Information om BPSD-registret och Tidiga tecken

En presentation över ämnet: "Information om BPSD-registret och Tidiga tecken"— Presentationens avskrift:

1 Information om BPSD-registret och Tidiga tecken
Presentation av oss. Certifierade utbildare i BPSD-registret och utbildade i Tidiga tecken som används på säbo äldre och grupp-servicebostäder LSS. Vi är här för att få information om de två arbetssätten för att kunna vara delaktiga och efterfråga, använda er av materialet. Vi representerar Västerås, skiljer sig i länet. BPSD-registret används i hela länet. Tidiga tecken, endast i Västerås än så länge…

2 Sedan 2010, nationellt kvalitetsregister
Sedan 2010, nationellt kvalitetsregister. Arbetssätt för att minska BPSD och öka livskvalitet. Vanligt (90%), påverkar personen, omgivningen, har en orsak, kan förebyggas och lindras. Exempel på symtom. HSL-riktlinjer i Västerås: ska utföras på alla personer som har en demensdiagnos. Nationella riktlinjer, bedömning av BPSD minst en gång/årligen eller vid behov. För att bli administratör/arbeta i BPSD-registret krävs en 2-dagars utbildning. Hela teamet; utvalda undersköterskor, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, chef. Ni som läkare är otroligt viktiga. Vad tas upp på utbildningen? Tidiga symtom på demenssjukdom, utredning, olika diagnoser (symtom, behandling), BPSD, orsaker, åtgärder, arbetssättet i BPSD-registret, implementering…

3 Följ med in i registret…
Alla personer som har en demensdiagnos. Välja diagnos. Om det inte finns diagnos men symtom, inled utredning. Särskilt boende och korttidsenheter i Västerås.

4 4 steg. Bedömningen av symtom, frekvens och allvarlighetsgrad
4 steg. Bedömningen av symtom, frekvens och allvarlighetsgrad. Kontaktman tillsammans med administratör. Ringa in symtomen. Kan behöva kompletteras med observationsschema, t.ex. sömn, oro. Följer upp med samma skala, visar effekt tydligt. Bra mätinstrument för att utvärdera era åtgärder och dess effekt på BPSD.

5 Checklista. Vad kan vara orsaken till de symtom vi sett?
Viktigt att sjuksköterska är delaktig. Ej fullständig/heltäckande. Kan behöva kompletteras med en läkarundersökning. Senior Alert (undernäring, tandhälsa) Ofta mat och smärta som inte är tillgodosett/åtgärdat. Hjälpa till att analysera.

6 Administratör skriver in (stående och vid behov)
Administratör skriver in (stående och vid behov). Analys i teamet, läkare involverad. Symtomlindrande läkemedel? Olämpliga läkemedel? För många? Biverkningar? Vid BPSD, ej lugnande och psykofarmaka (nationella riktlinjer), första hand omvårdnadsåtgärder och miljöåtgärder. Om vi sätter in, utvärdering av effekt inom 14 dagar. Tvång och begränsningar.

7 Inte för många åtgärder – vi ska kunna utvärdera vad som ger/inte ger effekt.
Åtgärda basala behov och sjukdomstecken, läkemedel vid behov. Bemötandeplan – alla ska ha. Viktigt! Vårdåtgärd inom något område. Kopplat till symtom. Något nytt som vi tror ska minska symtom. Ta hjälp av levnadsberättelse. Bestämmer datum för uppföljning. Individuellt när uppföljning ska ske. När kan vi se resultat? 4 veckor? 3 månader? 6 månader? Minst en gång årligen. Visa sammanfattningen i pdf!

8

9 Västerås. Vårdprogrammet bilaga Downs syndrom AD. Del i demensutredning. Tänk på att ni kan ta stöd av geriatrik och överläkare på vuxenhab. Tidiga tecken är ett verktyg där man genom att följa personen över tid kan uppmärksamma tidiga tecken på försämrade funktioner och sjukdom för att sedan gå vidare med det som framkommer. Allt för att personen ska få en god vård! Åldrande, det kommer att ställas nya krav på stödet till dessa personer. Vi behöver verktyg för att kunna ge rätt stöd! Utbildning sedan våren Boendestödjare/undersköterskor, sjuksköterskor och chefer. Hela personalgrupper. Teori kring utv, åldrande, demens, praktiskt användande av Tidiga tecken. Enligt riktlinjer för hälso- och sjukvård i Västerås Stad, årligen eller vid behov. personer med intellektuella funktionsnedsättningar: från 50 år personer med Downs syndrom: från 40 år Första kartläggningen är en baseline, stabil fas i livet.

