Psykodynamiska perspektivet

En presentation över ämnet: "Psykodynamiska perspektivet"— Presentationens avskrift:

1 Psykodynamiska perspektivet
”du skall inte tro att du vet varför du gör som du gör”

2 Sigmund Freud ( ) Sigmund Freud ( ) grundaren till psykoanalysen (teori och metod) En del utav den psykodynamiska psykologin Läste till läkare, dog av cancer Tog emot patienter som led av hysteri (symtom som minnesförlust, känslobortfall, skakningar) Använde sig av hypnos som i vissa fall botade symtomen Utvecklade sin teori och terapimetod psykoanalysen Teorin formades i en tid där sex var tabubelagt Drömarbetet en stor del av hans teori

3 Deterministiskt synsätt (determinism) – tankar, känslor, motiv och handlingar till stor del bestäms av omedvetna konflikter och därmed inget man kan styra – ”vägen är bestämd” Freud såg människan som ett energisystem – att vi var fulla av psykisk energi som hela tiden sökte utlopp, vilket kunde skapa konflikter. Vi är inte alltid medvetna hur denna psykiska energi påverkar oss. Hans synsätt var dynamiskt - därför kallas den inriktning som utvecklades ifrån freuds tankar för psykodynamiska. Ordet dynamisk står för kraft och rörelse.

4 Det omedvetna Alla handlingar har en mening, finns inga misstag eller tillfälligheter. Finns omedvetna krafter bakom handlingar. Det omedvetna kommer fram i: Freudiansk felsägelse – att man utan att man själv vet om det säger det man egentligen menar Felhandlingar Drömmen: ett sätt för kroppen att fortsätta sova – döljer inifrån kommande viljor som är oacceptabla, när vi vaknar av mardröm är de inre krafterna för starka. Förbjudna önskningar skapar en psykisk retning eftersom innehållet i önskningen skapar obehag. Lösningen blir att önskningen maskeras till något ofarligt i drömmen. Latenta drömmen: den förbjudna önskningen Drömarbete: maskeringen av den förbjudna önskningen så att önskningen kan uttryckas utan att väcka oss Manifesta drömmen: den censurerade drömmen, vilken uttrycker en förbjuden önskan utan att vara oacceptabel. Genom den manifesta drömmen kan man få ett omedvetet behov tillfredsställt. Psykoanalysens standardmetod: fria associationer för att få fram det omedvetna i det terapeutiska arbetet – låta tanken vara fri och spontant och ärligt tala om allt som dyker upp i det medvetna

5 Det omedvetna - TOPOGRAFISKA MODELLEN
Freud ansåg att större delen av människans själsliv är omedvetet. Han delade in människans medvetande i tre delar: medvetet, förmedvetet och omedvetet. Det medvetna: registrerar allt som händer här och nu, tankar, känslor, upplevelser mm. Tillgång till det när man vill. Det förmedvetna: Kan bli medvetet vid uppmärksamhet, tex händelser och minnen som jag lätt kan nå såsom namnet på min första lärare, vad jag åt till middag igår osv. Det omedvetna: Detta är inte tillgängligt på egen hand. Här finns oacceptabel information, som skulle skapa ångest om det nådde det medvetna. Två element: minnen från barndomens tidigaste del, när minnet fortfarande inte utvecklats; och sådant som har funnits i medvetandet men som har trängts undan. Finns en censur – starka spärrar mellan det förmedvetna och det omedvetna, mot allt som finns i det omedvetna. Kan exempelvis avslöjas i freudian slips (när man råkar försäga sig) som då avslöjar ens sanna känslor. Drömmar. Medvetandet kan jämföras med ett isberg där det medvetna är den lilla delen ovanför ytan, det förmedvetna strax under ytan och det omedvetna är den stora delen under ytan.

6

7 Det omedvetna - BLÄCKPLUMPSTEST
Bläckplumpar avslöjar vårt omedvetna Rorschachs bläckplumpstest är ett psykologiskt test. Det är ett av de äldsta testen för att få fram en människas omedvetna. Testet uppfanns av Hermann Rorschach ( ) som var en schweizisk psykiater. Projektion från vårt undermedvetna skapar bilder ur dessa bläckfläckar. Objektivt framträder bara fläckar av slumpmässig form, men subjektivt upplevs en massa projicerade former. Bilderna kan föreställa allt från ting till personer, t.o.m. egenskaper hos personerna kan projiceras. Projektionen sker automatiskt. Ur vårt omedvetnas djup framstår dessa bilder som sedan kan tolkas och utvärderas. Människan har alltid omedvetet ägnat sig åt projektioner av liknande slag. Vi ligger på rygg i gräset och ser på molnen. Rätt som det är ser vi verkligen både det ena och det andra.

