Avloppsvattenrening i Stockholms län år 2030 – en översiktlig studie av hinder samt möjliga vägar framåt 2006-02-09 VAS- kommittén (VASK) Avloppsgruppen.

En presentation över ämnet: "Avloppsvattenrening i Stockholms län år 2030 – en översiktlig studie av hinder samt möjliga vägar framåt 2006-02-09 VAS- kommittén (VASK) Avloppsgruppen."— Presentationens avskrift:

1 Avloppsvattenrening i Stockholms län år 2030 – en översiktlig studie av hinder samt möjliga vägar framåt 2006-02-09 VAS- kommittén (VASK) Avloppsgruppen 2005/2006: Tomas Adolphson, Anders Finnson, Lars Gunnarsson, Torsten Palmgren

2 VAS-Rådet 060209 / TA AF2

3 3

4 4

5 5

6 6

7 7 1966

8 8 KSL Regionplaneärendet 1966 års regionplaneskiss Det interregionala avloppssystemet

9 VAS-Rådet 060209 / TA AF9 2006

10 10 Avloppsvattenrening i Stockholms län år 2030 – en översiktlig studie av hinder samt möjliga vägar framåt 2006-02-09

11 VAS-Rådet 060209 / TA AF11 Lars Gunnarsson, SYVABVASK Torsten Palmgren, Käppala Anders Finnson, Stockholm Vatten Tomas Adolphson, RoslagsvattenVASK Arbetsgruppen

12 VAS-Rådet 060209 / TA AF12 Utredningens syfte är att översiktligt utreda vilka hinder vi har i AB-län år 2030 för att utveckla länets regionala struktur för avloppsvattenrening så att den blir – – tekniskt robust – – miljömässigt hållbar – – socialt accepterad – – ekonomiskt effektiv – – säker

13 VAS-Rådet 060209 / TA AF13 Fyra delutredningar för år 2030: Recipientkapacitet (Anders Engqvist o. Jakob Walve SU, Christer Lännergren Stockholm Vatten) Befolkningsutveckling (Birgitta Olofsson, Tyréns) Kapacitet vid regionens reningsverk (inom arbetsgruppen) Systemanalys (Erik Kärrman, Ecoloop, Per-Arne Malmqvist, Urban Water) + Daniel Hellström Stockholm Vatten

14 VAS-Rådet 060209 / TA AF14 Året är 2030 30% ökad belastning av BOD, P och N (motsvarar ungefär RUFS ’scenario hög’) Inga avloppsutsläpp till Mälaren i AB län Inga organisatoriska låsningar Nationella miljömålet giftfri miljö på väg att uppnås => mkt bra slamkvalitet Utredningen avser de regionala strukturerna Lagförändringar som kan förutses skall beaktas Grundförutsättningar

15 VAS-Rådet 060209 / TA AF15 Recipientutredningen, frågor Finns det med en 30%-ig ökning av utsläppta mängder BOD, fosfor och kväve några hinder för fortsatt utnyttjande av befintliga utsläppspunkter från de 4 stora regionala avloppsreningsverken? (Käppala, Henriksdal, Bromma, Himmerfjärden) Om ”Ja”, var bör i så fall avloppsvattnet släppas ut? (T.ex. Trälhavet, Saxarfjärdarna, Himmerfjärden)

16 VAS-Rådet 060209 / TA AF16 Inga väsentliga hinder kan bedömas föreligga ur strikt recipientsynpunkt för fortsatt utnyttjande av de fyra stora reningsverken med bibehållna utsläppspunkter Motiv – – Den utåtgående strömmen från Mälaren ger goda recipientförhållanden – – Bra kontrollförhållanden i avgränsad recipient – – Effektiv efterpolering av nitrat i innerskärgården Recipientutredningen, svar

17 VAS-Rådet 060209 / TA AF17 Att för varje kommun i länet redovisa antalet invånare som år 2030 förväntas vara anslutna till de fyra stora regionala verken de kommunala lokala verken samfällighetslösning/enskilt avlopp Delrapport 2 Befolkningsutveckling i AB-län till år 2030

