Omsorgsetiken och förskolan

En presentation över ämnet: "Omsorgsetiken och förskolan"— Presentationens avskrift:

1 Omsorgsetiken och förskolan
Denna föreläsning handlar om att få en bild av vad omsorgsetik är för att kunna få en bild av hur omsorgsetiken och förskolan förhåller sig till varandra Men för att förstå vad någonting är måste vi ta reda på var det kommer ifrån Handledardag, Malmö högskola VT16 Johan Dahlbeck

2 Överblick Vad är etik? Dominerande moralfilosofiska traditioner
Etik och moral i utbildning – hur bör vi leva och hur tar vi oss dit? Omsorgsetiken och förskolan

3 Etiken är läran om det goda livet
Den etiska frågan “hur bör vi leva?” är central för utbildning eftersom utbildning handlar om att forma morgondagens medborgare Vad är det goda livet? Hur uppnår vi det goda livet? Ser det goda livet likadant ut för alla? Kopplat till tankar om utbildning - vem ska utbildas? Kan alla uppnå det goda livet? Materiellt välstånd eller intellektuell glädje – är det goda begränsat eller tillgängligt för alla? Det högsta goda som idé – att definiera ett gott liv “Utbildning är konsten att göra människor etiska” - Hegel

4 Varför behöver vi etik i förskollärarutbildningen?
Hur möter vi etiken i förskolan? Vad är rättvist? Vad är bra? Vad är hållbart? Förskolan och moralfostran – en lång tradition. Systrarna Moberg och barnträdgårdarna – Fröbelläran fokuserar på moral. Förskolan har hela tiden haft som ambition att skapa en bättre värld. Etiken har därmed varit central. Etiken finns överallt i mötet med människor. Att vara förskollärare är att ansvara för det goda livet och de goda värderingarna på förskolan.

5 Etiska idétraditioner
(med fokus på de etiska traditioner som fått stort genomslag i utbildning) Etiken före upplysningen – dygdetik Upplysningsetiken – pliktetik och utilitarism

6 Dygdetik Antikens Grekland: Aristoteles
Samtida dygdetiker: Martha Nussbaum Det goda livet - hur bör vi leva? Dygderna - vägen till det goda livet Eftertänksamhet, avhållsamhet, mod, rättvisa Att forma en god karaktär - konsten att möta livet etiskt - moraliskt beteende snarare än moraliskt tänkande Formandet av självet är i fokus. Att sträva mot en etisk karaktär med etiska vanor. Dygden är balansen mellan överskott och underskott. Girighet/snålhet – generositet – slösaktighet. Konsten att leva i balansen.

7 Dygdetik Man blir etisk genom at bete sig etiskt, inte genom att “lära sig” dygderna - att lära sig att göra rätt snarare än att förstå varför det rätta är rätt Barn bör därför tränas praktiskt i konsten att möta livets utmaningar på ett etiskt vis - karaktärsfostran Du lär dig genom att göra - du lär dig ärlighet genom att praktisera ärlighet och lydnad genom att lyda

8 Pliktetik Upplysningens rationella ideal - vi är rationella varelser och vi kan formulera våra egna etiska riktlinjer och vi kan komma fram till det rätta genom att resonera oss fram! En handling är etisk om den lever upp till en moralisk regel eller ett rättesnöre Förnuftets etik – tilltro till individens kapacitet att fatta egna moraliska beslut Människans rationalitet snarare än Guds försyn - en reaktion mot medeltidens religiösa etiska dogmer

9 Pliktetik Absoluta principer och plikt - fokus på det rätta snarare än det goda Morallagarna - etik på logisk bas Kants kategoriska imperativ - uppträd så att alla andra kan uppträda på samma vis i samma situation (universalitetsprincipen) Det är inte en handlings konsekvenser som avgör om den är etisk eller ej utan om den lever upp till det moraliska regelverket

10 Utilitarism Idén om det goda går före det rätta
Lycka är det högsta mänskliga goda Så mycket lycka för så många som möjligt En etisk hållning sprungen ur ett socialt engagemang - hur kan vi tillåta att så många lider när några få lever så gott?

11 Utilitarism Ett slags konsekvensetik – vad får en handling för konsekvenser? Hur många främjar den och hur många blir lidande? Men vad är då lycka? För John Stuart Mill t.ex. är lycka neutralt och samma för alla, d.v.s. universellt Utilitarismens paradox: kan vi försvara mordet av en människa om det bringar lycka för tusen andra? Livbåtsdilemmat: vem ska offras?