8

9 Personlighetens struktur – id, ego, superego
STRUKTURELLA MODELLEN Personligheten består av tre delar: detet (id), jaget (ego) och överjaget (superego) Dessa i samverkan skapar ett beteende., där detet är era begär (drifter), överjaget är ert samvete och jaget som fungerar som medlaren mellan dessa två och den som förverkligar så gott han kan de omedvetna motiven

10 Detet Medfödd, omedveten
Drifterna förser detet med psykisk energi av två slag – sexuell energi som skapas av livsdriften och aggressiv energi som skapas av thanos (dödsdriften). Libido (drivkraften) är den energi som sexualdriften drivs av, en livsdrift som syftar till fortplantning – strävan (eller drift) efter lust, en slags livskraft eller livsdrift. Thanos, dödsdriften, energin som driver aggressivt beteende Biologiska drifter som syftar till överlevnad, Hunger är den energi som driver vår näringsdrift, partialdrifter, all levandes natur är fortplantning och individuell överlevnad endast ett medel för denna. Våra beteenden har ofta kopplingar till livsdriften och dödsdriften, tex tillgivenhet kan vara ett uttryck för libidon och sarkasm för thanos. En fotbollsfantast med idrottsintresse. Andra exempel?

11 Detet Detet är som ett bortskämt barn som vill ha omedelbar njutning och tillfredställelse (följer lustprincipen – söker njutning och undviker smärta), vill ha sina önskningar tillgodosedda så fort som möjligt, även om situationen inte tillåter det och utan några tankar på eventuella konsekvenser. Är ologisk och icke förnuftig och utan moral (är amoralisk – saknar moral). Ej realistisk. Är krävande, irrationell, impulsiv, självisk. Detet följer även primärprocessens lagar vilket innebär tid och rum existerar inte, och kan inte föreställa sig tillfredställelse i framtiden. Gamla önskningar från barndomen kan leva kvar och dyka upp hos den vuxne, lika starka som när vi var små.

12 Jaget medvetna och omedvetna processer
Den del som lär sig att man ibland måste avstå från omedelbar tillfredställelse – måste anpassa sig efter verkligheten och låta njutning ske när det är lämpligt Jaget följer sekundärprocessen (medvetet om tid och rum - verklighetsinriktat tänkande.) och styrs av realitetsprincipen (medveten om yttervärldens krav, och försöker vara logisk och moralisk och medvetet överväga hur det skall lösa problem). Man får bita ihop, vänta eller kompromissa. Tex driften skapar en önskan som behöver tillfredsställas men är inte realistiskt att göras med en gång, måste tillgodose driften på annat vis. Jaget börjar växa fram hos det lilla barnet när det börjar få en mer realistisk bild av omvärlden (man kan inte få allt). Jaget kan bortse från kortsiktiga vinster och istället se till det långa loppet.

13 Jaget Dock har inte alltid jaget kontrollen – omedvetna önskningar och impulser påverkar ofta hur jaget handlar. Detta är jaget inte medveten om, utan är istället ett offer för försvarsmekanismerna. Är vår vilja som måste medla mellan detet och överjaget. Ser till att detet kontrolleras med regler som gör att handlingarna är socialt accepterade. När jaget inte kan medla mellan detet och överjaget, kan ångest förekomma.

14 Överjaget medvetna och omedvetna processer
Funktion att reglera beteendet så att vi lever upp tillsamhällets krav samvetet, idealen, moralen. Överjaget är en sträng härskare; det iakttar jaget, jämför dess handlingar med sina egna ideal och normer och fördömer avvikelser. Växer fram när barnet identifierar sig med föräldrarna. Överjaget tar först in föräldrarnas ideal. Införlivar senare ideal från andra personer såsom släktingar lärare osv.

15 De psykosexuella faserna
lust och intresse i barnets utveckling kopplat till olika erogena zoner – följer en biologisk utveckling Faserna viktiga för den framtida utvecklingen 1. Orala stadiet 0-1år: munnen är den erogena zonen Styrs av detet 2. Anala stadiet 1-3 år: den erogena zonen har förflyttats från munnen till ändtarmen (analen) och urinrörsöppningen – kiss och bajs! Barnet blir i denna fas en egen individ och självständigheten grundläggs (jagutveckling) Maktkamp mellan barn och föräldrer när barnet inte får följa lustprincipen Får inte leka med bajset (omgivningens krav)

16 De psykosexuella faserna
3. Falliska/oidipala stadiet 3-5 år: nu är det könsorganen som intresset riktas mot Intresserad av skillnaden mellan pojkar och flickor Oidipuskomplex – pojken vill vinna mammans kärlek, men hon är upptagen av pappan, vilket skapar en önskan hos barnet att göra sig av med pappan (rival). Inre konflikt – dels älskar pappan, dels pappan en övermäktig motståndare – löser konflikten genom att identifiera sig med pappan (bli lik honom). (elektrakomplexet flickans motsvarighet – penisavund eventuell rest av den tidens resonemang) Identifikationen leder till att föräldrarnas värderingar och moral integreras i barnet och skapar överjaget. 4. Latenta stadiet 5-11 år Lugnet föres stormen? Libidon slumrar

17 De psykosexuella faserna
5. Genitala stadiet år: Puberteten tar fart. Libidon vaknar igen Lustupplevelserna återigen kopplade till könsorganen. Bli vuxen – hitta sig själv Kan bli konfliktfyllt mellan tonåringen och föräldern Kärleksrelationer?