18 VAS-Rådet 060209 / TA AF18 De fyra stora regionala verken Käppala, Henriksdal Bromma Himmerfjärden De kommunala lokala verken, bl a Nynäshamn Fors (Haninge) Margretelund (Roslagsvatten) Lindholmen (Norrtälje) samt övriga mindre lokala Definitioner

19 VAS-Rådet 060209 / TA AF19 1,87 milj. invånare i länet 1,78 milj.(95%) inom verksamhetsområden 1,63 milj. (87%) anslutna till regionalt verk 150 000 (8%) anslutna till kommunalt verk 97 000 (5%) anslutna till samf./enskilt avl. Nuläge 2004-12-31

20 VAS-Rådet 060209 / TA AF20 ~2,42 milj. invånare i länet (+550 000) ~2,34 milj.(95%) inom verksamhetsområden (+560 000) 2,13 milj. till regionalt verk 1) (+500 000) 210 000 till kommunalt verk 2) (+60 000) 80 000 anslutna till samf./enskilt avl. (-17 000) 1) 1) Inkl. större ARV i Värmdö kommun 2) 2) Inklusive Ekerö och Fors reningsverk Prognos 2030

21 VAS-Rådet 060209 / TA AF21

22 VAS-Rådet 060209 / TA AF22

23 VAS-Rådet 060209 / TA AF23

24 VAS-Rådet 060209 / TA AF24 Vilka kapacitetsmässiga, fysiska eller planmässiga hinder finns för att fortsätta utnyttja de större regionala och kommunala reningsverken i länet? Delrapport 3 Översiktlig kapacitetsutredning av regionens reningsverk

25 VAS-Rådet 060209 / TA AF25 Regionala – – Käppala – – Henriksdal (Stockholm Vatten) – – Bromma (Stockholm Vatten) – – Himmerfjärdsverket (SYVAB) Kommunala – – Nynäshamn – – Fors (Haninge) – – Margretelund (Roslagsvatten) –) – Lindholmen (Norrtälje ) Följande 8 anläggningar tillfrågades

26 VAS-Rådet 060209 / TA AF26 Hur kan reningsverket klara en 30% högre belastning än den – – tillståndsgivna? – – nuvarande (2004)? – – dimensionerande? Frågorna

27 VAS-Rådet 060209 / TA AF27   möjlig med smärre investeringar/trimningar (flera)   möjlig med utbyggnad/investeringar (alla)   är inte möjlig (flaskhals, hinder) (ingen) Svaren En 30%-ig belastningsökning är

28 VAS-Rådet 060209 / TA AF28 Delrapport 4 Systemanalys för avloppshantering i Stockholms län år 2030- ett förprojekt Syftet med delrapporten är att översiktligt jämföra några valda scenarier för avloppslösningar i AB-län år 2030, samt att lyfta fram områden för fortsatta studier

29 VAS-Rådet 060209 / TA AF29 Fyra systemalternativ studerades: 1. Konventionell teknik 2030 1. Konventionell teknik 2030 2. ”Ultrarent” 2030: med införande av ”ultraren behandling” och ozonering i de fyra stora verken (Käppala, SYVAB, Bromma, Henriksdal) 2. ”Ultrarent” 2030: med införande av ”ultraren behandling” och ozonering i de fyra stora verken (Käppala, SYVAB, Bromma, Henriksdal) 3a. Konventionell teknik med urinsortering 2030 (urinsortering i 50 % av nybyggda bostäder och 10 % av befintliga) 3a. Konventionell teknik med urinsortering 2030 (urinsortering i 50 % av nybyggda bostäder och 10 % av befintliga) 3b. ”Ultrarent” med urinsortering 2030 (urinsortering i 50 % av nybyggnation och 10 % av befintlig bebyggelse) 3b. ”Ultrarent” med urinsortering 2030 (urinsortering i 50 % av nybyggnation och 10 % av befintlig bebyggelse)

30 VAS-Rådet 060209 / TA AF30 I denna förstudie begränsades de utvalda kriterierna till följande: Fosfor, kväve, kadmium och läkemedelsrester till vattenrecipienter Fosfor, kväve, kadmium och läkemedelsrester till vattenrecipienter Kadmium och läkemedelsrester till mark Kadmium och läkemedelsrester till mark Återvinningsbar fosfor samt elanvändning Återvinningsbar fosfor samt elanvändning Utöver miljöaspekterna studerades översiktligt kostnader, badbarhet i recipienter samt teknisk robusthet Utöver miljöaspekterna studerades översiktligt kostnader, badbarhet i recipienter samt teknisk robusthet

