Kulturantropologi A1 Föreläsning 4 Den sociala människan: Att skapa ordning och mening (individ vs samhälle, genus, ålder och religiositet)

En presentation över ämnet: "Kulturantropologi A1 Föreläsning 4 Den sociala människan: Att skapa ordning och mening (individ vs samhälle, genus, ålder och religiositet)"— Presentationens avskrift:

1 Kulturantropologi A1 Föreläsning 4 Den sociala människan: Att skapa ordning och mening (individ vs samhälle, genus, ålder och religiositet)

2 Idag: Social organisation, statusposition, sociala roller – fokus religion/ritual och genus Fallstudie – Pasinja Meri (Hulifolket, Nya Guinea)

3 Men först OBS! OBS! OBS! Tryckfel i Eriksen! S. 87 Mary Douglas om ”group” och ”grid” (grupp och gitter) Förklaringstexten till grupp (+ och -) ska vara tvärtom!

4 - Religion och rituellt handlande har en stor roll i våra samhällen! - En stor del i socialiseringen och skapandet och upprätthållandet av våra normer och värderingar!

5 Religion Ett stort forskningsfält inom kulturantropologin! Religion inte självklart separerbart från resten av tillvaron (jämför med ex. Nisa och !Kung)

6 Tylers definition av religion:

7 Clifford Geertz definition av religion: Religion är: 1.Ett system av symboler, som 2.etablerar mäktiga genomgripande och långvariga stämningar hos människor, genom att 3.formulera idéer om en allmängiltig existentiell ordning, som 4.omges av en sådan aura av fakta att 5.stämningarna och motiven tycks vara unikt realistiska

8 Antropologin går från att studera religion som ett ”fenomen i sig” och vilken funktion den har i samhällsstrukturen och för sociala relationer… …till att mer fokusera på ”religion” som social process, meningstolkande och symbolers betydelse.

9 Sekularisering - skiftet 1800-1900tal Den rådande samhällsandan: Industrialisering Urbanisering Klassuppdelning Storskalighet Social oro = Mindre social kontroll! Religionens ”sanningshalt” börjar ifrågasättas Religion vs naturvetenskap

10 SYMBOLER – har ett existentiellt djup. De berör våra känslor och föreställningar SIGNALER – är ”grunda”. De utlöser oreflekterat beteende hos oss. Glöm inte Victor Turners om Symbolers multivokalitet

11 Ritual (tillämpad religion) Från latinets rituale = ”heligt bruk”

12 Ritual Annat handlande Rituellt handlande har särskilts från annat slags socialt handlande genom att det antagits vara: Icke-rationellt eller har haft Icke-ändamålsenliga kvalitéer Avsaknad av praktisk relation mellan medlen och de mål man försöker uppnå. Men detta synsätt kan ses som etnocentriskt.

13 Men detta synsätt kan ses som etnocentriskt Ritualer kan vara/är rationella utifrån specifika kulturella kontexter

14 Religion och ritual Mycket viktiga i vår sociala organisation. Skapar och cementerar normer och värderingar Viktigt bl a för att sanktionera statuspositioner Konkretiserar trossystem och religiösa föreställningar Förr ofta funktionalistisk analys av ritualer – idag komplexitet i förklaringsmodellerna (ex. det processuella, sociala relationer, etc)

15 Nu över till ett annat ”fenomen” som vi också måste förhålla oss till som människor – vår socialisering in i vår könsroll Kön Genus Vad är skillnaden mellan kön och genus?

16 Genus Den sociala uppfattningen av kön Inget vi ÄR utan något vi GÖR Vi ”manliggör” och ”kvinnliggör” oss.

17 Könsroller: Idé om att kvinnor och män följer en allmän uppsättning förväntningar som är knutna till deras kön, ”könsrollen” Internaliserad produkt av inlärning och socialisation (kom ihåg habitus!) Ser olika ut i olika kulturer och sociala sammanhang

18 Hur många kön finns det? Uppdelningen man – kvinna gäller inte överallt. Ex. Berdacher, Ladyboys ”Gränsfall”?

19 Olika genustillhörighet vid olika tidpunkter i livet Etnografiska studier visar att genus är socialt och kulturellt konstruerat

20 Genusforskning och antropologin 1960-70 talen kvinnoantropologi Vände sig mot den mansdominerade och mansfokuserade tidigare forskningen Ex. Malinowski och Weiner Kvinnoantropologin studerade därför kvinnor Kritik: kvinnor OCH män måste studeras och relationen dem emellan Genusantropologi

21 Genusantropologin Utvecklad av feminister – feministisk antropologi Fokuserar på maktaspekten män – kvinnor De tidiga genusantropologerna: motbevisa den ”västerländska” normen Etnografiska studier som pekar på olika normer

22 Är mäns överording universiell? Sherry Ortner: kvinnor är natur, män är kultur. Kvinnans biologi (ex. barnafödande, amning) gör att hon lägger mer tid på ”artegna beteenden”, icke-kulturella beteenden, placerar henne i sociala roller (ex. hushållssysslor) som anses mindre värda mental struktur som anses stå närmare naturen. Michelle Rosaldo: Kvinnor ansvarsområde är det privata, mannens ansvarsområde är det offentliga. Detta faktum uppstår p g a kvinnans biologi.