18 Fixering vid faser Om ett barn får för lite tillfredställelse under en fas sker en fixering (vill ej gå vidare) vilket skapar en karaktärsneuros. En karaktärsneuros är när personligheten har tydliga neurotiska drag (vilka karaktärsdrag som helst kan ingå, tex vara extremt egoistisk) Vid en fixering söker personen upp samma typ av tillfredställelse som hon fick under denna fas, tex en fixeringspunkt uppstod under orala fasen söker personen ofta oral tillfredställelse. För varje psykosexuell fas finns en karaktär (typ av personlighet).

19 Karaktärer Oral karaktär: egocentrerad, ser inte andra som separata individer, andra finns där för min njutning, kräver saker av andra (vänlig vädjan eller aggressiva krav), tillfredställelse här och nu. Krävande, otålig, avundsjuk, girig, aggressiv, misstänksam, äta, dricka, tugga tuggummi, röka, kyssas Anal karaktär: tvångsmässig, rent och prydligt, detta representerar ett försvar gentemot de egna ”snuskiga” impulserna. Kännetecknas av att vara ambivalent och motsägelsefull, tex vara drivande för att sedan ställa in, eller vara pedantisk med en snuskig garderob. Personen vill känna kontroll och sätter sig då upp mot andras krav även om man vill göra det (blir obstinat). Rigid, maktlysten, plikttrogen, snål, kontrollbehov, underkastar sig eller revolterar Fallisk karaktär: fixeringen handlar om oidipuskomplexet eller elektrakomplexet, viktigt att visa de är män vs kvinnor, köper ”fallossymboler” (stora bilar mm., framgång i arbetet, många barn, stort antal sexuella erövringar. För kvinnor är flirtiga, förförsik framtoning gentemot män, romantiska på gränsen till det naiva. Män: exhibitionist, tävlingsinriktad, macho, Kvinnor: exhibitionist, förförisk, naiv Vilken karaktär söker sig till vilket jobb?

20 Neurosers uppkomst: en kombination av medfödda egenskaper (libidons styrka är olika hos olika individer) och barndomsupplevelser (som leder till fixeringspunkter). När individen utsätts för stress eller påfrestningar klarar jaget inte av att hantera den inre omedvetna konflikten på en tillfredställande nivå. Blir neuros Bakomliggande orsaker till inre konflikter: libidon för stark (detets starka psykiska energi), eventuella fixeringspunkter, barndomstrauman, omgivningens krav. Allt onormalt beteende har sin grund i omedvetna konflikter som skapar ångest. För att skydda sig mot ångesten uppstår ett omedvetet försvar hos personen, vilket får beteendemässiga konsekvenser (symtom) Tidigare bortträngda trauman aktiveras av nutida stress vilket skapar symtom såsom fobier, ångest, tvångstankar, depressioner eller andra kroppsliga besvär. Förutom karaktärsneuros finns symtomneuros: ett neurotiskt reaktionssätt, att utföra en neurotisk handling

21 Försvarsmekanismer Jaget har en problematisk situation då hans uppgift som medlare är att skapa harmoni mellan de olika krafterna och processerna i psyket. Jaget får ångest när det pressas för mycket av omvärlden, överjaget och detet. För att orka med livet och dess påfrestningar (som skapar konflikter mellan detet och överjaget) utvecklar jaget en mängd strategier, så kallade försvarsmekanismer, för att förhålla sig till olika problem. De försvarar jaget mot ångest och obehagskänslor som annars skulle drabba oss. De hjälper oss att anpassa oss och klara av vardagens problem/hårda verklighet. Försvarsmekanismerna är mer eller mindre flexibla men får inte gå till överdrift, för då kan de istället hämma utvecklingen och leda till psykisk ohälsa Försvaret mot drifterna och de bortträngda konflikterna sker omedvetet – vi vet helt enkelt inte när vi tränger bort något eller försvarar oss mot omedvetna impulser från detet.

