Migration och psykisk hälsa- för elevhälsan

En presentation över ämnet: "Migration och psykisk hälsa- för elevhälsan"— Presentationens avskrift:

1 Migration och psykisk hälsa- för elevhälsan
15 november 2016

2 Uppdrag Psykisk Hälsa Förbättra den psykiska hälsan i Sverige
Ge människor makt och förmåga att klara sitt liv, och må så bra det går Möta de behov som finns i samhället just nu Mål för Uppdrag Psykisk Hälsa är: 1. Förbättra den psykiska hälsan i Sverige Främjande, förebyggande och tidiga insatser, plus vård när det behövs för alla Särskilda insatser för grupper med ökad risk för ohälsa Asylsökande och nyanlända 2. Ge människor makt och förmåga att klara sitt liv, och må så bra det går Öka kunskapen hos alla människor om främjande och egenvård Ge personal kompetens att ge bra stöd Utbildning, verktyg och stödmaterial 3. Möta de behov som finns i samhället just nu Skapa system som snabbt kan sprida kunskap och goda exempel Engagera hela Sverige på alla nivåer Utbilda några, som i sin tur utbildar vidare, för att sprida till de som använder materialet i vardagen Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

3 Om Uppdrag Psykisk Hälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa är resultatet av överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för Socialdepartementet finansierar arbetet som har sin organisatoriska placering på SKL Uppdrag Psykisk Hälsa leds av psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

4 Programmet Hälsa i Sverige
Bidrar till en positiv hälsoutveckling hos asylsökande och nyanlända Kunskapslyft i hela landet: vi utbildar, utvecklar verktyg och inspirerar Personal som möter asylsökande och nyanlända får hjälp att göra ett ännu bättre jobb Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

5 Film om Hälsa i Sverige Filmen finns på https://vimeo.com/184823991
Du kan ladda ner filmen från Vimeo och visa den från din egen dator Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

6 Kunskapslyft för flera målgrupper
Den asylsökande eller nyanlände själv kan mer om sin hälsa, kan hitta stöd för främjande aktiviteter och vågar söka hjälp vid behov Alla som möter asylsökande och nyanlända vet var det finns information och stöd på olika språk om vårt samhälle och om hälsa All personal i våra välfärdssystem vet att flykt, trauma och osäkerhet är riskfaktorer för ohälsa och att det går att påverka – främja hälsa, behandla ohälsa och veta var information finns Personal på olika nivåer i hälso- och sjukvården har kunskap om de stödmaterial och de verktyg som finns för dem Chefer och beslutsfattare vet att insatser mot psykisk ohälsa är viktigt och hur de ska göra för att prioritera detta Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

7 Behov på tre olika nivåer
Behov av specialiserade insatser för trauma och psykiatrisk problematik Behov av psykosocialt stöd, lindrigare tillstånd Alla asylsökande och nyanlända Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

8 Exempel på skalbara produkter
Introduktion för specialistpersonal Handledning personal via telefon/video Självhjälp genom hälsostöd Kulturanpassad KBT Basutbildning migration och psykisk ohälsa Förstärkta arbetssätt för hälso-undersökning Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Asylsjukvårdsplattform Plattform för insamling och spridning av goda exempel Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

9 Filmer om hälsoundersökning från elevhälsan
Film på följande språk: Arabiska Engelska Romani Somaliska Svenska Kapitel i filmen: Intro 00:04 Tillväxt 02:52 Syn 04:24 Rygg 06:32 Hörsel 08:17 Vaccination 09:44 Länk till filmer och information Ett ytterligare verktyg till hälsoundersökningen är filmer som utvecklats av oss på Uppdrag psykisk hälsa som stöd för elevhälsans arbete med hälsobesök. Filmerna innehåller information om tillväxt, syn, rygg, hörsel och vaccination och finns på fem olika språk. Länk till filmer och information: Länk till filmerna: Arabiska: Engelska: Romani: Somaliska: Svenska:

10 Tre faser i programmet Fas 1: Behovsanalys inom landsting och region
Fas 2: Planering av kunskapslyftet Fas 3: Utbildning och spridning Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

11 Metod för spridning 1. Varje landsting gör en spridningsplan utifrån lokala förutsättningar 2. Spridningsledare deltar i nationella utbildningar 3. Spridningsledare utbildar medarbetare och andra utbildare Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

