VÄLKOMMEN!.

En presentation över ämnet: "VÄLKOMMEN!."— Presentationens avskrift:

1 VÄLKOMMEN!

2 Hattie:”[T]he biggest effects on students learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers” (2009:23) KUNNIG BORGÅ

3 MÅL FÖR ½FBA Bedömningens delar, dvs, formativ, självbedömning, kamratrespons, summativ bedömning (betygsgivning) + slutbedömning Bedömning av arbete och uppförande Verktyg för bedömning, några exempel Reflektera över innebörd i rättvis, baserad på målen, jämlik, mångsidig Få öva själv på självbedömning och kamratrespons Borgås lokala aspekter/prioriteringar

4 Bedömning - arbetsgrupp
Betyg – alla läroämnen bedöms i alla årskurser Bedömningen av uppförande – kriterier finns för de svenskspråkiga skolorna Lärarens feedback, självbedömning och kamratbedömning (modeller) Utvärderingssamtal med elev och vårdnadshavare (modell) Elever utvärderar undervisningen, (modell från AE-skolan) Deltagande i Starsofts skolning – verktyg under arbete

5 Starsofts verktyg för formativ bedömning

6

7 Mål för undervisningen Elevens mål Bedömnings-grunder
Baserad på mångsidig evidens Själv- och kamratvärdering Mångsidig, alla områden skall beaktas Fortgående kvalitativ Respons Formativ bedömning Diskussioner Vitsord Symboler, t.ex stjärnor Bedömning Summativ Verbal eller med siffror Skall spegla målen Betygsgivning Under läsåret

8 Ska hjälpa läraren att anpassa sin ametoder
Formativ bedömning sker kontinuerligt, varje dag under hela året *enskilda samtal mellan lärare och elev, samtal med föräldrarna, dialog på Wilma m.m ska hjälpa eleven att bli medveten om sina styrkor och svagheter Ska hjälpa läraren att anpassa sin ametoder 1, 2, 3-metoden 3 saker du lärt dig 2 frågor du ännu har 1 sak du vill dela med dig Varför bra produkt Har du tänkt på..? Om du också skulle.. Vad skall du göra nu? Varför? Fortsättning

9 bedömning som man får i slutet av en termin eller ett läsår
Summativ bedömning eller betygsgivning bedömning som man får i slutet av en termin eller ett läsår Kan ges med siffror eller vara verbal Skall spegla målen

10 Hur bestående inlärningen är
Blooms taxonomi INDIVIDUELLTLÄRANDE Hur bestående inlärningen är DJUPARE LÄRANDE 90% 75% 20% YTLIGT LÄRANDE DJUPARE LÄRANDE 90% co Li-Lo Söderholm 2015 (efter P.Peura) 5% 30%%%%% 50% 50% 30% 20% YTLIGT LÄRANDE 5% co Li-Lo Söderholm 2015 (efter P.Peura)

11 BEDÖMNINGSMATRIS Enkla resonemang Få begrepp, exempel
Bedömningsaspekter Kunskapens bredd En kvantitativ bedömning Frågor som Vad? Varför? Vem? Kunskapens djup En kvalitativ bedömning Fråga: Varför? Grundläggande kunskaper Få begrepp, exempel i resonemangen Lite argument, bedömningar Få källor Enkla resonemang FÅ och KORTA samband, orsaker, konsekvenser, lösningsförslag, pespektivbyten, jämförelser, mönster, generaliseringar Mycket goda kunskaper Många och välgrundade argument o bedömningar Många exempel, källor MÅNGA och LÅNGA samband, orsaker... Välutvecklade resonemang

12 PÅ ERA PLATSER Eleven inhämtar grundkunskper och lär sig grundfärdigheter Bygger upp sin kapacitet Lär sig om sina styrkor och kan sätta upp mål för att utvecklas FÄRDIGA Eleven är på god väg, är säker vad gäller grundfärdigheter och -kunskaper Jämför olika metoder Gör upp planer för lärandet med konsekvensbedömning Tillämpar tidigare kunskaper och färdigheter FLYG Eleven kan kombinera kunskaper och färdigheter från olika områden i nya situationer Kan förutse, generalisera, ställa upp hypoteser

13 BEDÖMNING AV ARBETE- SKALL INGÅ I BED. AV LÄROÄMNET
Arbeta självständigt Arbeta i grupp Förmåga att Planera Reglera Genomföra Utvärdera sitt arbete Förmåga att handla ansvarsfullt Göra sitt bästa Kommunicera konstruktivt HUR KOLLA? BETYDER VAD? Hur stor det av vitsordet? Hur kommunicera detta med elev och vårdnadshavare?

