Human- och naturvetenskaper 1800-talets universitetspolitik

En presentation över ämnet: "Human- och naturvetenskaper 1800-talets universitetspolitik"— Presentationens avskrift:

1 Human- och naturvetenskaper 1800-talets universitetspolitik

2 Kris? Tomas Forser (red.), Humaniora på undantag (1978)

3 Begreppet humaniora Studia humaniora – ”mera mänskliga studier”
Humanism? Studia humanitatis vs. studia divinitatis Ars vs. scientia

4 Översättningsproblem
Humaniora Arts and humanities Geisteswissenschaften Lettres et sciences humaines

5 Giambattista Vico ( ) Scienza nouva (1725) Verum factum

6 De vetenskapliga revolutionerna
Den (natur)vetenskapliga revolutionen Enhetsvetenskap Hot mot humanvetenskaperna? En humanvetenskaplig revolution ca ? Historism

7 1800-talets universitetssystem
Den lägre fakulteten blir den högsta – Kant Romantiken – idealism, nationalism, organismtänkande Bildung

8 Wilhelm von Humboldt (1767-1835)
Humboldtuniversitetet i Berlin 1810 ”Om den inre och yttre organisationen av de högre vetenskapliga läroanstalterna i Berlin” (1809/1810) Vetenskap ”som ett ännu icke löst problem som alltid kräver förnyad forskning, till skillnad från skolan som inriktar sig på och lär ut färdiga och avslutade kunskaper” Från reproduktion till produktion av kunskap Akademisk frihet

9 Sammanfattning av Humboldts huvudidéer:
1. Forskning och undervisning ska vara fri 2. Forskning och undervisning ska tillsammans utgöra en enhet 3. Forskning ska leda till ny kunskap (prioritering av teoretisk grundforskning)

10 Humanioras århundrade
”Historiska skolor” - t.ex. Karl von Savigny, bröderna Grimm Leopold von Ranke ( ) ”wie es eigentlich gewesen” Politisk historia Filosofiska system och historiefilosofi Hegel Leopold von Ranke

11 Naturvetenskapens expansion
”Den andra naturvetenskapliga revolutionen” ”Den andra industriella revolutionen” Tidskrifter och konferenser Positivism Specialisering Enhetsvetenskap som ideal

12 Wilhelm Dilthey (1833-1911) Hermeneutik Förståelse vs. förklaring
Einleitung in die Geisteswissenschaften (1883) Andevetenskaper vs. naturvetenskaper Definition utifrån olika kunskapsobjekt

13 Nykantianismen Tillbaka till Kant Marburgskolan
Den sydvästtyska skolan (Badenskolan/Heidelbergskolan)

14 Wilhelm Windelband (1848–1915)
Nomotetisk vetenskap – det lagbundna ”Kunskapen om allmänna lagar har överallt det praktiska värdet, att det möjliggör ett förutseende av kommande tillstånd och ett ändamålsenligt ingripande av människan i tingens förlopp.” Idiografisk vetenskap – det historiskt unika/individuella ”det som så gäller om det individuella människolivet, det gäller mer än någonsin om den historiska processen i sin helhet; den har blott värde, om den har skett en gång”

15 Heinrich Rickert (1863-1936) Den historiska metodens urvalsproblem
Värderelation, inte värdering ”en oöverskådlig mängd individuella objekt, i betydelsen att varje objekt är annorlunda än alla andra. Men bland dessa objekt beaktar historikern i första hand bara sådana objekt som i sin individuella egenart förkroppsligar, eller är relaterade till, kulturvärden.” Kulturvetenskaper vs. naturvetenskaper Definition utifrån logiska eller formella skillnader angående mål och uppgifter

16 Utanför Tyskland Thomas H. Huxley vs. Matthew Arnold – 1880-talet
C. P. Snow: The Two Cultures (1959) Tre kulturer? Samhällsvetenskaper

17 Humaniora i Sverige En portalgestalt: Erik Gustaf Geijer (1783-1847)
1876: filosofiska fakulteten delas i två sektioner humanistisk vs. matematisk-naturvetenskaplig Först 1956 bli två fakulteter 1964: samhällsvetenskaplig fakultet Geijerstatyn, sannolikt 1890-tal (digitaltmuseum.se)

18 Efter 1800-talet Naturvetenskapernas segertåg och humanioras kris?
Universitetsvärldens expansion och demokratisering

19 Tips på vidareläsning:
Wilhelm Dilthey, Einleitung in die Geisteswissenschaften, 1883. Wilhelm von Humboldt, ”Om den inre och yttre organisationen av de högre vetenskapliga läroanstalterna i Berlin” [1809/1810], övers. Thomas Karlsohn, Psykoanalytisk tid/skrift, 2009: 26–27, s. 89–93. Heinrich Rickert, Kulturvetenskap och naturvetenskap, övers. Ola Agevall, Göteborg: Daidalos, 2013 [1899]. C. P. Snow, The Two Cultures, Cambridge: Cambridge University Press, 2014 [1959]. Wilhelm Windelband, ”Historia och naturvetenskap”, 1894. Rens Bod, A New History of the Humanities. The Search for Principles and Patterns from Antiquity to the Present, Oxford: Oxford University Press, 2013. Tomas Forser (red.), Humaniora på undantag? Humanistiska forskningstraditioner i Sverige, Stockholm: PAN/Norstedts, 1978. Thomas Karlsohn, ”Det romantiska universitetet”, Psykoanalytisk tid/skrift, 2009:26–27, s. 97–123. Bo Lindberg, ”’De rolige vetenskaperna’. Om humaniora före moderniteten” i Mohammad Fazlhashemi & Eva Österberg (red.), Omodernt och tankar i förmodern tid, Lund: Nordic Academic Press, 2009, s. 97–141. Tore Nordenstam, Från konst till vetenskap, Stockholm: Carlssons, 1994. Svante Nordin, Humaniora i Sverige. Framväxt – Guldålder – Kris, Stockholm: Atlantis, 2008. Helen Small, The Value of the Humanities, Oxford: Oxford University Press, 2013.