12 Utbildning för utbildare
SKL utbildar utbildare Som utbildare kan ni utbilda personal Som utbildare kan ni också utbilda andra utbildare, som i sin tur utbildar personal Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

13 Utbildningsprogram 2016 Migration och psykisk hälsa – grundkurs
Migration och psykisk hälsa – för primärvården Migration och psykisk hälsa – för specialistpsykiatrin Migration och psykisk hälsa – för elevhälsan Informationsmaterial för asylsökande och nyanlända Hälsoinformation och hälsostöd för asylsökande och nyanlända Nyanlända som resurs Förstärkta arbetssätt för hälsoundersökningar Hitta rätt – stöd till ensamkommande ungdomar Leda grupper i förändring och implementering Chefsdag: strategi för psykisk hälsa Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända Metod vid traumatiska minnen (Lifespan Integration) Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

14 Välj utbildning utifrån behov
5 7 2 1 1 3 7 1 4 Kommun Landsting Civilsamhället, myndigheter Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

15 Allt du behöver finns på webben
Information om utbildningarna Verktyg du behöver som utbildare Inspiration och verktyg för alla som arbetar med asylsökande och nyanlända Dela goda exempel från ditt landsting Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

16 Om vi alla hjälps åt… Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

17 Sprida kunskapen Vad jag tar med mig hem? Hur sprider jag kunskap? Vad vill jag sprida? Forum att sprida? Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

18 Vad gör du i morgon? 1. Varje landsting gör en spridningsplan utifrån lokala förutsättningar 2. Spridningsledare deltar i nationella utbildningar 3. Spridningsledare utbildar medarbetare och andra utbildare Landsting gör en spridningsplan baserat på behoven i den regionen. Spridningsledare deltar i nationella utbildningar. Dagens utbildning är ett sådant tillfälle. Spridningsledare utbildar medarbetare och andra utbildare. Det kan vara på arbetsplatsen eller inom kommun (bredare perspektiv). Utbildning antingen till personal eller till andra som ska utbilda. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

19 Översikt av talarstöd HiS10
Föreläsning 1: Kunskapsspridning Föreläsning 2: Ett stärkande bemötande (SKL, Rädda Barnen) Föreläsning 3: Föräldrastöd för utlandsfödda (SKL, Studiefrämjandet, SDF Tensta/Rinkeby) Föreläsning 4: Information om hälsa och migrationsstress (SKL, BUP Skåne) Föreläsning 4: Sexualkunskap för nyanlända (SKL, Sex och samlevnad för nyanlända) Samtliga talarstöd är utformade för att kunna användas som separat utbildningsmaterial såväl som i kombination med varandra, beroende på behov. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

20 Vad kan ni sprida? Grundläggande kunskap om trauma
Processer som ser olika ut Det man varit med om påverkar hjärnan Vanligt att man mår dåligt och upplever stress Ibland beteenden som är ett sätt att hantera stress, tidigare upplevelser mm. Grundläggande vad man kan göra Vikten av bra bemötande 1. Trygghet- kan skapas med rutiner, skola är viktig 2. Relation- att få möta en vuxen kan spela stor roll, även om det är tillfälligt 3. Hjälp att hantera- förståelse av reaktion, hitta bättre copingstrategier, samreaktion Utifrån dagens pass, vad är det ni kan sprida? Sammanfattning av vad ni kan sprida av alla föreläsningar hittills. Första passet: grundläggande kunskap om trauma. Det är till elevhälsan som blir rådfrågade när pedagoger eller rektor inte vet hur de ska hantera en situation. Processen ser olika ut för alla barn och unga, det man har varit med om påverkar hjärnan, det är vanligt att man mår dåligt och upplever stress efter trauma, ibland tar sig beteenden form på ett sätt som kan vara svårt att förstå rationellt- tidigare upplevelser kan då ligga bakom. Vad kan man göra inom elevhälsan? Ett bra bemötande är viktigt. Trygghet är mycket viktigt och skolan är ett viktigt forum eftersom det är någonstans där barn och unga befinner sig. Skapa trygghet för barn och unga är mycket viktigt. Att få möta en vuxen- viktigt för alla vuxna att höra att alla kan göra litet och ha en stor effekt. Hjälp med copingstrategier- viktigt att barn och unga får stöd att hantera stress. Sammanställning av Ing-Marie Wieselgren, Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

