TEST Välfärdsbokslut för 1990- talet SOU 2001:79.

En presentation över ämnet: "TEST Välfärdsbokslut för 1990- talet SOU 2001:79."— Presentationens avskrift:

1 TEST Välfärdsbokslut för 1990- talet SOU 2001:79

2 Kommittén Välfärdsbokslut Regeringsbeslut 4 februari 1999 Delbetänkande 18 januari 2000 12 forskarantologier/andra betänkanden Slutbetänkande oktober 2001

3 Kommittén Välfärdsbokslut Uppdraget Beskriva individuell välfärdsutveckling och de socialpolitiska åtgärdssystemen Grupper: socioekonomiska, kvinnor/män, barn, ensamstående mödrar, funktionshindrade, åldersgrupper, utrikes födda Bokslutsperspektiv: tillståndsförändringar, underlag för diskussion om framtida inriktning av socialpolitiken

4 Kommittén Välfärdsbokslut Välfärd Individers resurser som gör det möjligt att styra och kontrollera livsvillkoren Flera dimensioner: hälsa, arbete, inkomst, utbildning, social förankring och trygghet Institutioner som individuella resurser: stat, marknad, familj Ofärd: socialpolitiskt uppfordrande, svårare att enas om vad som utgör det goda livet

5 Kommittén Välfärdsbokslut Underlaget Befintlig statistik och forskning Egna analyser och sammanställningar Forskaruppdrag och myndighetsuppdrag Extern granskning

6 Kommittén Välfärdsbokslut Slutbetänkandet Tillståndsförändringar 1990 jämfört med 1999 Individernas resurser Utsatta grupper Välfärdstjänsterna och försörjningssystemen Förvaltningsberättelse Kunskapsluckor Utmaningar och handlingsalternativ

7 Kommittén Välfärdsbokslut Välfärdsutvecklingen i stora drag Mycket blev sämre: –Sysselsättning, arbetslöshet, jäkt, hälsa, ekonomi Men en del blev bättre: –Löner, utbildningsnivå, dödlighet Inte allt förändrades: –Disponibla inkomster, sociala relationer, politiska resurser

8 Kommittén Välfärdsbokslut Hälsa Lägre dödlighet, men… Sämre hälsa, främst lättare besvär Ökad ängslan, mest bland dem under 50 år Skillnader efter kön och klass

9 Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:1. Åldersstandardiserad dödlighet (antal dödsfall per 100 000) och spädbarnsdödlighet (antal dödsfall per 1 000 levande födda), för män och kvinnor vid 1990-talets början (1990) och slut (1999)

10 Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:2. Ohälsa. Andelen med självskattad ohälsa, långvarig sjukdom respektive ängslan, oro, ångest vid 1990-talets början (åren 1990  91; för ängslan, oro, ångest 1988  89) och slut (åren 1998  99)

11 Kommittén Välfärdsbokslut Arbete Lägre sysselsättning och högre arbetslöshet –Ojämnt fördelat mellan klasser –Två ”icke-händelser” –Arbetslöshet en erfarenhet för många Sämre psykosocial arbetsmiljö – jäkt, negativ stress –Främst kvinnor och välfärdstjänsterna Högre timlöner –Offentliganställda halkar efter

12 Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:4. Sysselsättning. Andelen sysselsatta a respektive arbets­sökande b vid 1990-talets början (åren 1990  91) och slut (åren 1998  99), bland befolkningen 16  64 år

13 Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:5. Arbetsförhållanden och lön. Andelen med fysiskt krä­vande a respektive jäktiga arbeten samt medianlön per timme b i 2000 års priser vid 1990-talets början (åren 1990  91) och slut (åren 1998  99), bland sysselsatta 16  64 år

14 Kommittén Välfärdsbokslut Relationer och trygghet Begränsat umgänge lika ovanligt Att sakna nära vän har inte ändrats Ingen generell förändring av oro eller utsatthet för våld Att inte kunna överklaga är lika vanligt

