger inte upp

11 Väsentlig för att utveckla ”grit”
Intresse Träning tydliga mål koncentration och ansträngning omedelbar feedback reflektion och bearbetning Meningsfullhet Förhållningssätt

12 Motivationsfaser Se en lucka Målformulering Leta efter strategier
Undersöka om luckan har minskat Svåraste steget är mellan första och andra stadiet. Viktigt att arbeta med att förtydliga målen för eleverna

13 Elevdelaktighet – ett sätt som kan användas i motivationssyfte
Elever är aktiva under undervisningen Aktiva elever arbetar mer än läraren under lektionen Elevaktiva arbetssätt förutsätter att responsformer anpassas till aktiviteten

14 Kognitiva beteende som påverkar motivationen
elever kan berätta eller skriva vad de gör och vad de kan göra elever vet när de behöver hjälp och var de kan hitta hjälpen elever vet hur de kan självständigt börja arbeta med en uppgift elever kan berätta hur de kan uppnå framgång elever kan berätta hur bra det går för dem i förhållande till målen elever kan berätta varför de behöver göra en viss uppgift elever kan uppskatta hur mycket de behöver anstränga sig för att genomföra en uppgift elever tar risken med att göra ett misstag för att komma vidare (Ellis & Tod, 2015)

15 Verktyg som kan användas för att utveckla elevers kognitiva beteenden
Arbeta med metakognitiva strategier. Arbeta med modellexempel på olika kvalitativa nivåer. Koppla elevernas produktioner/arbeten till bedömningskriterier. Ge återkoppling på olika nivåer. Utveckla en kunskapsorienterad målstruktur

16 Attribution Elevernas förklaringar av misslyckanden respektive framgångar Intern Extern Kontrollerbar Ansträngning Strategi Svårighetsgrad Okontrollerbar Förmåga Tur Lärarens undervisning (Skaalvik & Skaalvik, 2015)

17 Attribution Led elevernas attribution mot ansträngning och strategi (se Dweck och mindset ) Hjälp eleverna att sätta upp individuella mål som är anpassade till sina förutsättningar Låt eleverna se att de gör framsteg Uppmuntra eleverna att se som en naturlig del i lärprocessen att göra fel

18 Personliga aspekter Två tankemönster som påverkar synen på den egna förmågan. Den onda cirkeln Eleven är övertygand om att inte lyckas med en uppgift/arbete eleven anstränger sig inte eleven är inte uppmärksam på undervisningen eleven tar inte emot återkoppling eleven misslyckas och därmed bevisas att hen hade rätt (Hattie & Yates, 2014)

19 Synen på den egna förmågan
Positiv syn på den egna självförmågan baseras på att eleven har tillgång och kan aktivera kunskaper som behövs för att lyckas. I detta avseende har minnet en viktig funktion. (Hattie & Yates, 2014)

20 (Hattie & Yates, 2014) Viktig för att fatta beslut om att lära
Bedöma svårighetsgraden i en uppgift Bedöma sannolikheten för att lyckats Graden av ansträngning som eleven sätter in för att klara uppgiften (Hattie & Yates, 2014)

21 Sociala beteenden som påverkar motivationen
elever kan söka efter uppmärksamhet från klasskamrater på lämpligt sätt elever kan visa omsorg och förståelse för sina klasskamrater elever pratar inte i munnen på varandra elever kan lyssna och reagera på andras idéer utan att fälla negativa kommentarer elever vet hur de ska bete sig när de har olika åsikter elever använder sig av skolans regler för hur man kommunicerar med lärare och klasskamrater (Ellis & Tod, 2015)

22 Faser i inlärningsprocessen
nybörjare - försöker förstå vad som krävs i uppgiften/aktiviteten och hitta vägar att komma framåt utan att göra för stora misstag kompetent - när eleven har skaffat viss kompetens minskar antalet misstag och elever behöver inte fokusera lika intensivt på varje del i uppgiften skicklig - eleven reagerar mer automatisk vid genomförande av uppgifter.

23 Faser i inlärningsprocessen
1. I nybörjarfasen är det viktigt att beakta utgångsläget - elevernas förutfattade meningar om världen (både ämnen och skola/undervisning) Konsekvens: Läraren behöver ägna sig åt att förstå utgångsläget annars kan det vara svårt för eleverna att hitta “krokar” som hjälper de att utveckla nya kunskaper.

24 Faser i inlärningsprocessen
2. Utvecklingen från nybörjare till kompetent kräver: viss mängd av baskunskaper förstå begrepp/idéer/fenomen inom en konceptuell ram organisera den nya kunskapen i förhållande till den gamla

25 Faser i inlärningsprocessen
3. Utvecklingen från kompetent till skicklig kräver självreglerande strategier

26 Självreglerande strategier för lärande
Omorganisera och omvandla Självdisciplin Självundervisning Självutvärdering Hjälpsökande Dokumentation Övning och memorering Målformulering/planering

27 Förvärva kunskap Lärande kräver: a) tid b) målinriktning
c) stödjande återkoppling d) ackumulerad framgångsrik övning e) frekvent repetition Koncentrationstiden är kort – min Fördelad övning är mer effektiv än komprimerad övning. (Hattie &Yates, 2014)

28 Förvärva kunskap ”Den enskilt mest betydelsefulla faktor som påverkar lärandet är vad den lärande redan vet. Ta reda på det och undervisa med utgångspunkt i det.” (David Ausubel) Hjärnan svarar bra på input från multimedia Hjärnan måste vara aktiv för att lära – hjärnan svarar på en meningsfull upplevelse genom att lämna ett meningsfullt svar. (Hattie &Yates, 2014)

29 Formativ bedömning till lärare