21 Kompetens hos viktig vuxen
I skolan finns det många viktiga vuxna… Skolan är också en arena att knyta kontakt med andra… Det finns många vuxna i skolan och då är deras kompetens mycket viktig. Skolan är också en arena att knyta kontakt med andra, samverka. Sammanställning av Ing-Marie Wieselgren, Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

22 Värderingar Finns dessa med i ert värdegrundsarbete?
Lina Cagérus Barucija visade en bild om värderingar (se nedan). Är dessa värderingar som ni har i skolan? Finns dessa med i ert värdegrundsarbete? Jag tror att det finns med på vissa kommuner, men det kan säkert variera, andra har inte arbetat lika mycket med det. Värderingar (Rädda Barnen) Barn/ungdomar gör så gott de kan, alla barn vill lyckas Barn/ungdomar är inte svåra, de har det svårt Barn/ungdomar manipulerar inte, de skyddar sig Barn/ungdomar hittar inte hela tiden på nya historier, de blandar minnen Barn/ungdomar berusar sig inte för berusningens skull, de dämpar psykisk smärta Barn/ungdomar skadar sig inte för uppmärksamhet, de reglerar känslor Källa: Information sammanställd av konsult på UPH, SKL, Kalingas R. M baserat på material från Rädda Barnen: Cagérus Barucija, L Traumamedveten omsorg. Migration och psykisk hälsa- för elevhälsan, , kl.10-16, Stockholm.

23 Hälsostöd Hälsostöd i grupp och enskilt Förslag:
Använda material från TKT: Psykoedukation för nyanlända barn och unga Kombinera Hälsostödsmaterial med TKTs material och utforma material för gruppverksamhet i er skola TKT, Mottagning för tortyr- och krigsskadade, BUP Malmö: Psykoedukation för nyanlända barn och unga (se separat talarstöd om psykoedukation) Sammanställning av Ing-Marie Wieselgren, Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

24 Föräldrastöd Vilka föräldrastödsprogram finns som passar skolan?
Älskade barn (komplement till andra: ABC, KOMET) Samarbete med frivilligorganisationer, Studiefrämjandet, mm. ABC har framtagits på följande språk: ABC föräldramaterialet: arabiska, somaliska, engelska och lätt svenska. ABC rekryteringsfolder: arabiska, somaliska, engelska. ABC sammanfattningar från föräldramaterialet: arabiska, somaliska, engelska, finska, polska, ryska, spanska, tigrinja och turkiska. (Rhodin-Lönn Kajsa, Länsstyrelsen Stockholm, 2016) ABC mer information: Har man modersmålspersonal så kan de arbeta med ABC, så har Stadsdelsförvaltingen Tensta/Rinkeby arbetat ibland. (Leander, Eva-Britt, Stadsdelsförvaltningen Tensta/Rinkeby, 2016) Mer information om KOMET:

25 Vid beställning av tolk, tänk på…
På vilket språk ska tolkningen ske (ibland ej samma som talas i ursprungslandet) Har elev/förälder nskemål om kön? Använd samma tolk som innan om det är möjligt Avsätt tid för att berätta för tolken om vad som ska ske under mötet, för att nå ett så smidigt samarbete som möjligt Guide för samarbete med tolk, Transkulturellt Centrum, 2012

26 När du använder tolk, tänk på…
Låt alla närvarande veta att tolken har samma tystnadsplikt som personal inom elevhälsan Se till att tolk och klient kan ha ögonkontakt under samtalet Använd jag-form, undvik att prata om eleven/familjen med tolken, i stil med ”kan du fråga henne om…” Tala i kortare stycken, så att tolken hinner översätta Tolken ska bara tolka, ej dras in i samtalet Låt ej minderåriga barn tolka- ett för stort ansvar läggs på barnet Undvik att använda närstående som tolk Guide för samarbete med tolk, Transkulturellt Centrum, 2012