22 Försvarsmekanism: Bortträngning
När vi tränger bort skyddar vi jaget och därmed medvetandet mot driftönskningar eller traumatiska upplevelser, som jaget och överjaget inte kan acceptera eller uthärda. Önskningarna eller upplevelserna glöms bort. Bortträngningen ser till att de hålls borta från personens medvetande. Men det bortträngda försvinner dock inte fullständigt. Det påverkar omedvetet individen, och jaget måste därför alltid använda en stor del psykisk energi för att upprätthålla bortträngningen. Tex om nellie skulle slå sin nya småsyskon, och jag skäller på henne – hon blir rädd för att förlora min kärlek och tränger bort impulserna från detet.

23 Förnekelse Tolkar en konflikt eller traumatiska upplevelse som det passar en själv. Tex oberörd för en läkares varningar eller likgiltigt för kritik. Man tolkar situationer på ett subjektivt eller orealistiskt vis så att de inte orsakar alltför mycket ångest. Vanligt att förnekelse ofta sker i samband med upplevelse av förlust (upprätthålla ilussionen att en avliden fortfarande lever). Det handlar inte om att tränga undan impulser från detet (bortträngning) utan att blunda för information utifrån – ljuga för mig själv. Detta kan vara ett sätt för jaget att skaffa lite, innan det tar itu med verkligheten.

24 Reaktionsbildning Variant av bortträngning. Hanterar en känsla omedvetet genom att ersätta den med dess motsats. Man kan vara överdrivet petig och renlig för att dölja sin lust att slarva, man kan vända sitt hat till en person med kärlek och man kan vända sin osäkerhet till en överdriven självsäkerhet. Genom att vända den förbjudna känslan till sin motsats kan känslan döljas för överjaget. Att överdrivet älska någon för att dölja hatet.

25 Rationalisering Variant av förnekelse. Man uteslutande behandlar det man är rädd för på ett förnuftigt och rationellt vis, för att undvika att komma i kontakt med de känslor som utlöser ångesten. Man kan tex försöka bortförklara sitt beteende i vissa situationer genom att hitta en förnuftig förklaring som låter rimlig för en själv och andra. ”tex surt sa räven om rönnbären”. Eller när en person försöker göra sina motiv bakom en handling ädlare än vad de är. Ofta framhäver man omedvetet de goda motiven medan de mer problematiska (egoistiska, sexuella mm) motiven trängs undan. Framstället motiv och önskningar bättre än vad de är, tex av ren lathet inte vill hjälpa någon, så säger man att det är nyttigt för den personen att lära sig att klara sig själv. Rationalisering skjuter fram andra motiv som låter ädlare än de man egentligen har. Vilket kan leda till en orealistisk bild av en själv.

26 Förskjutning Innebär en känsla eller en konflikt flyttas från det område den verkligen hör hemma till ett annat ofta mindre skrämmande område. Har man tex svårt att uttrycka sina känslor för en person kan man skjuta över dem till någon annan. Tex blir utskälld av min chef och går hem och skäller ut min man (”circle of screaming” how i met your mother) Även överdriven upptagenhet eller ångest över tex en mindre smickrande detalj i ens utseende (tex stora öron, stor näsa m.m) kan vara ett uttryck för en känsla av otillräcklighet eller osäkerhet som i verkligheten påverkar hela ens personlighet. En särskild form av förskjutning (självbestraffning) – när en person vänder obehagliga känslor mot sig själv tex ilska, som man kan se i ett självdestruktivt beteende. Här vågar personen inte vända ilskan utåt och därmed öppet erkänna sig aggression, utan vänder istället ilskan mot sig själv. Självbestraffning är ytterligare ett sätt att handskas med driftimpulser som skulle väckt ångest om de uppträdde öppet.

27 Projektion Att projicera innebär att man vägrar att se vissa sidor eller känslor hos sig själv och istället tillskriver dem andra personer, och därmed slippa den oro, osäkerhet eller dåliga samvete de skapar. Ordspråk ”tjuven tror varje man stjäl”. i extrema former kan projektion utvecklas till en ren förföljelse, mobbning och skapandet av syndabockar eftersom man tillskriver andra de fientliga impulser, den osäkerhet eller de sexuella lustar, som man själv egentligen har men inte kan acceptera. Syftet med projektion är ofta att förvandla en inre fara från detet (en sexuell lust) eller överjaget (en skuldkänsla/skamkänsla) till en yttre fara som är lättare att hantera.

28 Regression En person återgår till ett beteendemönster eller reaktionsmönster som hör ihop med tidigare utvecklingsfas. Ställs man inför traumatiska upplevelser eller kriser som man känner att man inte klarar av kan man regrediera till ett mer barnsligt och osjälvständigt beteende och vädja till andras hjälp och vård. Tex ett barn som använde toaletten kan kissa ner sig när det fått småsyskon. Slippa den nuvarande situationens krav.