Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.

En presentation över ämnet: "Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet."— Presentationens avskrift:

1 Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet

2 Vad har hänt? Före 1991 Skolan statlig – regelstyrd – specialdestinerade statsbidrag till kommunerna, Skolöverstyrelsen och länsskolnämnder Efter 1991 Skolan kommunal, målstyrning, fristående skolor Målstyrning Skolverket inrättas för målen och för utvärdering, tillsyn 2008 Skolinspektionen inrättas, mer resurser 2011 Ny skollag, tydligare och skarpare verktyg Nordiska lärarorganisationernas samråd 2015-09-08

3 Organisation Nordiska lärarorganisationernas samråd 2015-09-08

4 Skolinspektionens uppdrag Viktigt instrument för att genomföra en nationell skola och likvärdig utbildning. Kontrollerar och granskar svenska skolor – från förskola till vuxenutbildning. En god utbildning i en trygg miljö. I samband med tillsyn och kvalitetsgranskning ge råd och vägledning om vad skolan behöver rätta till utifrån de krav som finns i lagstiftningen. Varje barns och varje elevs bästa alltid i fokus. Nordiska lärarorganisationernas samråd 2015-09-08

5 Bra tillsyn – bättre skola Nordiska lärarorganisationernas samråd 2015-09-08

6 Kvalitetsgranskning Tematiskt inriktade och behandlar avgränsade områden, till exempel ett särskilt ämne eller problemområde inom skolan.. Granskning i förhållande till regelverk, forskning och beprövad erfarenhet. Erfarenheterna, också positiva exempel, sammanfattas i en gemensam rapport som även andra skolor kan få vägledning av. Regelbunden tillsyn Berör alla kommunala och fristående skolor, från förskola till vuxenutbildning. Anger på vilka områden skolan inte uppfyller de nationella kraven och där den måste förbättras. Krav på återrapportering – uppföljning. Nordiska lärarorganisationernas samråd 2015-09-08

7 Kvalitetsgranskning Tematiskt inriktade och behandlar avgränsade områden, till exempel ett särskilt ämne eller problemområde inom skolan. Granskning i förhållande till regelverk, forskning och beprövad erfarenhet. Beslut till varje skola om vad den behöver utveckla och förbättra inom det aktuella området. Erfarenheterna, också positiva exempel, sammanfattas i en gemensam rapport som även andra skolor kan få vägledning av. Exempel på genomförda granskningar: Rektors pedagogiska ledarskap I och II Nordiska lärarorganisationernas samråd 2015-09-08

8 Regelbunden tillsyn – Bedömningsområden 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Bedömning och betygssättning 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 5. Förutsättningar för lärande och trygghet 6. Styrning och utveckling av verksamheten Pedagogiskt ledarskap ingår i samtliga områden, specifikt i område 6. Det pedagogiska ledarskapet ingår i samtliga områden – främst i Ledning och utveckling av utbildningen Nordiska lärarorganisationernas samråd 2015-09-08

9 Styrning och utveckling av verksamheten Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och med grund i denna analys sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Detta innebär exempelvis att personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Nordiska lärarorganisationernas samråd 2015-09-08

10 Arbetet inom styrning och utveckling av verksamheten granskas genom bedömning av följande kritiska faktorer Rektorn följer upp skolenhetens resultat. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. Personalen vid skolenheten ges möjlighet till den kompetensutveckling, som krävs, för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Rektorn fördelar resurser inom skolenheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Nordiska lärarorganisationernas samråd 2015-09-08

11 Uppföljning av skolans resultat – vad ingår i detta? Uppföljningen måste omfatta resultat i ämnen i grundskolans årskurser 3, 6 och 9 samt resultat i gymnasieskolan. Uppföljningen måste även omfatta trygghet och studiero samt särskilt stöd. Exempel på kunskapsresultat som behöver analyseras: Skillnader mellan kön Skillnader mellan ämnen/program Skillnader mellan olika läsår Skillnader nationella prov – kunskapsresultat Fördelning betygssteg Meritvärden/betygspoäng Nordiska lärarorganisationernas samråd 2015-09-08

12 Sammanställning kunskapsresultat - ett exempel från en årskurs 6 Svenska 87 % Matematik 67 % Engelska 90 % Idrott och hälsa 100 % NO 100 % SO 100 % Musik 100 % Bild 100 % Hem- och konsumentkunskap 100 % Teknik 100 % Slöjd 100 %

13 Rektors ledarskap har avgörande betydelse för verksamheten… Rektor har alltför sällan rollen som pedagogisk ledare i det praktiska arbetet. … och måste grunda sig på kunskap om uppdraget och om situationen på den egna skolan. Rektors förtrogenhet med verksamheten är svag. Ibland saknas kunskap om regelverk och myndighetsutövning. Brister när det gäller uppföljning och utvärdering. Betyg sätts ibland på felaktig och ofta på icke likvärdig grund. Tillsyn och kvalitetsgranskning Skolinspektionens erfarenheter och resultat

14 Rektors pedagogiska ledarskap Fokus på elevernas behov och utveckling (individ, grupp, skola) Metod + Metod Nordiska lärarorganisationernas samråd 2015-09-08