14 UPPFÖRANDE Finns kriterier för åk 1-6 och 7-9
Skall inte påverka ämnesvitsordet

15 Behövs nationella prov?
RÄTTVIS och MÅNGSIDIG Behövs nationella prov? RELIABILITET = är bedömning tillförlitlig?  är resultaten oberoende av vilken lärare/skola/kommun som bedömer? VALIDITET = har vi bedömt rätt sak?     Mäter vi det som är enkelt att mäta istället för att mäta det som  är viktigt att mäta? Speglar uppgifternas innehåll och utformning (prov, inlämningsuppgifter och grupparbeten) de kunskaper/förmågor som beskrivs i målen? Diagnostiska frågor och prov.     Handlar om VAD vi bedömer och HUR vi gör det Nätverk & samarbete

16 MÅNGSIDIG Ser på lärandet ur olika synvinklar (ämnesspecifika), observation Dokumentation (anteckningar, film, foto...) Mäter de olika delarna av lärandet, hur mäter vi djup och bredd? Evalueringen. Att knyta ihop informationen. Vem deltar? Hur utnyttja kamratrespons?

17 Självbedömning Eleven skall ha möjlighet att reflektera över sitt lärande och sina framsteg Läraren hjälper eleven att förstå målsättningarna och att hitta arbetssätt att nå målen Eleven lär sig ge uttryck för sin lärprocess Styrkorna skall uppmärksammas Vilka redskap behöver vi för själbedömning

18 SKALA FÖR SJÄLVBEDÖMNING (Ex från matematik, Lypa)
1= jag förstod inte, gissade och tittade i facit 2= jag behärskar grunderna ifall jag kan titta på en modell från boken 3= jag tror att jag skulle kunna lösa liknande uppgifter/basuppgifter också i provet 4= jag behärskar ämnet bra och kan lösa också utmanande uppgifter

19 FILM ex på kamratbedömning
Austens Butterfly

20

21

22 Exempel; MO åk 1-3 Trelleborg

23

24

25 EX. FRÅN PEDERSÖRE ÅK 1-2

26 EX FRÅN PEDERSÖRE åk 5-6

27 MATRIS , RYMDGEOMETRI åk 9
VITSORD KRAV 10 Löser minst 5 uppgifter på Geogebra Planerar och tar ansvar för sitt eget arbete på utmärkt sätt Löser uppgifterna snyggt och prydligt Använder olika källor  Behärskar ämnesinnehållet utmärkt Bidrar till att upprätthålla ett bra arbetsklimat i klassen Gör alla eller nästa alla fördjupade uppgifter 8 Behärskar ämnesinnehållet Planerar och tar ansvar för sitt eget arbete Löser uppgifterna snyggt och prydligt Bidrar till arbetsron Klarar också av en del fördjupade uppgifter 5 Bidrar till arbetsron Löser uppgifterna snyggt och prydligt Förhöret godkänt och minimiantalet uppgifter gjorda 4 Förhöret är underkänt Minimikravet på gjorda uppgifter uppfylls inte. Löst också avan-cera-de upp-gifter Löst endast bas-upp-gifter

28 MATRIS , RYMDGEOMETRI åk 9
VITSORD KRAV 10 Löser minst 5 uppgifter på Geogebra Planerar och tar ansvar för sitt eget arbete på utmärkt sätt Löser uppgifterna snyggt och prydligt Använder olika källor  Behärskar ämnesinnehållet utmärkt Bidrar till att upprätthålla ett bra arbetsklimat i klassen Gör alla eller nästa alla fördjupade uppgifter 8 Behärskar ämnesinnehållet Planerar och tar ansvar för sitt eget arbete Löser uppgifterna snyggt och prydligt Bidrar till arbetsron Klarar också av en del fördjupade uppgifter 5 Bidrar till arbetsron Löser uppgifterna snyggt och prydligt Förhöret godkänt och minimiantalet uppgifter gjorda 4 Förhöret är underkänt Minimikravet på gjorda uppgifter uppfylls inte. Löst också avan-cera-de upp-gifter Löst endast bas-upp-gifter

29 2= Jag gjorde mitt bästa och är relativt säker på detta
1= Jag vet att jag kan 2= Jag gjorde mitt bästa och är relativt säker på detta 3= Jag har inte övat tillräckligt och är ännu osäker, måste öva mera själv 4= jag är ganska mycket på hal is ännu, behöver hjälp POTENSER 1 2 3 4 Jag kan alla termer (ord och namn) Jag kan beräkna värdet av enkla potenser Jag vet vad det betyder om exponenten är noll eller 1 Jag kan regeln för produkten av potenser med samma bas Jag kan regeln för kvoten av potenser med samma bas Jag kan regeln för dubbelpotenser Jag kan regeln för en kvot ( 𝑎 𝑏 𝑛 ) Jag vet hur man gör om exponenten är negativ Jag kan regeln hur man vet tecknet på produkten om basen är negativ

