HLR ja eller nej? Aspekter på ej-HLR i vuxensjukvård Gunnar Eckerdal, överläkare Onkologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

En presentation över ämnet: "HLR ja eller nej? Aspekter på ej-HLR i vuxensjukvård Gunnar Eckerdal, överläkare Onkologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset"— Presentationens avskrift:

1 HLR ja eller nej? Aspekter på ej-HLR i vuxensjukvård Gunnar Eckerdal, överläkare Onkologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset gunnar.eckerdal@vgregion.se

2

3 Läkaresällskapets riktlinjer finns på: http://www.sls.se/Global/etik/riktlinjer20maj.pdf Vad tar vi ställning till? Vilka överlever inte ett hjärtstopp? Hur samråder vi – och med vem? Vad säger lag och författning? Riktlinjer behövs!

4 Ej HLR Om den ansvariga läkaren föreställer sig att hon/han står intill patienten, och ett hjärtstopp inträffar; skulle läkaren då inleda HLR? Om svaret är ja skall ”ej HLR” inte markeras i journalen Om svaret är nej skall ”ej HLR” markeras i journalen I allmänhet uppkommer frågan i samband med inskrivning eller från sjuksköterskan utan att patienten själv tagit upp frågan. Patient/närstående skall informeras om läkaren anser att det är påkallat och lämpligt. (”menprövning”) Journalanteckning skall göras.

5 Vad är ”framgångsrik HLR”? Vanligen menar man att patienten kan skrivas ut levande från sjukhus Ibland får man både cirkulation och andning att komma igång, men allvarliga komplikationer tillstöter, och patienten avlider efter en kortare eller längre tids sjukhusvård Flerårig överlevnad med allvarlig bestående funktionsnedsättning i hjärnan är som väl är en mycket ovanlig konsekvens av HLR

6 När inleder läkaren inte HLR? 1När patienten uttalat att han/hon inte vill ha den behandlingen – trots att den har potential att vara effektiv. 2När läkaren efter samråd med patienten bedömer att HLR kan ge upphov till lidande utan att förlänga livet mer än enstaka dagar. 3När läkaren bedömer att HLR inte hjälper patienten att överleva hjärtstoppet. (= återfå vakenhet, spontan cirkulation och andning.)

7 Finns evidens? >7 i PAM-index innebär att 0% (1 av 7500) överlever hjärtstopp följt av HLR. (Cohn et al)

8 Table 1 Pre-Arrest Morbidity Index (PAM index) for use in predicting the results of cardiopulmonary resuscitation in unselected patient groups. The score is the sum of the numerical values of the factors shown. PAM index factorsNumerical value Hypotension, systolic pressure < 90 mm Hg3 Renal failure; S-creatinine > 220 micromol/L3 Malignancy3 Pneumonia3 Homebound lifestyle3 Angina pectoris1 Heart failure, NYHA class III and IV1 Acute MI1 S3 gallop rhythm1 Oliguria, urine production < 300 ml/24 h1 Sepsis1 Mechanical ventilation1 Recent cerebrovascular event1 Coma1 Cirrhosis of the liver1 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- George AL jr., Folk BP 3rd, Crecelius PL et al. Pre-arrest morbidity and other correlates of survival after in-hospital cardiopulmonary arrest. Am J Med 1989; 87: 28 – 34.

9 WHO performance scale Grading of physical performance status in cancer patients (simplified by the authors). Prepared by the Eastern Cooperative Oncology Group (ECOG) (9), used by the World Health Organisation (WHO) WHO 0 Fully active WHO 1 Restricted in physically strenuous activity WHO 2 Must rest a good deal, but less than 50 % of waking hours WHO 3 Must rest more than 50 % of waking hours WHO 4 Completely disabled. Confined to chair or bed

10 Finns evidens? >7 i PAM-index innebär att 0% (1 av 7500) överlever hjärtstopp följt av HLR. (Cohn et al) Cancer med metastaser och nedsatt performance (WHO 3-4) innebär att 0% överlever hjärtstopp följt av HLR. (Varon et al) En studie från 2007 (Sandroni et al) visar att HLR av sjukhusvårdade patienter inte blivit mer framgångsrik på de senaste 30 åren. Läs gärna: Haugen D F, Kjørstad OJ; Cardiopulmonary resuscitation in palliative care cancer patients. Tidsskr Nor Legeforen 2013; 133:417 – 21

11 Ej HLR Hög ålder är inte i sig utslagsgivande för beslut om ”ej HLR” Sjukdom i hjärnan försämrar överlevnadschansen vid hjärtstopp/HLR dramatiskt Motsvarande gäller avancerad KOL och cancer med metastaser/nedsatt performance I en allmän population ute i samhället är överlevnadsandelen vid HLR 15% som bäst. Sjukhuspopulation generellt avsevärt sämre – men det finns inte bra data, och kommer antagligen aldrig att komma – området är svårbeforskat! Uppkopplade patienter inom intensivvård överlever hjärtstopp i upp till 60%

12 Den medicinska bedömningen Det går ofta inte att med säkerhet förutse utgången av HLR. Läkaren måste ta ställning. 100% säkra förutsägelser om framtida sjukdomsutveckling och behandlingars effekt finns inte. Läkare är – och kommer alltid att vara – lite olika i dessa bedömningar.