23 Dessa idéer höll inte i längden Kritik: de är etnocentriska. Går inte att hitta en universiell förklaring på mäns påstådda (eller faktiska) maktöverlägsenhet

24 Intersektionalitet Olika sociala strukturer samspelar Maktförhållanden inom ”gruppen”

25 Queer Ursprungligen betydde ordet konstig, avvikande, pervers, slang för homosexuell. Nu används begreppet i akademiska sammanhang som ett normkritiskt perspektiv i studiet av genus, sexualitet och makt Tvärvetenskapligt analysbegrepp Ofta innefattande en aktivistisk ståndpunkt

26 Queer som identitetsposition Att ta sig rätten att definiera sig själv utanför den rådande normativiteten Eller snarare: ta sig rätten ATT INTE bli definierad/kategoriserad

27 Kvinnlig agens i Melanesien Exemplet Huli-folket Melanesien, Nya Guinea Huli-folket Holly Wardlows bok ”Wayward Women” ”Fenomenet” med pasinja meri

28 Melanesien

29 Nya Guinea Många olika folkgrupper Pidginspråk (tok pisin) Oländig terräng Grupper relativt isolerade Stor kulturell variation

30 Melanesien och antropologerna Förr: tidiga stadier i mänsklighetens utveckling Kända antropologer: Malinowski, Mead, Bateson, Strathern Nutida antropologi: globalisering, släktskap, genus, etnicitet

31 GENERELLA kulturella drag Gåvoutbyte Hortikulturalister Grisar Handel (snäckor, fjädrar) Politiskt liv- inga stora formationer Fejder Carco-kulter

32 Huli-folket En av de största folkgrupperna Södra högländerna Trädgårdsodling och grisuppfödning Regionen ekonomiskt eftersatt Infrastruktur Bosättningsmönster Kvinnor och män lever mycket separat (i alla fall fram tills idag)

33 Huli-folkets släktskapssystem I huvudsak kognatiska (patrilinjära?) Både män och kvinnor kan äga land Man kan ärva från både män och kvinnor

34 Huli-folket och genus Män och kvinnor i grunden olika Kroppsvätskor (kvinnliga kroppsvätskor farliga för män)

35 Kvinnor och män Kvinnor Orena och fula, illaluktande Uteslutna från den religiösa och politiska makten Producerar till männens prestige-system kan inte agera kollektivt Kan inte formulera sig Impulsiva, lynniga, kan inte kontrollera sin kropp och sina känslor Män Vackra, måna om sitt utseende Innehar makt Prestige-system Kan agera kollektivt Har talets gåva självkontrollerande

36 Kvinnor måste vara ”fenced in” och ”under the legs of the man” Wardlow: skillnaderna upprätthålls genom social organisation och socialisering

37 ”Bra” och ”dåliga” kvinnor Pasinja meri För att straffa männen

38 Wardlows teoretiska ramverk Marilyn Strathern talar om ”personskap” Relationer Divider snarare än individer

39 Practice theory - grundläggande antaganden Sociala system både skapar och skapas av den mänskliga aktören Det finns en medvetenhet om asymmetriska maktrelationer Aktörernas begär är kulturellt format Inte att förväxlar med ”rational choice”-teorin

40 AGENS- Laura Ahern Definition: Kulturen är det medium genom vilket vi agerar Alla människor har agens Djur, andeväsen? Större sammanslutningar? Dividuell agens – hur medveten är agensen? Inte samma sak som ”fri vilja” Inte samma sak som motstånd

41 AGENS – Sherry Ortner Avsikt i agensen Kulturellt konstruerad och genus spelar roll Förhåller sig till makt

42 Två begrepp: Encompassed agency och Negative agency Encompassed agency – protester inom systemet Negative agency – vägra samarbeta i männens projekt

43 Utmanar pasinja meri rådande maktföhållanden? Å ena sidan befäster de normen Å andra sidan finns potential till förändring

44 Lägg märke till: Hur Wardlow både använt emic och etic perspektiv för att förklara och tydliggöra Huli- kvinnornas situation. Hur Wardlow ”gör vetenskap” av sin empiri genom att använda teoretiska ramverk för att förklara det fenomen och den problematik som ligger till grund för hennes forskningsfråga.

45 Huli och omvärden -Lika och Olika -Nära och långt borta

46 Sammanfattning av dagen Religion och Genus Fallstudie – Pasinja Meri, agens och struktur Sammanfattning av veckan: Människan som social varelse. Hur vi ordnar samhället. Hur vi ordnas in i samhället. Hur vi skapar mening och sammanhang i oändliga variationer. Nästa vecka: Etnicitet och nationalism