30 Annes ex åk 1-2

31 FILM ex på kamratbedömning

32 INTRODUKTIONSLEKTION
En tydlig, klar och välorganiserad beskrivning av kursens mål presenteras. Både kunskapsmål och färdighetsmål skall ingå Eleverna informeras om deras delaktighet och vikten av att vara delaktiv och ta ansvar Detaljerade riktlinjer för hur kursens genomförs och hur bedömningen sker genomgås Eleverna uppmanas att studera seriöst, mångsidigt (innovativa, konstnärliga...), målinriktigt, vara nyfikna och använda olika källor De valda arbetssätten skall svara mot elevernas behov, förutsättningar och intresse samt med tanke på utvecklandet av mångsidig kompetens Läraren presenterar exempel på olika källor, inlärningsmetoder och inlärningsstilar

33 PRESENTATION av kursinnehåll och -bedömning Se introduktionslektion
MATRIS FÖR BEDÖMNING RUBRIK LÄRAREN ELEVEN STYRDOKUMNET LP2014 Läraren känner väl till de mål och metoder som beskrivs i LP2014 och baserar sin undervisning på dessa PRESENTATION av kursinnehåll och -bedömning Se introduktionslektion ANALYS AV NULÄGET Bedömning av elevernas grundkunskaper (formativt prov, intervju, frågor, skriftliga eller praktiska prov) Funderar vad hen redan kan om ämnet. Ställer upp mål för kursen MÅL FÖR KURSEN Läraren och eleverna diskuterar tillsammans vad som behöver göras för att de olika målen skall uppnås. Man kommer överens om tidtabeller, arbetssätt och hur olika delmoment bedöms. En matris kan med fördel användas. FORMATIV OCH FORTGÅENDE BEDÖMNING Följer genom att använda olika mätmetoder (t.ex. formativt prov, intervju, frågor, skriftliga eller praktiska prov) med hur elevens inlärning framskrider Ger eleven respons på var hen nu befinner sig på väg mot de uppställda målen Vägleder eleven och ger tips i hur hen kan förbättra sin inlärning Också läraren skall idka självbedömning och anpassa arbetsmetoderna utgående från den Bedömer var hen står i förhållandet till målet. Gör en analys av sina kunskaper, sin arbetsförmåga, sina styrkor och svagheter. Tar till sig given respons och ställer ev. upp nya mål.

34 MÅNGSIDIG BEDÖMNING Erbjuder både olika sätt och olika möjligheter för eleven att visa sitt kunnande. Bedömningen skall också innehålla en bedömning av arbetet och uppförande Responsen skall vara konkret, Lär sig att bedömningen baserar sig på olika moment. Själv- och kamratbedömningen (responsen) utvecklas som en led i att synliggöra målen och upptäcka olika sätt att lära sig SPORRANDE BEDÖMNING Lyfter fram elevens styrkor och framsteg. Responsen är riklig, kvalitativ och beskrivande Vid misslyckanden ligger fokus på att lösa problemen och ta ny ansats Kamratresponsen är sporrande och ger tips och idéer Självbedömningen hjälper eleven att utveckla sina lärstrategier SUMMATIV BEDÖMNING BETYGSGIVNING Sammanställer i slutet av kursen (läsåret) all information som finns kring elevens läroprocess och ger betyg (siffra eller godkänd/underkänd) för kursen utgående från målen och kriterierna (LP2014). Reflekterar ensam eller helst tillsammans med läraren över hur de uppställda målen nåtts Bedömer var hen ligger (vitsordet) Diskuterar och utvärderar tillsammans kursen på ett ändamålsenligt sätt Mål för utvärdering: utformningen, arbetsmetoder, lärarens insats, elevernas insats osv. SLUTBEDÖMNINGEN Baserar slutbedömningen på elevens kunskapsnivå i relation till kriterierna för slutbedömningen (LP2014 s )

35 Gör en egen matris för ett valt avsnitt av ditt ämne
Välj en sekreterare i varje grupp Vi önskar att få en produkt/grupp efter den här dagen Sen samlas vi igen, då skall: Varje grupp Ge feedback från kamratresponsen (en sak) Berätta 2 saker ”någonting nytt som ni har lärt er” Ta fram en fråga, någonting som ännu är oklart, bör utredas, få svar på Alla lämnar individuellt in en kursutvärdering TACK

36