Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 23 mars 2016 Konjunkturläget, mars 2016.

En presentation över ämnet: "Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 23 mars 2016 Konjunkturläget, mars 2016."— Presentationens avskrift:

1 Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 23 mars 2016 Konjunkturläget, mars 2016

2 Sammanfattning Ekonomisk politik driver stark tillväxt i Sverige – Expansiv finanspolitik till följd av hög flyktinginvandring – Negativ reporänta för att få upp inflationen Arbetslösheten faller och Sverige går in i en högkonjunktur Strukturella utmaningar – Bostadsbrist – Låg sysselsättningsgrad bland utrikes födda – Ökat utgiftstryck till följd av fler äldre i befolkningen

3 Prognosen i sammandrag (december 2015 inom parentes) Årlig procentuell förändring respektive procent 1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP -0,6 (-0,9)-0,3 (-1,1) Offentligt finansiellt sparande 3 0,00 (0,75)-0,50 (-0,25)Reporänta 2 1,5 (1,7)1,3 (1,5)0,9 (0,9)KPIF 6,3 (6,5)6,7 (6,8)7,4 (7,4)Arbetslöshet 1 2,3 (2,5)3,5 (3,9)4,1 (3,8)BNP 201720162015 -0,35 (-0,35)

4 Fördjupningar Konjunkturinstitutets prognosmodell för aktieprisindex Arbetsmarknadsreformer i Tyskland och i Sverige Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna Bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet

5 1. Konjunkturen i omvärlden

6 Osäkerhet om den globala konjunkturen Procentuell förändring, 3-månaders glidande medelvärde, säsongsrensade månadsvärden

7 Svag börsutveckling under inledningen av 2016, men uppgång i mars Index 2006-12-29=100, dagsvärden, 5-dagars glidande medelvärde

8 Utvecklingen på obligationsmarknaden i USA har tolkats som ökad risk för recession Procent, 10-dagars glidande medelvärde, dagsvärden Anm. Skuggade fält avser perioder med recession i USA enligt NBER.

9 Fallande industriproduktion i USA ofta tecken på recession Årlig procentuell förändring, säsongsrensade månadsvärden Anm. Skuggade fält avser perioder med recession i USA enligt NBER.

10 Fallande inköpschefsindex i USA, men långt från nivåer som tidigare varit förenligt med recession Diffusionsindex, månadsvärden Anm. Skuggade fält avser perioder med recession i USA enligt NBER.

11 Fortsatt stark utveckling på arbetsmarknaden i USA med fallande arbetslöshet Procent av arbetskraften respektive procent av befolkningen 25–54 år, säsongsrensade månadsvärden

12 Mest sannolikt med ungefär samma tillväxt i världsekonomin 2016 som i fjol, men gott om nedåtrisker BNP, procentuell förändring

13 2. Konjunkturen i Sverige

14 Överraskande stark tillväxt i Sverige 2015 – barometern indikerar fortsatt god tillväxt Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

15 Tillfälligt hög export i slutet av 2015 – ger tillväxtrekyl i början av 2016 Förändring i procent av BNP föregående kvartal, säsongsrensade värden

16 Hushållen pessimistiska om svensk ekonomi, men ganska positiva till sin egen ekonomi Index medelvärde=100, månadsvärden

17 Bostadsbyggandet ökar men folkökningen överstiger nyproduktionen av bostäder med bred marginal Tusental personer respektive lägenheter

18 Fortsatt optimistiska anställningsplaner i näringslivet Nettotal, säsongsrensade månadsvärden

19 Sysselsättningen ökar med 140 tusen personer under 2016 och 2017 Miljoner personer respektive procentuell förändring, säsongsrensade månads- respektive kvartalsvärden

20 Arbetslösheten faller men vänder upp 2018 när allt fler flyktinginvandrare kommer in på arbetsmarknaden Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

21 Hög arbetslöshet bland utrikes födda Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden

22 Sverige går in i en högkonjunktur med positivt BNP- och arbetsmarknadsgap Procent av potentiell BNP respektive potentiellt arbetade timmar

23 De flesta indikatorer över resursutnyttjandet är redan högre än genomsnittligt Säsongsrensade kvartalsvärden, normaliserade

24 Stigande resursutnyttjande på arbetsmarknaden ger högre löneökningstakt Procent av potentiellt arbetade timmar respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

25 3. Penningpolitik

26 Inflationen fortsatt under målet 2017, men stiger till följd av högre löneökningstakt och starkare konjunktur KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

27 Negativ reporänta till slutet av 2017 behövs för att få upp inflationen Procent, dags- respektive kvartalsvärden

28 Fortfarande låga inflationsförväntningar Procent, kvartalsvärden Anm. Genomsnitt för samtliga tillfrågade i TNS Sifo Prosperas enkät

29 Låga räntor i omvärlden Procent, dags- respektive månadsvärden

30 Kronans nominella växelkurs ungefär som genomsnittlig under 2000-talet Kronans effektiva växelkurs KIX 1992-11-18=100, månadsvärden

31 Riksbanken behöver se till att högkonjunkturen består för att få upp inflationen BNP-gap, KPIF och reporänta, procent respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

32 4. Finanspolitik

33 Expansiv finanspolitik 2016-2017 – åtstramning därefter för att åtminstone uppnå balans Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP respektive procent av potentiell BNP

34 Offentliga utgifter stiger som andel av BNP – hur mycket beror på politiska val – kräver inkomst- ökning även vid balansmål, men hur mycket? Inkomster och utgifter i offentlig sektor, procent av BNP Scenariot förutsätter: Bibehållet offentligt välfärdsåtagande Krona-för-krona finansiering av utgiftsåtgärder till 2020 Därefter 1,2 procent finansiellt sparande som andel av BNP

35 Puckel i skattekvoten för att finansiera välfärdsåtagandet och uppnå överskottsmålet Skatteintäkter i procent av BNP 3 procentenheter högre skattekvot 2020 än 2016, men bara 2 procentenheter högre 2025 i scenariot Ska en utgiftspuckel finansieras direkt? Överskottsmål eller balansmål?

36 Sammanfattning Ekonomisk politik driver stark tillväxt i Sverige – Expansiv finanspolitik till följd av hög flyktinginvandring – Negativ reporänta för att få upp inflationen Fortsatt återhämtning i omvärlden, men ganska långsam Arbetslösheten faller och Sverige går in i en högkonjunktur Strukturella utmaningar – Bostadsbrist – Låg sysselsättningsgrad bland utrikes födda – Ökade offentliga utgifter till följd av fler äldre i befolkningen