Barns rättigheter Föreläsning SQ 5173 vt 2017 Susanne Fransson

En presentation över ämnet: "Barns rättigheter Föreläsning SQ 5173 vt 2017 Susanne Fransson"— Presentationens avskrift:

1 Barns rättigheter Föreläsning SQ 5173 vt 2017 Susanne Fransson

2 Begreppet barn Historiskt och filosofiskt
Det rättsliga: upp till 18 år FB, SoL, Barnkonventionen m m Ungdomar Flickor, pojkar och icke-binära Historiskt och filosofiskt. Rousseau och J S Mill. Sätta ut barn i skogen. Barnarbete. Barn som vittnade om häxor. Hans och Greta. Samhällsinsatser för ungdomar upp till 25 år. 21-årsgränsen i 7 kap. FB.

3 Barn, föräldrar, stat och myndigheter
Mänskliga rättigheter och ansvar Barns rättigheter och ansvaret Föräldrar och vårdnadshavare artikel 5 och 18 barnkonventionen Europakonventionen artikel 8 privatlivets helgd Statens skyldigheter att genomföra de mänskliga rättigheterna, negativa och positiva artikel 25 och 26 barnkonventionen. Se s SOU 2016:19 om föräldrar särskilt s. 93 barnrättskommittén.

4 Det autonoma barnet? Olika synsätt Ålder och mognad
Tala om, för och med barn Ronja Rövardotter Människa, medborgare, infant-infantil. Barnets autonomi pluralism-individualitet se antologin om utbildning. Synen på barn se SOU 2015:71 s. 191 f. Barns rätt att utveckla autonomi av Joachim Rosenquist. Handlar om skolan, utbildning om demokrati och medborgarskap. Om vi vänder på det. Barns autonomi och föräldrars inflytande över deras liv, t.ex. under skoltiden, värderingar, religion, personlighet. Autonomi: politisk och moralisk. S Skillnad mellan autonomi och frihet se s Handlar om grader, om förmågan kritiskt kunna reflektera. Exemplet med den judiska familjen och hemundervisning rätt att försöka påverka sina barn men ej att förneka sina barn att utveckla autonomi och att på ett meningsfullt sätt utforma sina liv s Gäller även om föräldrarna vet vad som är bäst. Olika synsätt se SOU 2015:71 s barnet som beroende och kompetent. Aktörsperspektivet. Medbestämmanderätt och självbestämmanderätt. Att dela barnens öde av Viktor Johannsson. Tal om, för och med barn. Vad har vi för inställning till barn. Biologiskt (barnsjukdomar), psykologiskt och socialt s Ofullständiga vuxna. Vad är syftet med gränsen 18 år? Att skydda barnet. Ronja Rövardotter och Mattis se s. 349 f. Avslutning: Att se barnet som en människa (en moralisk person) med ett människovärde är bortom juridiska, biologiska och psykologiska kategoriseringar. Barn kan då vara bärare av rättigheter också när de är yngre än 18 (och 15) år. Astrid Lindgren talar för barn och ur barnets perspektiv. Avsluta med att citera s. 367. Om autonomi se även Matsson i LVU-antologin s Hänvisar till J S Mill Om friheten. Barn kan inte ha rättigheter. Jfr Rousseaus Candide.

5 Rättigheter och skyldigheter
Skyldighetslagstiftning: SoL, Hsl och Skollagen har kollektiv karaktär. Rättighetslagstiftning: SoL 4:1, LSS, särskilt stöd Skollagen har individuell karaktär. Beslut kan överklagas och rättigheten kan utkrävas. Sociala rättigheter tre olika typer: Servicerättigheter, legala rättigheter och målrättigheter (alla barnprincipen). Barns mänskliga rättigheter: negativa och positiva. ”Bärare av rättigheter” men vilka då? Se U & D s. Barns negativa och positiva rättigheter se s. 45.

6 Barnperspektivet och barnrättighetsperspektivet
Barns perspektiv Barnrättsperspektiv Barnkonventionen har såväl ett barnperspektiv som ett barnrättsperspektiv. Lisa Ruth var tydlig med att det bara var barnperspektivet som gällde. Problematisera! Barnperspektiv är ett allmänt förhållningssätt till barn där såväl kollektivet som det enskilda barnet ska stå i centrum vid beslut och åtgärder som rör barnet eller barnen (SOU 2016:19 s. 92). Respekt för barns behov, åsikter och intressen. Konsekvensanalys av beslutet ur ett barnperspektiv. Barns perspekiv=barns intresse (det barnet säger och uttrycker), barnperspektiv=barns behov (som vuxna utreder och bestämmer). Se LVU-antologin s. 203. Socialpolitisk tidskrift temanummer Barn har rätt.

