Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Förändringar i världsekonomin.

En presentation över ämnet: "Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Förändringar i världsekonomin."— Presentationens avskrift:

1 Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Förändringar i världsekonomin Sverige och världsekonomin.

2 Recession Lågkonjunktur med fallande BNP minst två kvartal i följd Depression Kraftig och varaktig recession

3

4 G8 Sammanslutning av ledande länder inom världsekonomin. G7: USA, Storbritannien, Frankrike, Kanada,Tyskland, Italien, Japan G7 + Ryssland = G8 Diskuterar viktiga frågor inom världsekonomin och världspolitiken. Andra länder ex. Kina & Indien kan anses ha större ekonomier än flera G8-länder (beroende på hur man räknar) G 20 är på väg att ersätta G 8- G7 Här ingår bl. a. BRIK (BRIC)-länderna och andra viktiga länder som Sydafrika, Saudiarabien, Turkiet och Mexiko även EU

5 OECD-land/industriland – det finns 30 medlemsländer i organisationen OECD (2008). De har hittills varit de mest utvecklade länderna i världen och utgör ungefär en sjättedel av världens befolkning, med handel som uppgår till 60–70% av den totala handeln i världen. OECD utarbetar mycket ekonomisk statistik och ger råd om medlemsländernas ekonomi

6 Tillväxtmarknader länder utanför gruppen traditionella i- länder och vars ekonomi växer snabbt. Tillväxt – årlig procentuell ökning av BNP Förväntas ge ökat välstånd Utveckling från låg nivå ger höga procenttal BNP ökar i världen från 1–2 % upp till 10– 15 % per år Välståndets fördelning i befolkningen framgår inte av BNP En tillväxtmarknad förväntas öka BNP med över 6 % per år

7 BRIK(BRIC)-länderna: Brasilien Ryssland Indien Kina Länder som spås dominera världsekonomin om några decennier. Viktigaste tillväxtekonomierna. (Ibland ser man BRICS med Sydafrika eller BRIICS med Indonesien och Sydafrika)

8 De minst utvecklade länderna LDC (the Least Developed Countries) är länder som inte har lyckats att komma in på världsmarknaden. MUL svensk förkortning Ofta har de avsevärda resurser men förmår inte att utnyttja dem. Landet självt saknar många gånger såväl kapital som infrastruktur och stabilt politiskt system. Att bli klassad som LDC-land ger vissa fördelar inom WTO och FN Länk till Globalis med LDC/MUL Länk

9

10 APEC (ASIA Pacific Economic Cooperation) syftar till frihandelsområde runt Stilla havet. (Även Kina Ryssland) Länk Kommerkollegium APECLän

11 IMF och Världsbanken

12 12 IMF Internationella valutafonden Huvuduppgift: främja handel, sysselsättning och tillväxt genom att verka för internationellt monetärt samarbete samt finansiell stabilitet. Förebygga finansiella kriser. Lämnar tillfälligt ekonomiskt stöd till länder med finansiella problem. IMF-chefer hittills från Västeuropa

13 13 Uppgift: att stödja utvecklingen i fattiga länder genom fördelaktiga lån och bistånd. Krediter förknippade med krav på u-länders ekonomiska politik Alla världsbankschefer hittills från USA Röstinflytande i IMF och Världsbanken efter insatt kapital. Världsbanken IBRD

14

15 ECB Den Europeiska Centralbanken Sköter penningpolitiken i euroområdet (De nationella centralbankerna som har euro är utan inflytande på den egna penningpolitiken) Politiskt oberoende Huvudmål: prisstabilitet (under men nära 2 % inflation)

16 Fed (Federal Reserve) USA:s centralbank Styrränta centralbankernas räntenivåer mot ”vanliga” banker. I Sverige reporäntan Bytesbalansen Förhållandet mellan import- och exportvärdet för varor, tjänster, transfereringar, avkastning på kapital och löner

17 Världens ekonomiska situation Hela världen Europa Sverige USA Andra delar av världen

18 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna Procentuell förändring

19 BNP i OECD-länderna Procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

20

21 BNP i valda länder Procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

22

23

24 Obalans i världsekonomin Obalansen i världsekonomin kan illustreras av förhållandet mellan Kina och USA. Kina stort överskott i bytesbalansen. Världen största valutareserv främst i amerikanska värdepapper (dollar). Lånar ut mycket pengar. Risk för överhettning. USA stort underskott i budget och bytesbalans. Stor skuldsättning både i offentlig och privat sektor. USA anser att Kinas valuta, Yuan, är undervärderad.

25 Tidigare kriser 1929 Börskrasch på Wall Street (början på depressionen) 1932 Kreugerkraschen (Svensk finansman) 1973 Oljekrisen 1987 Börskrasch Wall Street Den svenska 90-talskrisen 1997 Asienkrisen 2000 IT-bubblan 2007 Bolånekris 2008 Global finanskris 2009 Recession i många länder 2011 Eurokrisen. Skuldkris i USA

26 Framtiden?