Ledarskap för ämneslärare, 7,5 hp Ledarskap för ämneslärare, 7,5 hp Matts Dahlkwist, 2013 Gruppdynamik Sociala relationer Lärarledarskap Thornberg: Det.

En presentation över ämnet: "Ledarskap för ämneslärare, 7,5 hp Ledarskap för ämneslärare, 7,5 hp Matts Dahlkwist, 2013 Gruppdynamik Sociala relationer Lärarledarskap Thornberg: Det."— Presentationens avskrift:

1 Ledarskap för ämneslärare, 7,5 hp Ledarskap för ämneslärare, 7,5 hp Matts Dahlkwist, 2013 Gruppdynamik Sociala relationer Lärarledarskap Thornberg: Det sociala livet i skolan

2 Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete Ur Styrdokumenten (Lgy 11) Normer och värden

3  explicita/implicita värden (läroplanen?)  attityder, 3 komponenter -Kunskap: föreställningar om en viss sak -Känsla: de känslor vi har inför en viss sak -Benägenhet att handla i en viss situation Exempel: attityder till motvåld Lärarfråga: Olika värdegrund hem/skola – hur agera? Värden och attityder

4  Normer är baserade på värden  Normers funktioner: -att hålla samman gruppen -att definiera roller och relationer -att befästa gruppens identitet -att ge struktur och att fostra Formella och informella normer Den dolda läroplanen (Jackson, Broady m fl) Lärarfråga: Hur påverka normutvecklingen i klassen/skolan? Normer och regler

5 = Outtalade normer som reglerar beteenden i en grupp (delvis överlappande) -relationella regler – hur man bör vara mot varandra -strukturerade regler – strukturera verksamheten -skyddande regler – säkerhet och hälsa -personella regler – reflektion över det egna beteendet -etikettsregler – uppförande i sociala sammanhang Gruppnormer

6 1. Olika roller i en grupp – konstruktiva och destruktiva 2. Roller i mobbning (Olweus) -Offren -Mobbarna -Medhjälparna -Underbyggarna -Outsiders -Försvararna Sociala roller – förväntningar på agerande

7  Reglers legitimitet och delaktighet, förankringen  Motiverade regler  Regler i samklang med normer  Elever är mycket känsliga för rättvisa och dubbla budskap hos läraren  Vid längre grupparbeten: Gruppkontrakt Regelskapande i skolan

8  Stöd och vägledning vid gruppstarten, ”teambuilding” – att skapa trygghet och arbetsro. Gruppsocialisation.  Synliggöra och tillvarata gruppens resurser  Gemensamt regel- och normskapande  Konflikthanteringsstrategier  Personlig utveckling i gruppen Kohesion- gruppsamarbete och grupputveckling

9  Att inte ”passa in”. Exkludering.  Attityd och beteende är inte kompatibelt med gruppens allmänna sociala klimat.  Skuldbördan läggs på den exkluderade. Social misfit hypothesis

10  Risken för social loafing är störst vid: -stora grupper -svag motivation -inget eller svagt resultatansvar -enklare uppgifter En variant: ”free-rider effect” t ex i grupparbeten Ringelmanneffekten/Social loafing

11  Formning: Gruppen formas  Stormning: Konfliktfas  Normning: Vi-känsla och gruppsammanhållning  Performning: Tydliga normer och roller  Separation (adjourning) Lärarfråga: Vilka konsekvenser har detta för lärarens ledarskap? Gruppens utveckling (Tuckman)

12 Grupptypologi m a p prestations- contra social inriktning 14 23

13  Kännetecken: - Anpassning utifrån de två av de tre klassiska; auktoritärt contra demokratiskt ledarskap -Flexibel gruppanpassning med inriktning på mål och syfte. Varje grupp och situation kräver sitt ledarskap -Simultanförmåga -Att snabbt hantera nya situationer, att kunna fånga tillfället i ögonblicket -Prestigelöshet och lyssnande Det situationsanpassade ledarskapet

14  Auktoritet: Inflytande och legitim maktutövning  Makt: -expertmakt -personlig makt -informationsmakt -legitim makt -belönande makt -tvångsmakt Läraren som auktoritet och maktfaktor

