Att arbeta som lärare på högstadiet

En presentation över ämnet: "Att arbeta som lärare på högstadiet"— Presentationens avskrift:

1 Att arbeta som lärare på högstadiet
Lena almqvist Nielsen, lektor grundskolan

2 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)
Elever med många olika behov – ge alla möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar! Många olika planeringar på gång i samma klass. Försök att hitta en kärna som funkar för alla att utgå ifrån. Dela planeringar med studiehandledare, speciallärare, assistenter.

3 Historia – 8 veckor/läsår
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Historia – 8 veckor/läsår Åk 7: Flodkulturer, Grekland, Rom, Nya Tiden Åk 8: Amerikanska, franska och industriella revolutionen, demokratin växer fram, politiska ideologier Åk 9: Första världskriget, mellankrigstiden, andra världskriget, kalla kriget, efterkrigstiden

4 Att tänka historiskt är en onaturlig handling som behöver läras ut
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Historiskt tänkande Första ordningens kunskaper: Faktakunskaper. Andra ordningens kunskaper: Begrepp och kunskaper som hjälper oss att förstå och tolka historiska sammanhang, symboler och berättelser. Belägg (evidence), orsak och verkan, kontinuitet och förändring, historisk signifikans, historiska perspektiv och den etiska dimensionen. Bra förståelse för andra ordningens kunskaper hjälper eleverna att organisera fakta och göra något av den. Lee, Husbands Att tänka historiskt är en onaturlig handling som behöver läras ut Wineburg

5 Kontinuitet och förändring utifrån Historiskt tänkande
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Kontinuitet och förändring utifrån Historiskt tänkande Kontinuitet och förändring är sammanvävda – de kan existera samtidigt. Kronologier kan vara en bra utgångspunkt. Förändring är en process med varierande hastighet och mönster. Brytpunkter är tillfällen där förändringsprocessen ändrar riktning eller hastighet. Framsteg och tillbakagång är inte samma för alla. För en grupp människor kan effekten av en förändringen betyda framsteg medan samma förändring kan betyda nedgång eller tillbakagång för en annan grupp. Periodisering hjälper oss att organisera vårt tänkande kring kontinuitet och förändring. Det är en tolkningsrocess i vilken vi beslutar vilka händelser eller utveckling som ska utgöra en historisk period.

6 Förändring och kontinuitet
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Förändring och kontinuitet Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. Kursplan historia, Lgr 11

7 Förändring och kontinuitet
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Förändring och kontinuitet Det grundläggande perspektivet i historia är kontinuitet och förändring. Det är två begrepp som förutsätter varandra och där förändringen alltid kan ses i förhållande till det som inte förändras. Att kunna se förändringar i människors levnadsvillkor och förflyttningar, i maktutövning och kulturmönster innebär att samtidigt kunna se och förstå det som inte förändras. Kommentarsmaterial till historia s. 34

8 Kommentarsmaterialet till kursplanen i historia
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Kommentarsmaterialet till kursplanen i historia I den historiska referensramen ingår även att eleverna ska få möjligheter att utveckla en kronologisk överblick. Det är inget självändamål att kunna ange årtal. Däremot är en grundläggande förståelse för kronologin i olika skeenden en förutsättning för att kunna resonera om orsaker till, och konsekvenser av, förändringar i samhället. En kronologisk överblick ska ge eleverna de långa tidsperspektiven och därför anger kursplanen några utvecklingslinjer som löper genom alla tidsperioder som undervisningen berör. Med utgångspunkt i utvecklingslinjerna kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor kan eleverna följa kontinuitet och förändring över tid samtidigt som deras möjligheter att jämföra olika tidsperioder med varandra ökar. Kommentarsmaterialet till historia s. 7

9 Förändring och kontinuitet kopplat till utvecklingslinjerna
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Förändring och kontinuitet kopplat till utvecklingslinjerna Med utgångspunkt i utvecklingslinjerna kan eleverna följa hur både kontinuitet och förändring präglar den historiska utvecklingen. Genom att studera sådana tematiska utvecklingslinjer ökar elevernas möjligheter att göra kopplingar mellan det förflutna, nuet och framtiden. Kommentarsmaterialet till historia s. 21

10 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)
Hur kan vi använda begreppen på ett sätt som hjälper eleverna resonera? E C A Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hän-visningar till det förflutna och nuet. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

11 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)
”Come on Bart. History can be fun. It´s like an amusement park except instead of rides you get to memorize dates” Marge Simpson i ”Margical History Tour”, ett avsnitt av The Simpsons från december 2004.