7 Barnkonventionens grundpelare
Artikel 2 icke-diskriminering Artikel 3 barnets bästa Artikel 6 liv, överlevnad och utveckling Artikel 12 uttrycka sina åsikter och att bli hörd Artikel 2: Artikel 3: målet, det som är bäst för barnet. Artikel 6: Artikel 12: rätt till delaktighet och inflytande, en metod för att uppnå målet barnets bästa.

8 Barnets bästa uttryckt som norm
Regeringsformen 1 kap. 2 § SoL 1 kap. 2 §, LSS 6 a § och HSL 1 kap. 8 § FB 6 kap. 2 a § LVU 1 § Utlänningslagen 1 kap. 10 § Barnkonventionen Artikel 3 Se SOU 2016:19 s. 167 och 6.2.3! Formulerat på olika sätt. Betydelse? Regeringsformen 2011 det allmänna ska verka för att barnets bästa tas till vara. SoL, LSS och HSL ”barnets bästa ska särskilt beaktas”. När det gäller vård och behandlingsinsatser ska dock vad som ”är bäst för barnet vara avgörande” (andra stycket). FB 6:2 a vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Se SOU 2016:19 s LVU ”vad som är bäst för den unge ska vara avgörande”. Utlänningslagen 1:10 annorlunda utformat ”särskilt ska beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt vad barnets bästa i övrigt kräver” (s. 162). Barnets rätt att uttrycka sina åsikter uttrycks också på olika sätt se s Barnkonventionen artikel 3 barnets bästa ska komma i främsta rummet när det gäller alla åtgärder som rör barn. Olika dimensioner. Staten är skyldig att ge skydd men också en materiell rättighet som grund för en bedömning. En grundläggande tolkningsprincip. Ett tillvägagångsätt i processer. Se s Och i Swärds bok s

9 Barn i migrationsprocessen
Kartläggning utifrån grundprinciperna i artikel 2, 3, 6 och 12. Barn som sökt asyl, två delområden, barn med familj och barn som omhändertagits under processens gång. I: beslut om uppehållstillstånd, II: beslut om uppehållstillstånd + verkställighetsförhinder (hela ärendeakten). Material: I: 66 beslut (varav 20 Syrien), II: 17 beslut samt intervjuer. Resultat: barn och deras rättigheter osynliga i processen Förslag: ändringar i Utlänningslagen. Se SOU 2016:19 s om undersökningen. De frågor som ställdes var: se s. 156 och s Undersökningen visar tydligt att frågan om det autonoma barnet behöver diskuteras. Resultat se s Förslag se s. 174 ff. Åldersbestämningar. 20 barn, åldersbestämda som vuxna, avvisades till Afghanistan mars.

10 Barn och tvångsvård Att stärka barnrättsperspektivet vid tvångsvård och barns rättssäkerhet Rättssäkerhet formellt och materiellt Vilka rättigheter/skydd har barn idag? Brister under själva verkställighetstiden Förslag: reglera rätt till umgänge med syskon och föräldrar, fritidsaktiviteter, utbildning och god omvårdnad. Barns rätt till information, delaktighet och rätt att komma till tals. Syftet med lagen. En operativ barnombudsfunktion. Rättssäkerhet och tvång se SOU 2015:71 s. 148 ff. Brister under verkställighet se s Förslag s. 200 ff. Se också Titti Matsson i antologin. Förslag till ändringar.

11 Avslutande diskussion
Kan en 15-åring söka bistånd enligt SoL 4:1? Har en 8 åring rätt att få ett barnsamtal enligt SoL 11:10 inspelat? Har ett spädbarn rätt till skadestånd/ersättning när ett tvångsomhändertagande skett pga. förälderns funktionsnedsättning? Lisa Ruth hade detta som förklaring till att det inte handlade om barns rättigheter. Prövat av JO. Se även SOU 2006: Se JO dnr Se domen mot Uppsala kommun. Barns autonomi och viktningen mellan rätten att uttrycka åsikter, delaktighet, självbestämmande och myndighetens ansvar för att skydda barnet. Se även LVU-antologin s Risk att barnet också får ta ansvar för konsekvenserna.

12 Lästips! SOU 2015:71 del A Barns och ungas rätt vid tvångsvård.
SOU 2016:19 Barnkonventionen blir svensk lag. Tidskriften Socialpolitiken mars 2017. Barnkonventionen i praktisk tillämpning. Handbok för socialtjänsten av Susann Swärd. Tvångsvård av barn och unga rättigheter, utmaningar och gränszoner av (red.) Leviner & Lundström. The Future of Children’s Rights by (eds.) Freeman.