12 Etik i korthet Dygdetik – med fokus på en människas karaktär och vanor
Pliktetik – med fokus på rätt och fel i relation till handlingen i sig Utilitarism – med fokus på handlingens konsekvenser

13 Utbildning och moral: Karaktärsfostran
Karaktärsfostran - en dygdetisk tradition Kan vi se spår av detta idag? Att lära sig göra rätt snarare än att förstå vad det rätta är Det vägledande exemplet Moralfostran i svensk förskola - hygienfostran, sedlighetsfostran, fredsfostran, miljöfostran Problem? Med utgångspunkt i det självklart goda, vad händer med den kritiska blicken? Skapar man ögontjänare som vet vad som är rätt men som inte förstår varför det är rätt? Förutsätter konsensus kring värden

14 Utbildning och moral: Stegvis Moralutveckling
Kohlbergs kognitiva utvecklingsteori med rötter i pliktetiken Fokus på moraliskt tänkande, universella etiska principer och moral som det rätta snarare än det goda Moralisk stegvis utveckling - med utvecklingspsykologiska utgångspunkter Kritik - efter vem är modellen för moralisk utveckling formad? Är hierarkin i utvecklingen given? Är traditionellt manliga värden överordnade de traditionellt kvinnliga? Är utvecklingsstegen verkligen statiska och universella? Hur förklarar vi då att utvecklingsstegen verkar passa in på vissa grupper bättre än andra? Är moral individuell eller kontextuell? Teorin bygger på att vuxna är mer etiska än barn. Är det så? Kan vi se spår av stegvis moralutveckling i svensk förskola? Är kraven på barn olika beroende på vad de förväntas ha uppnått för utvecklingsstadium?

15 Utbildning och moral: Utilitarism och Värderingsövningar
Att skapa autonoma moraliska människor som är kapabla att identifiera och applicera de principer som har bäst effekt Att ta ställning till etiska val och etiska dilemman Konsekvensetik i utbildning - vad händer om alla konsumerar ohållbart? Värderingsövningar - med fokus på valfrihet och tänkande Kritik: “Det finns inga rätt eller fel svar”, eller? Är det verkligen så? En inventering av värderingar, men vad gör vi sedan? Ser vi spår av detta i svensk förskola?

16 Spår i förskolan Idag? Olika traditioner lämnar olika spår
Moralfostran i förskolan - hur ser det ut nu (vad är det självklart goda idag?) Utvecklingspsykologi och moraliska utvecklingssteg - kan barn vara etiska? (eller ska de formas till att bli det?) Värderingsövningar och konsekvensetik - att bli etisk är att göra etiska val (hur mycket ansvar kan man lägga på ett barn?)

17 Omsorgsetik och andra etiska traditioner
Omsorgsetik - med fokus på relationen mellan de etiska parterna

18 Klassisk moralfilosofi bygger på traditionellt “manliga” normer och ideal - på rationalitet snarare än kroppslighet, det offentliga livet snarare än hemmet, fostran snarare än omsorg Den är alltså inte universell (som den ofta utger sig för att vara) utan speglar en viss samhällelig ordning Fråga: Hur har detta format vår bild av utbildning?

19 Vad är omsorgsetik? In a different voice: Psychological theory and women’s development (Carol Gilligan, 1982) Caring: A feminine approach to caring (Nel Noddings, 1984) Omsorgs uppstår i en ömsesidig relationen mellan omsorgsgivaren och omsorgstagaren Det unika i varje situation är utgångspunkt

20 Vad är omsorgsetik? Omsorgsetiken är perspektivbunden
Det går inte att särskilja etiken (som system) från de som ingår i relationen Det finns inte en fast uppsättning etiska principer att åkalla oberoende av sammanhang utan varje sammanhang kräver sin etiska överenskommelse

21 Vad är omsorgsetik? Omsorgsgivare och omsorgstagare är inte permanenta etiketter/roller som riktar sig till olika sorters människor De är tillfälliga roller som framträder i konkreta möten – givaren i en situation kan därför vara tagare i en annan situation Omsorgsetiken är inte essentiellt kvinnlig Men den är ”feminin” i den meningen att den formuleras med utgångspunkt i traditionellt feminina erfarenheter på samma vis som pliktetiken kan sägas bygga på traditionellt maskulina erfarenheter Man kan säga att traditioner skapats i olika rum – om dygdetiken och pliktetiken skapats i det offentliga rummet så har omsorgsetiken skapats i det privata rummet.