15 Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:8. Social förankring. Andelen som har begränsat umgänge utom hushållet samt andelen som saknar en nära vän vid 1990-talets början (åren 1990  91) och slut (åren 1998  99)

16 Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:9. Trygghet. Andelen som avstått från att gå ut på grund av oro för överfall, rån eller ofredande, samt andelen som varit utsatt för våld eller hot vid 1990-talets början (åren 1990  91) och slut (åren 1998  99)

17 Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:10. Politiska resurser. Andelen som ej kan överklaga ett beslut och heller inte känner någon som kan hjälpa till vid 1990-talets början (åren 1990  91) och slut (åren 1998  99)

18 Kommittén Välfärdsbokslut Anhopning av ofärd Anhopning blev vanligare Nästan hälften har fortfarande flera former av ofärd efter 8 år Vanligare bland arbetare och kvinnor –Ökningen sker bland dem under 50 år

19 Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:11. Anhopning av ofärd. Andelen som har en respektive två eller fler former av ofärd a vid 1990-talets början (åren 1990  91) och slut (åren 1998  99), samt den relativa risken att kvarstå respektive inträda i gruppen med två eller fler former av ofärd.

20 Kommittén Välfärdsbokslut Ekonomiska resurser Inkomstnivåerna tillbaka på 1991 års nivåer Oförändrad inkomstspridning under krisåren men ökning under andra halvan av decenniet Kapitalinkomster och selektiva bidrag; viktiga i toppen och botten Stora förskjutningar efter ålder Ökade ekonomiska svårigheter

21 Kommittén Välfärdsbokslut Disponibla inkomster – median (Index 1991=100)

22 Kommittén Välfärdsbokslut Låga inkomster och ekonomiska problem Låginkomstgruppen blev större Ekonomiska problem vanligare Varaktigt socialbidragstagande ökar

23 Kommittén Välfärdsbokslut Andelen barn i hushåll med inkomster under socialbidragsnormen

24 Kommittén Välfärdsbokslut Andelen barn i hushåll med låga inkomster

25 Kommittén Välfärdsbokslut Andel med låga inkomster (under 60% av medianinkomsten), 1991 och 1999

26 Kommittén Välfärdsbokslut Kvinnors löner i procent av mäns löner

27 Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:7. Inkomster och kontantmarginal. Disponibel inkomst per kostenhet a, medianinkomster i 2000 års prisnivå, andel med låga disponibla inkomster b samt andelen utan kontantmarginal c bland befolkningen d. Inkomster för åren 1991 och 1999, kontantmarginal åren 1990  91 respektive 1998  99

28 Kommittén Välfärdsbokslut Ungdomar Ökad arbetslöshet Ökat socialbidragstagande Sjunkande inkomster Ökning av tidsbegränsade anställningar Minskat psykiskt välbefinnande

29 Kommittén Välfärdsbokslut Ensamstående mödrar Ökad arbetslöshet Ökning av ekonomiska svårigheter Ökning av tidsbegränsade anställningar Försämrad hälsa Ökad anhopning av ofärd

30 Kommittén Välfärdsbokslut Utrikes födda Ökad arbetslöshet Sjunkande förvärvsinkomster Ökat långvarigt socialbidragstagande Ökning av tidsbegränsade anställningar Minskat psykiskt välbefinnande

31 Kommittén Välfärdsbokslut Välfärdsinstitutioner Resurs för individen - brukare Försäkring inför framtida behov Investering i framtiden Tillgänglighet och kvalitet Stat, kommun, marknad, tredje sektorn, familjen

32 Kommittén Välfärdsbokslut Barnomsorg Älderomsorg- Skola mm. Ökad täckningsgrad – ökad universalism Resursuttunning Koncentration på störst hjälpbehov Förskjutning av hjälpmönster – mot marknad och familj

33 Kommittén Välfärdsbokslut Personaltäthet barnomsorg och skola, index 1991=100

34 Kommittén Välfärdsbokslut Välfärdstjänsternas organisering Decentralisering Brukarfinansiering Marknadsorientering Privatisering

