Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad.

En presentation över ämnet: "Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad."— Presentationens avskrift:

1 Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om de åtgärder som syftar till att en person återkommer i arbete efter att av någon orsak ha varit arbetsoförmögen

2 Nya regler på 90-talet Tidigt 90-tal fick arbetsgivarna ett ökat ansvar för yrkesmässig rehabilitering. De skulle göra en rehabiliteringsutredning utifrån följande grunder: - anställda som varit sjukskrivna i 4 veckor och längre - vid upprepad korttidsfrånvaro dvs 6 gånger och mer under en 12 månaders period - när den anställde själv begärde det Ett nytt sjuklönesystem infördes som var ett ekonomiskt incitament - arbetsgivaren blev skyldig att utbetala sjuklön för de första 14 dagarna. Därefter tog försäkringskassan över

3 Fördubbling av sjukskrivningar Trots de nya reglerna fördubblades sjukskrivningarna mellan åren 1997 och 2005. Detta förklaras av 1.Ökning av psykiska diagnoser 2.Arbetsmiljön försämrades under 90-talet 3.Åldrande arbetskraft 4.Sjukersättningen hade en viss betydelse Två faktorer som hade störst betydelse - den åldrande arbetskraften - attitydförändring, relationen arbetsplats – individ – läkare

4 Arbetsmiljöns betydelse Förändringstrycket stort i dagens samhälle på grund av - strukturomvandling - teknisk utveckling - stora neddragningar i offentlig sektor - marknadsanpassning och konkurrensutsättning av offentlig sektor - ökat tryck på chefer, arbetsledare och medarbetare - tillplattade organisationer på både gott och ont - framtidens arbetsmarknad kräver flexibla och kompetenta medarbetare

5 Individuella konsekvenser vid sjukskrivning Sjukskrivning kan vara en stark medicin som ger både medicinska och sociala konsekvenser som kan hindra återgång i arbetet Ex. på medicinska - försämrad fysisk uthållighet, sämre balansförmåga, urkalkning av skelettet, psykisk utmattning, andningsorgan och matsmältning påverkas negativt Ex. på sociala - livsrytmen förändras, sämre tidsuppfattning, sömnsvårigheter

6 Individuella konsekvenser av sjukskrivning Sjukskrivning påverkar våra relationer och vår identitet - egenvärde genom prestationer - behov av att synas och att bli uppmärksammad - behov av att bli uppskattad Behovet av att ses av andra och få uppskattning anses vara en av de starkaste mänskliga drivkrafterna. Ovanstående faktorer kan bli tillgodosedda antingen i arbete, på fritiden, bland vänner och bekanta, i familjen

7 Arbetslinjen I många år har vi i Sverige bekänt oss till arbetslinjen Arbete bringar både hälsa och välstånd Rätten till arbete Den nya regeringen talade om utanförskap vid - sjukskrivning - arbetslöshet Försäkringskassan ska med aktiva och tidiga insatser motverka långstidssjukskrivningar och utanförskap. Den 1 juli 2008 respektive 1 januari 2009 infördes Rehabiliteringskedjan samt en rehabiliteringsgaranti

8 Sjukskrivning kontra arbetsförmåga Rehabiliteringskedjan innebär att man inte talar om sjukskrivning utan om arbetsförmåga - rätten till sjukpenning är kopplad arbetsförmågan - arbetsförmåga relateras till olika typer av arbete - sjukpenningen är kopplad till fyra olika nivåer av arbetsförmågan 25, 50, 75 eller 100 procent

9 arbetsförmåga Rätten till sjukpenning bedömer Försäkringskassans personal. Deras bedömning baseras på följande 3 kriterier: - Lider den försäkrade av sjukdom? Vad betraktas som sjukdom? - Leder sjukdomen till funktionsnedsättning och i så fall i vilken omfattning? - I vilken grad minskar funktionsnedsättningen arbetsförmågan?

10 Rehabiliteringskedjan I reglerna för Rehabiliteringskedjan är sjukpenningen villkorad ur ett tidsperpektiv. En person kan inte vara sjukskriven en längre tid utan att åtgärder vidtas.