27 Från behovsanalys till spridning – med hjälp av personliga spridningsplaner
Varje landsting/ region har utifrån behovsanalys utvecklat en övergripande spridningsplan Nästa steg är nu för dig att utveckla ”Din personliga spridningsplan” Några av er i salen har redan kommit i kontakt med era samordnare, andra inte. Ni har fått ett papper som heter ”Min personliga spridningsplan”. Samordnare jobbar med dessa spridningsplaner och vi hoppas att ni ska göra detsamma. Det är första gången vi gör en utbildning för elevhälsan och vi hoppas att ni gör det till en ännu bättre utbildning. Spridningsplanen är inte så krånglig- man ska fylla i vem man är, vem samordnare ni har (kommer i slides alldeles strax), vilken utbildning går ni, vem ska ni sprida detta till, när? På andra sidan kan ni fylla i lite mer detaljer- var ska det ske, ska ni ge utbildning i samband med något annat. Vad från denna dag är det ni vill ta med er- kanske välja ut det som är mest relevant för er. Det är syftet med spridningsplanen. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

28 “Min personliga spridningsplan” hjälper framför allt dig, men även samordnaren, i spridningsarbetet
Dokumentet hjälper dig att Tydliggöra vad ditt mål är Planera hur du når målet Rapportera status till samordnaren i ditt landsting/region och SKL Dokumentet hjälper samordnaren att Få information kring hur spridningen går i ditt landsting/region Sammanställa status för spridningen i ditt landsting/region Försöka fånga vad ditt mål är. Ta hjälp av samordnaren  hjälper er i spridning. Vi är mycket angelägna att hjälpa er som vill sprida, så det finns stöd att få. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

29 Så här fyller du i din personliga spridningsplan
Fyll i… Dina kontaktuppgifter Kontaktuppgifter till samordnaren i ditt landsting/region Dina spridningsmål. Dessa får du antingen av samordnaren eller formulerar själv. Dina spridningsaktiviteter 1 2 3 4 Dokumentet är ditt arbetsverktyg – uppdatera det löpande! Kontaktuppgifter till samordnaren finns på nästa sida För varje kurs du ska sprida till en viss målgrupp behöver du planera ett eller flera utbildningstillfällen. Hur många utbildningstillfällen du väljer att ha beror bland annat på hur stor gruppen är, hur stor lokal du har tillgång till och huruvida du kan utbilda under redan befintliga forum (exempelvis ATP-träffar, lunchmöten) eller inte. Nu får du tid till att börja fylla i din personliga spridningsplan: Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

30 Du kommer att mejla en uppdaterad version av dokumentet till samordnaren tre gånger
När du färdigställt din plan första gången Två gånger under februari-mars 2017 med aktuell status (samordnaren skickar ut mejl om detta) För varje kurs du ska sprida till en viss målgrupp behöver du planera ett eller flera utbildningstillfällen. Hur många utbildningstillfällen du väljer att ha beror bland annat på hur stor gruppen är, hur stor lokal du har tillgång till och huruvida du kan utbilda under redan befintliga forum (exempelvis ATP-träffar, lunchmöten) eller inte. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

31 Samordnare per landsting (1/2)
Namn Ingla Blåder Carl Widman Kajsa Lingström Kristina Nilsson Camilla Falk Anna Frisk Margareta Strindhall Bodil Edvardsson Maria Sandor Antony Ericson Mehrnaz Aram Kirsti Jussila Ann Arvidsson Mejladress Telefonnummer  124 0495/155 80 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Sörmland Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

32 Samordnare per landsting (2/2)
Samordnare per landsting (2/2) Landsting Namn Mejladress Telefonnummer Uppsala Monica Jonsson VGR Lina Gustin Värmland Gunilla Klar Västerbotten Helen Björklund Västernorrland Anna-Karin Öberg Västmanland Pia Carlsson Örebro Gabriel Stenström Östergötland Andreas Westöö Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

33 http://www. uppdragpsykiskhalsa
nyanlanda/om-vara-utbildningar/migration-och-psykisk- halsa-for-elevhalsan/ Vi kommer att ta ut två manualer till er med körschema som ni kan använda som riktlinjer/inspiration när ni planerar era utbildningar. En manual för att utbilda utbildare och en manual för att utbilda personal. Vi kommer att visa hur ni hittar i verktygsbanken Vi har bjudit in till ett webbinarium den 17 januari, där vi kommer att fortsätta prata om spridningsplanen, hur det har gått. Glöm inte att anmäla dig: Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)