22 Omsorgsetik och dygdetik
Likhet: Omsorg om självet – omsorg för andra. För att kunna visa omsorg om andra måste jag först lära känna mig själv Skillnad: Fokus är inte så mycket på mig som etisk människa som på relationen mellan mig och andra. Jag kan inte skapa mig själv i ensamhet, jag uppstår i relation till andra. Omsorg kommer inte ur givarens attityd eller intention, utan den beror till stor del på effekterna hos mottagaren (ett slags konsekvensetik) Omsorg måste tas emot för att det ska bli en fungerande relation – att ha en etisk karaktär är meningslöst om det inte ger upphov till hållbara etiska relationer Kunskap är centralt.

23 Omsorgsetik och pliktetik
Den ömsesidiga relationen kontra den moraliska plikten Morallagarna är neutrala och universella – omsorgsetiken är alltid betingad av relationen och av sammanhanget Pliktetiken bygger på en tydlig distinktion mellan börat och varat Omsorgsetiken hämtar börat från varat – omsorgstagarens behov avgör vad som är etiskt i stunden En handling är etisk om den upprätthåller en omsorgsrelation snarare än om den är moraliskt rätt

24 Omsorgsetik och pliktetik
Istället för att vända sig mot principer efter svar vänder sig omsorgsgivaren till omsorgstagaren – vad behöver du just nu? Där Kants moraliska människa kan ta moraliska beslut i ensamhet är omsorgsetikern bunden till konkreta sociala sammanhang Men, omsorgsetiken är också en slags principbunden etik: Uppträd alltid så att du etablerar, upprätthåller och förbättrar omsorgsrelationer

25 Omsorgsetik och Utilitarism
Omsorgsetiken är ett slags konsekvensetik – men konsekvenserna kan inte kalkyleras på förväg Olika omsorgssituationer kräver olika bemötande – det finns alltså inget neutralt ”högsta goda” Det högsta goda måste istället upptäckas tillsammans i relationen, om och om igen

26 Omsorgsetik och utbildning
Modellering: att forma omsorgsetiska människor Hur växer en omsorgsgivare fram? Genom att själva ingå i omsorgssituationer Att utbilda genom att etablera och upprätthålla omsorgssituationer Förebilder: vi lär genom att härma Om vi ser god omsorg kan vi känna igen och återskapa goda omsorgsrelationer – som Aristoteles karaktärsträning

27 Omsorgsetik och utbildning
Dialog: att utbilda i dialog En kritisk dialog: Varför gör vi det vi gör och vad får det för konsekvenser? Omsorgssituationen kräver dialog: det blir inte en relation förrän det bekräftas av den andre Att bjuda in till en öppen dialog om de eviga frågorna snarare än att tvinga igång ett samtal utifrån redan etablerade svar Relationer bygger på ömsesidig kommunikation

28 Omsorgsetik och utbildning
Praktik: om vi vill utbilda till omsorg måste vi praktisera omsorg Omsorg är i grunden erfarenhetsbaserad kunskap Barn behöver tränas i omsorg tillsammans med vuxna som visar och talar om omsorg Som Rousseau: vi kan inte läsa oss till det goda livet, det måste praktiseras.

29 Omsorgsetik och utbildning
Bekräftelse: att visa omsorg är att se och bekräfta den andre som den andre, inte som en ofärdigare kopia av mig Omsorg om någon kräver kunskap om denne Att arbeta utifrån en gemensam bild om något bättre med utgångspunkt i det som redan är, inte i ett abstrakt och universellt ideal Att visa förståelse men samtidigt öppna upp nya och mer fruktbara vägar Kräver kontinuitet och förtroende

30 Omsorgsetik och förskola
Förskolans historia och omsorg Förskolans hemlika miljö Är pliktetikens principer tillräckligt flexibla för att svara mot förskolans behov?

31 Kritik mot omsorgsetiken
Omsorgsetik som slavmoralitet: När den förtryckta rollen blir dygd Självuppoffring som dygd Martyrrollen – ”den goda modern” Omsorg och skuld: omsorg gör att vi bryr oss och oroar oss även när arbetsdagen är över Omsorgsetiken tenderar att bygga på en stereotypiserad och romantiserad bild av omsorgsgivaren (modern) och omsorgstagaren (barnet) som inte kan representera alla olika omsorgserfarenheter på ett rättvist sätt Omsorgsetikens brist på vägledande principer gör den vag och den kan därmed inte erbjuda tydliga och konkreta verktyg att applicera i olika praktiska situationer