13 Den medicinska bedömningen En 102-åring anträffas pulslös och kall i sin säng på ett demensboende. Få läkare skulle inleda HLR i denna situation. En medelålders man faller ihop vid målgången efter ett långlopp. Ingen puls. Alla läkare skulle inleda HLR i denna situation. De patienter vi vårdar inneliggande på sjukhus är någonstans mellan dessa extremer. Oftare närmare den första….

14 Att fega ut ”Det är väl lika bra att inleda HLR på alla – går det så går det. Om patienten är död påverkas ju i alla fall inte patienten.” Inte OK: Dödsögonblicket ska omgärdas av värdighet Personer som är närvarande kan uppleva situationen skrämmande Sjuksköterskan kan hamna i ett mycket belastande dilemma ”Det är inte min patient” Inte OK: Vi måste ha en organisation som utesluter situationer när sjuksköterskan inte vet vilken läkare som har ansvar

15 Inte alltid lätt för läkaren Det kan ju vara så att den tillfrågade läkaren faktiskt inte är ansvarig, men att den som har ansvaret inte är tillgänglig. Inte bra, men kommer att förekomma ibland Ibland är den medicinska bedömningen mycket svår. I tveksamma fall är det synnerligen rimligt att välja bort ”ej HLR”. Gör gärna daganteckning även om detta! Kanske i detta läge bra med dialog med patienten?

16 Inte alltid lätt för läkaren Läkaren ska samråda med andra före ställningstagande. 2 § Inför ett ställningstagande till att inte inleda eller inte fortsätta livsuppehållande behandling ska den fasta vårdkontakten rådgöra med minst en annan legitimerad yrkesutövare. Allmänna råd Den fasta vårdkontakten bör även rådgöra med andra yrkesutövare som deltar i eller har deltagit i vårdkontakten bör även rådgöra med andra yrkesutövare som deltar i eller har deltagit i patientens vård. (Socialstyrelsens riktlinjer) Endast legitimerade läkare kan göra ställningstagandet ej-HLR

17 När avstår läkaren från att inleda HLR? Och när talar läkaren med patienten om det? 1När patienten uttalat att han/hon inte vill ha den behandlingen – trots att den har potential att vara effektiv. Alltid samråd med patienten 2När läkaren efter samråd med patienten bedömer att HLR kan ge upphov till lidande utan att förlänga livet mer än enstaka dagar. Alltid samråd med patienten – om det är möjligt 3När läkaren bedömer att HLR inte hjälper patienten att överleva hjärtstoppet. (= återfå vakenhet, spontan cirkulation och andning.) Information till patienten om det inte bedöms ge upphov till skada/lidande

18 Närståendes roll - ur Läkaresällskapets riktlinjer: 3) Om en patient inte är beslutskapabel och det inte finns muntliga eller skriftliga direktiv om patientens önskan, bör läkaren om möjligt samråda med de närstående och försöka ta reda på vad patienten skulle ha önskat om han eller hon varit beslutskapabel. Läkaren bör ta med detta i bedömningen av om man ska avstå från att inleda, begränsa eller avbryta livsuppehållande behandling och i dessa fall informera de närstående om olika behandlingsalternativ. Läkaren har det slutgiltiga ansvaret för beslutet att avstå från att inleda eller avbryta behandling.

19 Informera eller inte? Det finns flera studier som visat att dialog med patienter om dessa frågor är till mindre skada för patienten än läkare i allmänhet tror. Samtalet måste föras med respekt och i steg så att det finns möjlighet att avbryta. ”Hur tänker du om din sjukdomssituation nu? Hur tänker du framåt?” ”Vi avser att ge all den behandling som står till buds. Men det finns gränser för vad din kropp kan klara av och vad som är medicinskt möjligt.”

20 HLR på beställning? Patienten/de närstående uttrycker emellanåt att de vill att HLR skall utföras i händelse av hjärtstopp – även om de är informerade om att HLR inte har någon utsikt att vara framgångsrik. I detta läge kan läkaren fatta beslut om ej-HLR ändå. Svensk lag ger inte patienten rätt att begära medicinsk behandling som står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Läkaren måste ändå ha ett visst utrymme att jämka i denna fråga. I de fallen är det synnerligen viktigt med god information till berörda medarbetare.