15  Explicit värdepedagogik: metoder för att skapa lärtillfällen när det gäller värdefrågor  Implicit värdepedagogik: lärare som föredömen och rollmodeller Exempel: den dolda läroplanen, skendemokrati, sätt att hantera konflikter, stoff- och läromedelsurval, sätt att fostra. Prosocial utveckling hos barn och unga Värdegrundsarbete Värdepedagogik

16 Att handla med andras bästa för sina ögon - lärande genom modellering -skolans socialisations- och fostransuppdrag och värdegrundsarbete -motivationsfaktorer: empati, sociala normer, egoistiska motiv Prosocialt beteende

17 Fostransbegreppet Fostransstilar 1.Auktoritär: Lyda utan att ifrågasätta. Inget utrymme för förhandling och kompromisser. 2.Eftergiven: Minimal kontroll, acceptans, (värme) 3.Oinvolverad: Oengagemang, känslomässig distans 4.Auktoritativ: Styrande men lyssnande, resonerande (värme) Att fostra och att leda ungdomars utveckling

18  Social påverkan – se t ex Milgrams experiment  Social smitta  Konformitet och grupptänkande  Faktorer som påverkar styrkan i grupptrycket i ungdomsgrupper. -status i gruppen -viljan att tillhöra gruppen -ålder -inställning till vuxna -självbild Grupptryck och konformitet bland unga

19  Kollegial lojalitet (”kåranda”)  Den kollegiala paradoxen (Colnerud m fl) -vad är tillåtet att kritisera bland kollegor? -vanliga normer i personalgruppen/skolkulturen  Whistle blowing Lärarfråga: Hur agera då elever klagar på en kollega? Grupptryck och konformitet i personalgruppen

20  Prospektiv medlem, på väg att bli medlem.  Nyanställd: Socialisationsfasen börjar - anpassning och lärande. Ökande känsla av samhörighet – utveckling mot ett fullvärdigt medlemskap - alt risk för marginalisering  Skolkulturens betydelse Lärarfråga: Hur agera som ny på en skola? Lärarsocialisation (enl Moreland & Levine)

21  Prospektiv medlem, osäkerhetsfas  Socialisation. Assimilation till klassens normer och regler  Bibehållningsfasen. Grupptryck. Relation mellan önskad roll/förväntad roll. Risk för marginalisering, exkludering alt att bli accepterad av klasskamraterna som den han/hon vill vara. Gruppsocialisation i en klass (enl Moreland & Levine)

22  Sociala jämförelser  Identifikation. In- och utgrupper  Stereotyper och fördomar  Subgrupper och kotterier Egen uppgradering: sociala strategier. -man ”peppar” varandra -uppvärdering av det egna (black is beautiful, ”rinkebysvenska”) -jämförelse med lägre värderade grupper Social identitetsteori

23  Gruppolarisering: beslutsmekanismer i grupp contra enskilt – kan bl a leda till konflikter mellan grupper  Grupptänkande: irrationella beslut i slutna grupper. Vanligt i grupper med: -stark ”vi-känsla”/grupptryck -”ja-sägare”, opposition saknas -illusion om egen förträfflighet -under hög stress och tidsbrist Gruppbeslut

24 Vad lägger vi i Begreppet social kompetens? - Empati - Emotionell intelligens -Social intelligens/relations- begåvning Empati/social kompetens

25  Minskad känsla av personligt ansvar  Bystander effect i mobbningssituationer  Förklaringar: Pluralistisk ignorans: ”ingen annan ingriper ju”.. Ansvarsdiffussion: ”vem bär ansvaret att ingripa”? Publikhämning: ”vill inte göra bort mig” Lärarfråga: Konsekvenser i värdegrundsfostran? Bystander effect

26 För- och nackdelar med grupparbete

27  Viktigt att syftet styr gruppindelningen: Social eller prestationsorientering? Snabbhet eller social utveckling? Känner medlemmarna varandra? Anpassa ledarskapet därefter (situationsanpassat ledarskap)  Styrd och läraraktiv gruppindelning är att föredra framför fri gruppering  Undvik att sätta samman medlemmar med starka negativa spänningar i samma grupp, speciellt om det är en prestationsorienterad målsättning!  Mycket ängsliga individer kan behöva en ”stöttepelare” med sig in i gruppen  Var beredd att motivera gruppindelningen  Varierande grupper = social träning Gruppindelning