Science shops – metod för gemensamt kunskapande mellan akademin och det civila samhället Vi presenterar oss.

En presentation över ämnet: "Science shops – metod för gemensamt kunskapande mellan akademin och det civila samhället Vi presenterar oss."— Presentationens avskrift:

1 Science shops – metod för gemensamt kunskapande mellan akademin och det civila samhället Vi presenterar oss

2 Relationen mellan akademin och det civila samhället
Diskussionsfråga….? Var ser vi att de stora utmaningarna finns? ’Tredje uppgiften’ Ökande krav på akademin att vara ’samhällsrelevant’ Engagemang ’inifrån’ akademin Större fokus på det civila samhällets organisationer (’governance’) Utmaningar?

3 Penta Helix- innovationsmodell
[länk]

4 Responsible Research & Innovation, RRI [LÄNK]
Att involvera samhället i forskning och innovation tidigt i processerna för att resultaten ska stämma överens med samhällets värderingar Ett paraplybegrepp som knyter ihop olika aspekter av relationerna mellan samhälle, forskning och innovation: samverkan, öppen tillgång, jämställdhet, formell och informell naturvetenskaplig utbildning, etik och politisk styrning En tvärgående och övergripande fråga i Horisont 2020, EUs ramprogram för forskning och innovation 2014–2020 RRI – betyder olika saker ??

5 Nätverket Intresseorganisation idéburen sektor
Sektorsövergripande samverkan

6 Malmö högskola och innovation
Högskolans (Universitetets) fokus: samhällsutmaningar Forskningsprojekt/ forskningssamarbeten med innovationsinriktning (ex Mistra Urban Futures-nod); samverkansprojekt (ex Social innovation Skåne) Tvärvetenskapliga/högskoleövergripande forskarnätverk Utbildningen: Innovationsprojekt; projektkurser etc. (grund & avancerad nivå; svenska och internationella program ex. ”Leadership for sustainability”) Innovationsplattformar (ex. Open Lab – biofilmer) STORM: högskoleövergripande innovationsarena/nod

7 Science shops - bakgrund
Nederländerna 1970t Miljöområdet (naturvetenskap) Bistå civilsamhället (lokala miljögrupper) med forskning för att påverka offentliga aktörer och företag Från början byggde det på frivillighet – studenter, doktorander, juniora forskare Grundläggande principer – ömsesidighet, öppenhet, tillgänglighet

8 Utvecklingen av science shops
Breddats från naturvetenskap Spridits globalt (Living knowledge network) Fastare institutionella former – ofta kopplade till universitet Tyskland – fristående organisationer Finansiering – ofta grundfinansiering från universitetens ordinarie budget + projektmedel ”Responsible research and innovation” (EU)

9 Research shop, University of Guelph (CAN)
’Community engaged scholarship institute’ Gränsytan mellan innovation, forskning och lärande Stort fokus på att undersöka och utveckla forskningsansatserna Nätverk av doktorander, starkt stöd av forskningsansvarig vice-rektor Även SMEs, offentliga aktörer – men ett ”community”-perspektiv (lokalsamhället, medborgarintresse)

10 Science shop at Adam Mickiewicz University, Poznan
Webplattform Workshops Tvärvetenskaplig arbetsgrupp Mobiliserar studenter

11 SIS process – ’pop-up science shop’
13 februari - Kick-off; frågeställningar och utmaningar utvecklas 27 mars – Befintlig/pågående forskning alt nya forskningsidéer 15 maj – Stöd i implementering av kunskap eller utveckling av nya projekt Fortsättning? Hur tycker ni att? Vad ser ni som viktigt?

12 Erfarenheter från uppstarten
Hur såg det ut? Befintlig forskning Återkommande frågor ”Egna” frågor Konkreta projektidéer I gränslandet mellan forskning och innovation Befintlig forskning -> kontaktat forskare; ”ont om tid” (hur tillgängliggör vi…)

13 Utmaningar Resurser (tid & pengar) Långsiktighet, uthållighet
Kunskap och förståelse (ömsesidig)