12 Vad är det vi vill att eleverna ska lära sig?
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Vad är det vi vill att eleverna ska lära sig? Att inte tänka på förändring som en händelse utan som en process: Vad för sorts förändring? Hur stor förändring? Hur snabb eller långsam var förändringen? För vem/vilka blev det en förändring? Vad betydde förändringen? Upplevde människorna som levde då en förändring? Hur visade sig denna förändring i deras vardagliga liv? När sågs förändringen inte längre som en förändring? Vilken var förändringen på kort sikt? På lång sikt? När eleverna lär sig att tänka på förändring och kontinuitet kommer de att göra detta även när de får bredare frågor i en större kontext. What do we want students to do? Christine Counsell

13 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)
Hur ska de lära sig? Skapa tidslinjer som visar olika sorters förändring och kontinuitet Låt eleverna lyssna på en berättelse samtidigt som de tänker på förändring och kontinuitet (brytpunkter – EPA). Stora och små berättelser (både överblick och djup) ger eleverna kunskap om hur händelser påverkar. Arbeta med texter tillsammans med eleverna för att träna dem att upptäcka förändring och kontinuitet. Låt eleverna jämföra parallella tidslinjer. Försök att få eleverna att se att det inte bara är förändring som kan vara fascinerande utan visa samma engagemang i det som faktiskt är likadant under lång tid. Försök få eleverna att sätta in sig i hur det var att leva i den tid ni läser om – vilken förändring/kontinuitet kan de ha sett? What do we want students to do with change and continuity?

14 Att tänka på när vi ställer frågor om förändring och kontinuitet
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Att tänka på när vi ställer frågor om förändring och kontinuitet Lång sikt eller kort sikt? Positiv eller negativ? Framsteg eller återgång? Märkbar eller omärkbar? Snabb eller långsam? För vem/vilka?

15 Att ställa rätt frågor När var reformationen?
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Att ställa rätt frågor När var reformationen? Hur länge varade reformationen? När slutade franska revolutionen? / Vilken skillnad gjorde franska revolutionen? / Hur stor förändring medförde revolutionen? / Hur förändrades livet för de franska bönderna under franska revolutionen? Vilka likheter och skillnader kan du se….? Var den industriella revolutionen en snabb eller långsam förändring för människorna? Samhället? Vilken förändring innebar beslutet om kvinnlig rösträtt i Sverige 1919? För samhället? För kvinnorna? För männen? Hur deprimerade var egentligen depressionen? Vem/vilka drabbades mest?

16 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)
. Exempel på Uppgifter Tre olika typer av uppgifter som fokuserar på förändring och kontinuitet. Uppgift 1 skriftlig uppgift. En om bilder o en om tidslinjer Uppgift 1 blev resultatet av: Jag jobbade 1 dag veckan o hade därför bara en lektion historia / vecka. Kapitlet var intelat I två delkapitel: Vetenskap och Imerpialismen. Jag gjorde en ppt I vilken jag gick igenom kapitlet. Detta var bra för alla elever – alla ick samma utgångsläge. Alla hade fått samma grundkunskap och fokus på diskussionerna följde till stor del frågorna som fanns I slutet av bokens kapitel. Vi såg en film om Darwin och I slutet av lektionen arbetade eleverna med frågornna. Detta var då möjligt för alla elever eftersom vi redan hade diskuterat dem trots att jag inte direkt pratat om frågorna. När de såg dem däremot, kände de igen dem. Industrisamhällets värld & Imperialismen För att kunna arbeta med andra ordningens kunskaper Val mellan två grupper av frågor Under den andra llektionen upprepade vi samma mönster men vi pratade istället om imperialismen. Vi gick igenom en ppt, såg en kort film och arbetade med frågor till texten. Därefter fick de sin uppgift. De fick välja mellan två grupper ad frågor och deras svar skulle lämnas in två veckor senare.

17 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)
Uppgift 1 a - Vetenskap Under den här perioden skedde utveckling inom många områden. Använd dig av de namn och begrepp som du har lärt dig och förklara hur vetenskapen utvecklades, vad som möjliggjorde denna utveckling och hur människorna påverkades? Fortsätt att reflektera över hur vetenskapen har fortsatt att utvecklas i dagens samhälle. Vilka likheter och skillnader kan du se? Ge exempel som tydligt visar hur du tänker. Hur tror du att det kan se ut i framtiden, om 10, 20 eller 50 år? Vad tror du att man kommer att behöva lära sig mer om i framtiden? Hänvisa till dina exempel från det förflutna och nutiden och förklara hur du tänker. .

18 Uppgift 1 a - Imperialism
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Uppgift 1 a - Imperialism Förklara orsaker till och konsekvener av imperialismen och berskiv likheter och skillnader mellan Kina, Japan, Indien och Afrika. Använd ord och begrepp som du har lärt dig och förklara hur människor påverkades. Hur kan vi se spår av imperialismen i dagens samhälle? Finns det fortfarande länder som utnyttjar andra länder? Ge exempel som förklarar hur du resonerar. Vilka likheter och skillnader kan du se? Utgå från från vad du har lärt dig om imperialism. Hur tror du att utvecklingen kommer att se ut i framtiden. Hänvisa till dina exempel från det förflutna och nutiden när du förklarar hur du tänker.