35 Kommittén Välfärdsbokslut Verksamma i alternativa driftformer inom välfärdstjänsterna totalt

36 Kommittén Välfärdsbokslut Sjukvård Offentliga utgifter i stort oförändrade. Förskjutning från sjukhusvård mot läkemedel Offentliga utgifter i stort oförändrade. Förskjutning från sjukhusvård mot läkemedel Ökade patientavgifter Ökade patientavgifter Halvering av antalet vårdplatser. Oförändrat antal inläggningar. Kraftigt kortade vårdtider Halvering av antalet vårdplatser. Oförändrat antal inläggningar. Kraftigt kortade vårdtider Oförändrat antal läkarbesök. Var tionde med vårdbehov avstår från läkarbesök Oförändrat antal läkarbesök. Var tionde med vårdbehov avstår från läkarbesök

37 Kommittén Välfärdsbokslut Tabell 1:3. Utbildning. Andelen med grundskoleutbildning eller mindre vid 1990-talets början (1990  91) och slut (1998  99) bland befolkningen i åldrarna 20 till 60 år

38 Kommittén Välfärdsbokslut Socialförsäkringar och familjestöd Fler förändringar i systemen än under tidigare decennier Särskilt påtagligt för ersättningsnivåerna Betydelsefulla förändringar av kvalificeringsregler

39 Kommittén Välfärdsbokslut Figur 2.1:8 Barnbidragens storlek (kronor per år i 1998 års priser), bidragsförskottens storlek (kronor per år i 1998 års priser) samt ersättningsnivå för föräldrapenning (procent), 1990--1998.

40 Kommittén Välfärdsbokslut Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Antalet i aktiva åtgärder ökade kraftigt under decenniets första hälft Antalet i aktiva åtgärder ökade kraftigt under decenniets första hälft Kommunerna har övertagit ett allt större ansvar Kommunerna har övertagit ett allt större ansvar Utbudet av arbetsmarknadsåtgärder har breddats, men de genomsnittliga kostnaderna för enskilda program har sjunkit Utbudet av arbetsmarknadsåtgärder har breddats, men de genomsnittliga kostnaderna för enskilda program har sjunkit

41 Kommittén Välfärdsbokslut Figur 2.1:3 Antalet arbetslösa i olika åtgärder samt utan ersättning, 1990--1998. Tusental.

42 Kommittén Välfärdsbokslut Socialbidrag Socialbidragen har ökat kraftigt Ungdomar och invandrare särskilt drabbade Minskad generositet och hårdare villkor

43 Kommittén Välfärdsbokslut Sysselsättning

44 Kommittén Välfärdsbokslut Åldersgruppers förändring 1991- 1999

45 Kommittén Välfärdsbokslut Statens finansiella sparande (skillnader mellan inkomster och utgifter)

46 Kommittén Välfärdsbokslut BNP i fasta priser 1990–1999 Volymindex, 1993=100

47 Kommittén Välfärdsbokslut Kommunernas resultaträkning 1990  1999

48 Kommittén Välfärdsbokslut Landstingens resultaträkning 1990  1999

49 Kommittén Välfärdsbokslut Kunskapsluckor om välfärd och välfärdspolitik Välfärdstjänster och försörjningssystem - tillgänglighet, kvalitet, konsekvenser Individernas resurser - krisens avtryck på ungdomar och marginella grupper

50 Kommittén Välfärdsbokslut Välfärdspolitikens förutsättningar och utmaningar Åldrande samhälle, arbetsliv, finansiering Ojämlikhet och ofärd Välfärdspolitikens legitimitet Modeller och handlingsalternativ

51 Kommittén Välfärdsbokslut Vägskäl för välfärdspolitiken Familjestödens dimensionering Barnomsorgen, skolan och livschanserna Socialförsäkringarnas golv och tak Äldreomsorgens universalitet Välfärd för alla?