21 ej-HLR gäller inte överallt ej-HLR är aktuellt på sjukhusavdelning. Utanför sjukhus kan sjuksköterskan (troligen) själv göra en klinisk bedömning om att inleda HLR eller inte. Ett ”ej-HLR-beslut” gäller för ett vårdtillfälle från det att beslutet är fattat till dess att beslutet återtas, eller patienten skrivs ut (från verksamhetsområdet). Under vårdtillfället ska läkaren ta ställning fortlöpande – vilket gäller all pågående behandling. Det finns ingen författning som kräver daglig omprövning. Om patienten flyttar till annan vårdavdelning (inom annat verksamhetsområde) gäller tidigare ”ej-HLR-beslut” inte! Ny bedömning krävs. Ej-HLR reglerar endast hjärtstopp!

22 Ej HLR i ambulansen Vid ambulanstransport under pågående vårdtillfälle gäller läkarens ställningstagande även i ambulansen. Om det är ej-HLR ska det framgå av ambulansremissen eller av annat motsvarande skriftligt dokument. Vid övriga ambulanstransporter kan ej-HLR gälla, men endast med skriftlig dokumentation, och i enlighet med rutiner fastställda av ambulansens verksamhetschef. Saknas rutin måste HLR alltid inledas! Huvudregeln är att HLR inleds på alla i ambulans. HLR kan avslutas i ambulansen enligt fastställda rutiner. Ingen kan förutsätta att ambulanspersonal ska avstå från HLR. Accepterar man att åka ambulans får man acceptera att personalen i ambulansen gör allt för att patienten ska komma fram levande.

23 Ej-HLR inom kommunal hälso- och sjukvård För att ej-HLR ska gälla inom kommunal hälso- och sjukvård måste det finnas en fastställd rutin/riktlinje. Det är MAS som ansvarar för detta. Det kan aldrig vara fråga om ställningstagande som endast förmedlas per telefon. Det måste vara reglerat vilken läkare som kan göra ställningstagande, och den läkaren måste uppfylla kriterierna för ”fast vårdkontakt”

24

25

26

27 Dokumentation mm Ställningstagandet ej-HLR gäller tills vidare, dock aldrig längre än till vårdtillfällets slut. Det måste finnas riktlinjer för enhetlig dokumentation, och säkerhet när det gäller snabb åtkomst av denna information. Det finns sällan anledning att ta ställning till respirator, antibiotika, IVA-vård samtidigt med att man tar ställning till HLR. Det unika med HLR är att läkaren inte kan tillkallas för ställningstagande när behovet inträder. Det är av många skäl bra att notera i journalen vilka förutsättningar som gäller vid olika tänkbara händelser – det är en hjälp för den (jourhavande) läkaren.

28 Till sist…. Ej-HLR handlar om ordning och reda. Om trygghet för sjuksköterskan, om hög säkerhet i vården och om värdighet när en människa dör. Ibland sviktar logistiken. Ibland tvekar läkare att fatta beslut trots att underlag finns. Det kommer alltid att utföras ett antal HLR på sjukhus – som i efterhand kan bedömas meningslösa. Det måste vi leva med! Vi kan inte ha en ordning där en patient som borde haft HLR blir underbehandlad!

29 Vad bör göras? Bra med gemensam riktlinje för varje förvaltning. Chefläkaren har övergripande ansvar, verksamhetscheferna har alltid ansvar. Viktigt att tydliggöra vem som ska göra ställningstagandet samt (i detalj) hur det ska dokumenteras och vad som ska framgå av daganteckning. Sjuksköterskans rutin på vårdavdelning för att snabbt veta om ej-HLR gäller måste belysas (säkerhetsproblem varje gång uppgiften skrivs av!) Viktigt att tydliggöra vad som gäller när patienten vårdas på IVA samt när patienten vårdas utlokaliserad till annat verksamhetsområde. Värdefullt om sjukhuset kvalitetssäkrar rutinen – ex genom journalgranskning. Utbildning till berörd personal.

30 Sahlgrenska – ca 10 år gamla: http://www.sahlgrenska.se/uplo ad/SU/Dokument/medinfo/hlr.p df http://www.sahlgrenska.se/uplo ad/SU/Dokument/medinfo/hlr.p df

31 Geriatriska kliniken Vrinnevisjukhuset: file:///Users/gunnareckerdal/Desktop/Region%20Östergötland%20-%200- HLR.webarchive file:///Users/gunnareckerdal/Desktop/Region%20Östergötland%20-%200- HLR.webarchive

32 Tack! Bilderna finns på tonhuset.blogg.se (längts ner till höger)