31 VAS-Rådet 060209 / TA AF31 Betyg för olika möjliga scenarier för regionen år 2030 1. Konventionell teknik 2030 2. ”Ultrarent” 2030: med införande av ”ultraren behandling” och ozonering i de fyra stora verken 3a. Konventionell teknik med urinsortering 2030 (50 % / 10%) 3b. ”Ultrarent” med urinsortering 2030 (50 % / 10%)

32 VAS-Rådet 060209 / TA AF32 Slutsatser från Systemanalysen för år 2030 Konventionell reningsteknik bedöms ej helt uppfylla godkänt vad gäller förväntade miljökrav Konventionell reningsteknik bedöms ej helt uppfylla godkänt vad gäller förväntade miljökrav ”Ultraren” behandling i de fyra stora verken klarar de förväntade kraven 2030, men mer föroreningar hamnar i slammet samt högre elanvändning (+400%). ”Ultraren” behandling i de fyra stora verken klarar de förväntade kraven 2030, men mer föroreningar hamnar i slammet samt högre elanvändning (+400%). Merkostnaden för ultraren behandling bedöms vara ca 40 % högre än konventionell rening, påverkas starkt av framtida energipris Merkostnaden för ultraren behandling bedöms vara ca 40 % högre än konventionell rening, påverkas starkt av framtida energipris

33 VAS-Rådet 060209 / TA AF33 Slutsatser från Systemanalysen för år 2030 Urinsortering medför ingen påtaglig fördel (men alla systemegenskaperna värderades ej). Urinsortering medför ingen påtaglig fördel (men alla systemegenskaperna värderades ej). Urinsortering beräknas också innebära merkostnader i förhållande till konventionell rening. Dessa kostnader har dock ej kvantifierats. Urinsortering beräknas också innebära merkostnader i förhållande till konventionell rening. Dessa kostnader har dock ej kvantifierats.

34 VAS-Rådet 060209 / TA AF34 Arbetsgruppens Samlade Slutsatser Arbetsgruppen har inte funnit att några hinder föreligger för att fortsätta använda och utveckla AB-läns befintliga regionala struktur för avloppsvattenrening Arbetsgruppen har inte funnit att några hinder föreligger för att fortsätta använda och utveckla AB-läns befintliga regionala struktur för avloppsvattenrening Konsekvenserna av den ökade befolkningen i länet är möjliga att hantera inom ramen för en avloppsvattenrening som år 2030 är tekniskt robust, miljömässigt hållbar, socialt accepterad, ekonomiskt effektiv och säker. Konsekvenserna av den ökade befolkningen i länet är möjliga att hantera inom ramen för en avloppsvattenrening som år 2030 är tekniskt robust, miljömässigt hållbar, socialt accepterad, ekonomiskt effektiv och säker.

35 VAS-Rådet 060209 / TA AF35 Områden som är av stor betydelse för utvecklingen av miljösituationen i länet - från ett VA perspektiv - Återföring av näringsämnen från stad till land i AB-län, hur rent blir slammet? - Återföring av näringsämnen från stad till land i AB-län, hur rent blir slammet? - Ekerö avloppsreningsverk Ekebyhov och råvattentäkten Mälaren - Ekerö avloppsreningsverk Ekebyhov och råvattentäkten Mälaren - Föroreningsbelastning från bräddningar år 2030 - Föroreningsbelastning från bräddningar år 2030 - Enskilda avlopp och fosforbelastningen i AB-län - Enskilda avlopp och fosforbelastningen i AB-län

36 VAS-Rådet 060209 / TA AF36

37 Avloppsvattenrening i Stockholms län år 2030 – en översiktlig studie av hinder samt möjliga vägar framåt 2006-02-09 VAS- kommittén (VASK) Avloppsgruppen 2005/2006: Tomas Adolphson, Anders Finnson, Lars Gunnarsson, Torsten Palmgren