Politiskt deltagande: Aspekter av politiskt deltagande Klass och kön

En presentation över ämnet: "Politiskt deltagande: Aspekter av politiskt deltagande Klass och kön"— Presentationens avskrift:

1 Politiskt deltagande: Aspekter av politiskt deltagande Klass och kön
Social skiktning/sociala kategorier Klass Vad är klass Marx och Weber Klass och politiskt deltagande Kön Feministisk kritik av klassanalys Kön och genus Kön och politiskt deltagande

2 Politiskt deltagande: Social skiktning/sociala kategorier
Rik – Fattig Kvinna – Man Högutbildad – Lågutbildad Kan ni komma på fler kategoriseringar? Diskutera 2 och 2 Skiktning eller stratifikation = hierarkisk uppdelning av samhället i olika skikt eller strata (som antas skilja sig åt i termer av resurstillgång och/eller rättigheter) Fokus på strukturell ojämlikhet mellan olika samhällsgrupper som sociala klasser eller kön

3 Politiskt deltagande: Klass
(Social) klass är klassificering som grupperar individer utifrån levnadsförhållanden (ekonomiskt och socialt) Klass = en grupp eller en samling av individer med vissa gemensamma egenskaper Klassperspektiv växer fram i mitten av 1800-talet Rangordning: Överklass, medelklass, underklass, arbetarklass etc. Livsstil utgör en klassmarkör som bidrar till reproduktionen av de sociala klasserna Ojämlikheten bygger på: Resurser (socioekonomiska faktorer) Intressen (och intresserepresentation)

4 Politiskt deltagande: Klass
Karl Marx (1818–1883): ”Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasstrider” (Marx, Karl & Engels, Friedrich (1848) Kommunistiska manifestet) Samhället präglas av människors olika förhållande till produktionen Sociala klasser definieras i relation till varandra och utifrån sin roll i samhället: Kapitalister (äger fabriken) Proletärer (arbetar i fabriken)

5 Politiskt deltagande: Klass
Max Weber( ) Klasser och statusgrupper Klasser: Sociala klasser Ägarklasser Yrkesklasser Statusgrupper: Bygger på livsstil, utbildning, yrkesidentitet och härkomst Tröga strukturer

6 Politiskt deltagande: Klass
Idag skiljer man ofta på tre sociala klasser: Medelklassen: Består i huvudsak av personer med tjänstemannayrken och som har en utbildning eller andra kvalifikationer Arbetarklassen: Består av människor som arbetar manuellt Underklassen: Består av de delar av befolkningen som lever under de mest ogynnsamma villkoren och som är föremål för social exkludering (inklusive politisk exkludering) Social mobilitet förekommer Social mobilitet/”klassresa” = social rörlighet (av individer) mellan skikten i ett stratifikationssystem (mellan olika sociala klasser) sker genom förändring av en individs resursbas

7 Politiskt deltagande: Klass
Sammanfattning av klassbegreppet och politiskt deltagande: ”Gamla” sociala rörelser har ofta en klassbas (se exv. arbetarrörelsen) Sociala klasser bestäms av gruppers tillgång till kapital: Ekonomiskt kapital: materiellt kapital Socialt kapital: relationer Kulturellt kapital: språkbruk, ’finkultur’ och ’god smak’. Kulturellt kapital är oftast nedärvt Symboliskt kapital: alla kapitalformer som erkänns och tillskrivs värde av andra

8 Politiskt deltagande: Klass
Sammanfattning av klassbegreppet och politiskt deltagande: Effekter på politiskt deltagande: Resursrika grupper ( högre klasser) är mer frekventa i politiskt deltagande Resursrika grupper (högre klasser) är mer inflytesrika/har politisk makt Resurssvaga grupper (lägre klasser) saknar eller har ett begränsat politiskt inflytande Resurssvaga grupper (lägre klasser) utövar ett begränsat politiskt deltagande och är svårare att mobilisera för politiskt deltagande

9 Politiskt deltagande: Kön
Den feministiska kritiken av klassanalysen Klassanalysens enheten är familj/hushåll istället för individer: Det innebär fokus på mannens klassposition. Kvinnan ofta har samma klassposition som sin man oberoende av hennes egen situation Ojämställdhet i termer av inkomst, status, etc. kan inte bara förklaras av kvinnornas resp. männens klassposition (exv. inte samma lön för samma arbete) Klassanalyser tar inte hänsyn till skillnader/ojämlikheter/dominansförhållanden inom familjen (och inte mellan könen) Feminismen lyfter fram könsdimensionen i politisk jämställdhet (och i politiskt deltagande)

10 Politiskt deltagande: Kön
Kön eller genus Genus (engelska, gender) skiljer socialt kön från biologiskt kön Kön används idag för att beteckna både sociala och biologiska aspekter Könsperspektivets sociala aspekter (underordning och maktstruktur): Särskiljande av manligt och kvinnligt (sociala konstruktioner) Mannen som samhällsnorm Mannen som norm för politiskt deltagande Sociala konstruktioner blir makt genom att de styr handlande Jämställdhet mellan könen är ett rimligt mål

11 Politiskt deltagande: Kön
Jämlikhet: alla människors lika rättigheter och möjligheter (MR, 1948) Jämställdhet: jämlikhet mellan könen Representation av kön är viktigt (den sociala representationen spelar roll). Två argument: Procedur: Alla ska behandlas som jämlikar när politiska beslut fattas (Dahl) Viktigt att skilja mellan formella och reella möjligheter Strukturell diskriminering gynnar mäns politiska deltagande Intresse: Intressen ska beaktas lika när politiska beslut fattas (Jonasdóttír) Olika grupper i samhället bär olika intressen Fungerande social representation avgörande för att intressen ska komma till uttryck i den politiska processen

12 Politiskt deltagande: Kön
Fram till 1960-talet (traditionell bild): Lägre politiskt deltagande bland kvinnor (mätt i valdeltagande) Kvinnor finns i det privata (hemmet med vård och omsorg) Lägre politisk kompetens (exv. gifta kvinnor röstar som sin man) 1970-tal och framåt: Kritik mot den traditionella bilden (för snäv syn på politiskt deltagande) Valdeltagandet i princip jämställt (i Sverige sedan 1973) Välfärdspolitiken rör i hög grad kvinnors traditionella sfär Fler kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden Ökande medvetenhet om könsbaserade orättvisor Tvåförsörjarmodellen: kvinnors politiska resurser växer Kvinnor (elit) organiserar sig i kvinnoförbund, politiska partier och på politiska poster

13 Politiskt deltagande: Kön
Idag: går vi mot generellt minskade könsskillnader? Ja (i Sverige): Valdeltagande: Kvinnor röstar i lite högre grad än män Partiaktiviteter: Män något mer aktiva än kvinnor Direkta kontakter med politiker: Män mer aktiva än kvinnor Protester: Män mer aktiva än kvinnor Politisk konsumtion: Kvinnor mer aktiva än män Föreningsaktivitet. Jämlikt deltagande Politisk attityd: Små skillnader mellan könen Har vi nått politisk jämställdhet? Nej!

14 Tack för visat intresse!
Politiskt deltagande Nästa gång: Aspekter av politiskt deltagande: makt och governance Tack för visat intresse!