10 Innehåll Del A: Allmänna upplysningar Del B: Checklista för hälsa Del C: Kartläggning av förändringar av färdigheter Del D: Checklista för förändringar av kognition och beteende Del E: Checklista för bakgrundhändelser som gäller miljö och socialt nätverk Del F: Sammanfattning, utvärdering och plan för ytterligare undersökningar och åtgärder 6 delar. Bygger på kända och dokumenterade verktyg som täcker de vanligaste sjukdomarna och allmänt försämrade funktioner.

11 Del A: Allmänna upplysningar
Genomgång av diagnoser, hjälpmedel, särskilda egenskaper för syndromet eller utvecklingsstörning , bakgrundsinformation (tidigare fysiska och medicinska tillstånd, tidigare psykiska och sociala förhållanden, särskilda händelser tidigare i livet) och kommunikation.

12 Del B: Checklista för hälsa
Hälsoundersökningar - Ökat antal dagar med sjukfrånvaro eller inläggning på sjukhus kan vara en indikator på förändrat hälsotillstånd. Ökning/minskning av BMI kan vara ett tecken på förändrat hälsotillstånd. Uppfattning av hälsotillstånd (18 områden) Första kartläggningen är en baseline. Förändringar visualiseras genom att kryssmarkeringar blir stigande, sjunkande eller stabila i schemat. En eller flera kryssmarkeringar visar stigande markering är det en signal på negativ utveckling av hälsotillståndet. Vad gör vi om vi ser stigande markeringar? Läkarkontakt? Omvårdnadsåtgärder? Observationsscheman? Utvärdering av förändringar i hälsotillstånd kan vara komplicerat och tas upp regelbundet med ansvarig läkare.

13 Del C: Kartläggning av förändringar av färdigheter
Fånga upp förändringar i förmågan att klara praktiska göromål (ADL). Hur är det idag? Uppbyggd enligt dygnsmönster med fyra perioder: morgon, dag, kväll och veckosysslor. Kontakt med daglig verksamhet. Förs in i diagram, förändringar visas genom att staplar stiger, jämföra morgon och kväll. Vad kan orsaken vara? Allmänna hälsotillståndet försämras? Orsaker i miljön? Åldern?

14 Del D: Checklista för förändringar av kognition och beteende
Bygger på symtom på de vanligaste psykiska sjukdomar som förekommer i högre åldrar, t.ex. depression, demens, ångest. Två delar: Kognition Beteende Kodlista – förekomst den senaste månaden. Stapeldiagram. Säger bara hur ofta olika händelser förekommer, ingen orsaksförklaring. Ev. behov av ytterligare kartläggning av ett visst symtom. Ökar förekomsten i förhållande till det som är normalt för brukaren?

15 Del E: Checklista för förändringar som gäller miljö och socialt nätverk
Viktiga händelser som har förekommit inom närmiljön under det senaste året. Kan leda till reaktioner eller ändrat beteende hos brukaren. Titta här för att få förklaring till förändrade färdigheter, kognition eller beteenden. Information från rätt miljö, t.ex. daglig verksamhet.

16 Del F: Sammanfattning, utvärdering och plan
Viktigaste delen i Tidiga tecken! Kartläggningen är inte klar förrän vi har analyserat resultaten och bedömt behov av ytterligare uppföljning eller observationer. Kortfattad sammanfattning av observationerna i de tidigare delarna. Vem ska följa upp resultatet och när det ska påbörjas eller genomföras. T.ex. beställa tid hos allmänläkare, göra ändringar i omvårdnaden. Underlag som personal kommer att ha med sig och som ni kan använda er av. Objektivt.

17 Demensteamet - för en god och säker demensvård
Vi ger handledning och stöd till personal som arbetar för personer med demenssjukdom. Caroline Pros Leg. Arbetsterapeut Lotta Andersson Leg. Sjuksköterska Vi kan komma ut till er! Följ vår blogg på Gilla oss på Demensteamet Västerås stad