19 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)
Uppgift 1b - Emigration Mellan 1840 och 1930 flyttade 1 miljon svenskar till Amerika. Hur tror du att du hade gjort om du hade levt i Sverige under den här tiden? Förklara hur du tänker! Varför flyttar människor i dag? Jämför med hur det var under talet och början av 1900-talet. Kan du se några skillnader eller likheter? Varför tror du att människor kommer att flytta till andra länder i framtiden? Hänvisa till nuet och till det förflutna i ditt resonemang. Förklara och ge tydliga exempel.

20 Uppgift 1 b - jämställdhet
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Uppgift 1 b - jämställdhet Under början och mitten av 1900-talet ökade hela tiden kvinnors möjligheter att delta i samhället på samma sätt som männen. Men det var lättare att ändra på lagarna än på folks attityder! Kan du se några likheter eller skillnader angående jämställdhet i samhället mellan slutet av 1800-talet/början av 1900-talet och idag? Hänvisa till det förflutna och nuet. Hur tror du att det kan se ut i framtiden? Vad tror du har förändrats och hur? Förklara och ge tydliga exempel. 2.

21 Uppgift – exempel 2 Chinatown, Vancouver 1889
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Uppgift – exempel Chinatown, Vancouver 1889

22 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)
Chinatown, Vancouver 1928

23 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)
Uppgift - exempel 3: Att arbeta med tidslinjer - vad kan eleverna lära sig? Att beskriva händelser i relation till andra. Vad är annorlunda före och efter en markerad händelse? Likheter och skillnader mellan två markerade händelser? Att förändring och kontinuitet kan existera samtidigt. Några saker förändras medan andra är likadana. Att sätta in händelser i större sammanhang o i längre tidsperspektiv (nutid- framtid).

24 Hur kan man arbeta med tidslinjer?
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Hur kan man arbeta med tidslinjer? En gemensam tidslinje i klassrummet Tidslinjer som visar kontinuitet ovanför linjen och förändring under linjen. Tvådimensionella tidslinjer: Tidslinjer med attityd. En x- och en y-axel. Tex Kalla kriget: Utveckling mot fred ovanför tidslinjen, tillbakagång mot krig nedanför tidslinjen. Historia som en bilresa: förändring som en process

25 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)
Uppgift Tänk dig att du har planerat in en till två lektioner i syfte att träna dina elever på att se förändring och kontinuitet med hjälp av tidslinjer. Utgå från de historiska perioder som eleverna läser på högstadiet och tänk även på kunskapskravet om utvecklingslinjer eftersom det är detta som du vid ett senare tillfälle kommer att bedöma. Hur skulle upplägget kunna se ut för dessa lektioner? Hur skulle du utforma uppgifterna och hur lång tid beräknar du att de kan ta. Vad behöver du tänka på? Vad vill du att eleverna ska lära sig? Tänk också på att det i klassrummet finns elever med många olika behov. Hur kan du göra det möjligt för alla att lära sig något nytt utifrån sina förutsättningar? Reflektion efter avslutat arbete: Vilka möjligheter och svårigheter kan du se i arbetet med tidslinjer? Vad skulle du ha gjort annorlunda om du skulle göra om uppgiften?

26 Lena almqvist nielsen lena.nielsen@uddevalla.se
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Lena almqvist nielsen

27 Kontinuitet och förändring är sammanvävda.
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Kontinuitet och förändring är sammanvävda. Förändring är en process med varierande hastighet och mönster. Uppgång och nedgång är breda generaliseringar av förändring. Periodisering är en tolkningsprocess som ordnar tänkandet kring kontinuitet och förändring. Kontinuitet och förändring behandlas med en kronologi som visar att de är samtida fenomen. Förändring ses som en process med variationer i hastighet och mönster där brytpunkter kan identifieras. Uppgång och nedgång uppfattas som förändringar som gäller olika för olika grupper samtidigt. Historiska perioder uppfattas som ordnade efter vissa kriterier och andra periodiseringar är möjliga. Särskilt begåvade elever 2.3 Ämnesdidaktiskt stöd i historia STÖDMATERIAL Per Eliasson & Kenneth Nordgren s. 12 Uppfattningar om kontinuitet och förändring/ ’Behandling av begreppen kontinuitet och förändring Tabellen visar en modell för att behandla begreppen kontinuitet och förändring. Till vänster anges uppfattningar om begreppen kontinuitet och förändring. Till höger anges vad det innebär konkret när det handlar om att utveckla begreppen kontinuitet och förändring.