11 Rehabiliteringskedjan

12 - Under de första 90 dagarna gör Försäkringskassan en bedömning av arbetsförmågan i relation till det ordinarie arbetet Förväntas sjukfallet pågå längre påbörjas en utredning om arbetsgivaren har omplaceringsmöjligheter - Dag 91-180 bedömer Försäkringskassan arbetsförmågan i relation både till det ordinarie arbetet och till andra tillgängliga jobb hos arbetsgivaren. - Dag 181-365 relateras arbetsförmågan till den reguljära arbetsmarknaden Arbetsanpassning, rehabilitering och omplacering kan aktualiseras under hela tiden

13 Rehabiliteringskedjan Om en arbetstagare väntar på en operation kan prövningen mot den reguljära arbetsmarknaden skjutas upp. - rätten till tjänstledighet för att prova annat jobb på arbetsmarknaden är en ny lag - Sjukpenningen kan förlängas utan gräns om en person lider av en allvarlig sjukdom. Får 80 procent av sjukpenningen - I andra fall måste en person ansöka om förlängning efter 364 dag. Får då 75 procent av sjukpenningen - maxgränsen är för sjukpenning är 550 dagar.

14 Rehabiliteringsgaranti Rehabiliteringsgaranti innebär att man garanteras rehabilitering. Målgruppens behov av stöd ska utredas av läkare eller annan behandlar och man ska göra en plan för att åtgärder tas fram. Initiativ tas av Försäkringskassan eller den berörde patienten. Landstinget har fått utökat ansvar för patienter med problem i rörelseorganen eller psykiska problem. - att använda evidensbaserade metoder - att utveckla metoder som ger effekt Idag finns det få undersökningar som visar att metoder har effekt på återgång i arbete

15 Ansvarsförhållanden - arbetsgivaren Arbetsgivaren har ansvar för den arbetsanpassade rehabiliteringen. Det baseras på följande regelverk: - Arbetsmiljölagen (AML) - Lagen om allmän försäkring (AFL) - Lagen om anställningsskydd (LAS) AML har kompletterats med Allmänna föreskrifter (AFS) - AFS 1994:1 en förskrift om arbetsanpassning och rehabilitering - AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete

16 Ansvarsförhållanden - arbetsgivaren Arbetsgivaren har skyldighet vid arbetsanpassning och rehabilitering - fortlöpande undersöka behoven - vid behov delta i försäkringskassans arbete - vidta de åtgärder som behövs för återgång i arbete - påbörja arbetet så tidigt som möjligt - de som arbetar med området ska ha befogenheter, resurser och kompetens - samarbete med berörd medarbetare och facklig företrädare - se till att samarbetet med Försäkringskassan och andra berörda myndigheter fungerar väl - årligen följa upp verksamheten - dokumentera verksamheten skriftligt

17 Ansvarsförhållanden - arbetsgivaren Enligt AFS 1994:1 ska arbetsgivaren har en bra organisation och bra rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering. Rutinerna ska även omfatta Arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk av alkohol och droger.

18 Rehabiliteringspolicy Policyn bör innehålla följande: - Långsiktiga och kortsiktiga mål - vilka ekonomiska och personella resurser som finns - vilka rutiner som används för att identifiera rehabiliteringbehov, fånga upp tidiga varningssignaler, hantering av äreden samt samverkan med facket - en beskrivning av ansvarsfördelningen, vem som ska göra vad - en beskrivning av samarbetet med berörd anställd och fack - en definition av vilken kompetens som ska finnas och hur utbildning ska ske - en beskrivning av hur uppföljning och utvärdering ska genomföras

19 Arbetsplatsutredning Enligt tidigare regler var arbetsgivaren skyldig att göra en Rehabiliteringsutredning. Denna kan ersättas med en arbetsplatsutredning som innehåller en beskrivning av den anställdes arbetssituation och eventuella skadliga faktorer som kan finnas i arbetet t.ex - arbetsställning - klimat - buller - stress - ergonomiska förhållanden - kränkande särbehandling

20 Den enskildes ansvar Den anställde ska ta ett större ansvar att ta tillvara sin arbetsförmåga genom att ta initiativ och efterfråga lösningar på sin arbetsplats. Från Den 1 januari 2009 gäller - att den anställde på Försäkringskassans begäran lämna in ett utlåtande från sin arbetsgivare - att utlåtandet ska tas fram gemensamt av arbetstagare och arbetsgivare - att utlåtandet ska innehålla vilka möjligheter arbetsgivaren har att ta tillvara den anställdes arbetsförmåga - den anställde kan inte välja bort att aktivt medverka i sin egen rehabilitering

21 Den enskildes ansvar - LAS skyddar anställningen men inte vissa arbetsuppgifter - den anställde kan tvingas acceptera omplacering Men detta utesluter inte: - att man ska sträva mot ett fungerande samarbete mellan arbets- givare och arbetstagare - att arbetsgivaren har en positiv och öppen attityd - att arbetsgivaren visar att man vill ha tillbaka den anställde i jobb Ett positivt förhållningssätt kan skapa motivation, lust och vilja hos den Anställde att komma tillbaka

22 Möjliga åtgärder Forskningsresultat visar att –- möjligheten att återgå i arbete är åtta gånger större om den anställde själv tror att hon kan. Peppande och motiverande insatser av vikt –Den som varit sjukskriven mindre än ett år har större chanser att komma tillbaka. En fördel att snarast hjälpa den sjukskrivne –De som är yngre än 55 år har större chans att komma tillbaka än de som är äldre

23 Möjliga åtgärder Arbetsgivaren ör skyldig att tillvarata den anställdes arbetsförmåga genom: - arbetsanpassning - rehabilitering - omplacering Arbetsanpassning kan t.ex ske genom - ny kontorsstol - höj och sänkbart bord - telefonförstärkare - handledstöd - förbättrad belysning - förändrat arbetssätt

24 Möjliga åtgärder Rehabiliteringsåtgärder - Åtgärder på arbetsplatsen – arbetsanpassning – se tidigare OH - Åtgärder beträffande arbetsinnehåll och arbetsorganisation - ex. förändrade arbetsuppgifter eller omplacering - Åtgärder för den enskilde arbetstagaren - arbetsprövning – utreda funktionsförmåga genom att pröva olika arbetsuppgifter – underlag för åtgärdsplanering - arbetsträning – att successivt komma in i jobbet antingen i ordinarie eller nytt arbete - Åtgärder för övriga på arbetsplatsen - attitydpåverkan – utbildning

25 Möjliga åtgärder Omplacering (LAS) - arbetsgivaren skyldig att göra en omplaceringsutredning - få tillgång till lämpliga lediga jobb - arbetsgivaren är skyldig att bistå med hjälpmedel om det krävs - arbetsgivaren är inte skyldig att skapa ett nytt arbete - medarbetaren är skyldig att medverka till omplacering - Försäkringskassan kan bistå med vissa resurser om plan finns

26 Ansvarsförhållanden – Försäkringskassan Försäkringskassan har inget ansvar för rehabilitering. Deras uppdrag är: - att utreda och fatta beslut om sjukpenning och rehabiliteringsersättning - att ta fram en plan för återgång i arbetet - att ta fram en rehabiliteringsplan - ett övergripande ansvar för samordning av rehabilitering utanför arbetsplatsen - genomföra avstämningsmöte - att vara en tillsynsmyndighet

27 Ansvarsförhållanden - Försäkringskassan En plan för återgång i arbetet - gäller alla sjukfall som kräver aktiva insatser för återgång i arbete - planen ska tas fram med berörd sjukskriven och andra aktörer Planen ska innehålla - konkreta mål i termer av förväntad arbetsförmåga - delmål - nödvändiga insatser för att nå målen - tidsplan för insatserna - vem som ansvarar för insatserna

28 Ansvarsförhållanden - Försäkringskassan Rehabiliteringsplan Vid beslut om rehabiliteringsersättning ska en rehabiliteringsplan upprättas som omfattar följande: - konkret målsättning - samtliga planerade åtgärder - tidsplan - ansvarig för respektive åtgärd - vem som ansvarar för insatserna

29 Ansvarsförhållanden – Försäkringskassan Avstämningsmöte är försäkringskassans viktigaste redskap för att samordna rehabilitering utanför arbetsplatsen. Följande aktörer kan ingå: - den berörde anställde - arbetsgivaren - företagshälsovård - arbetsförmedlare - personalvetare - facklig representant - annan stödperson

30 Ansvarsförhållanden – Arbetsförmedling Arbetsförmedlingens ansvar rör - rehabilitering av arbetslösa som är sjukskrivna - sjukskrivna som inte kan erbjudas arbete på sin ordinarie arbetsplats Arbetsförmedlingen har tillgång till arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder som t.ex lönebidrag

31 Ansvarsförhållanden - sjukvården Genom rehabiliteringsgarantin är tanken att sjukvården ska kunna erbjuda evidensbaserade metoder för att underlätta återgång i arbetet

32 Ansvarsförhållanden - Arbetsmiljöverket En av arbetsmiljöverkets uppgifter är att kontrollera att arbetsgivarna följer Arbetsmiljölagen och har ett system för arbetsanpassning och rehabilitering

33 Värdet med rehabilitering Enligt Mats Günzel och Lars Zandering i ”Arbetsmiljörätt och rehabilitering” kan värdet med rehabilitering ses ur tre olika perspektiv individ – arbetsplats – samhälle Individen – betydelsen av gemenskap på en arbetsplats och det meningsfulla i att ha ett arbete Samhället – det är ohållbart, både ur ett välfärds och ekonomiskt perspektiv att en stor del av befolkningen är sjukskrivna Arbetsplatsen – Ett ambitiöst rehabarbete kan vara underlag för ett förebyggande arbetsmiljöarbete, en utvecklings- möjlighet