Vatten - Biologi, miljöproblem och åtgärder Region Skånes Miljövårdsfond har delfinansierat detta projekt. Gymnasiet.

En presentation över ämnet: "Vatten - Biologi, miljöproblem och åtgärder Region Skånes Miljövårdsfond har delfinansierat detta projekt. Gymnasiet."— Presentationens avskrift:

1 Vatten - Biologi, miljöproblem och åtgärder Region Skånes Miljövårdsfond har delfinansierat detta projekt. Gymnasiet

2 Vattnets kretslopp Gymnasiet

3 Vatten  Jordens yta = 72 % vatten  Inget vatten nybildas  Vattnet rör sig i ett kretslopp

4 Biologin i och kring vatten Ål Abborre Ätlig Groda Näckros Märlkräfta Skräddare Blomvass Trollslända Dammsnäcka Fiskar Smådjur i vattnet Grodor Vattenväxter Sländor och fjärilar Nässelfjäril Gymnasiet

5 Vattenekosystem Gymnasiet

6 Exempel på Näringskedja i vatten Gymnasiet

7  De olika näringskedjorna i ett ekosystem bildar tillsammans en näringsväv, där trådarna (näringskedjorna) inte löper parallellt utan kors och tvärs i ett invecklat och föränderligt mönster.  Detta eftersom de flesta djur är generalister, dvs de äter av det som för tillfället bjuds.  Träna på en näringsväv: http://www.bioresurs.uu.se/myller /sjo/n_vavar_sjon.htm http://www.bioresurs.uu.se/myller /sjo/n_vavar_sjon.htm Näringsväv Gymnasiet

8 Näringspyramid i vatten Primärkonsumenter Sekundärkonsumenter Toppkonsumenter Gymnasiet

9 Energiflöde  Flödande energi strömmar genom näringskedjorna. Men varje gång som energin flyttas från en organism till en anna, går en stor del, ca 90%, bort som värme och spillning.  En näringspyramid visar hur mycket solenergin som är kvar på olika trofiska nivåer i en näringskedja.  De gröna växterna eller växtplanktonen står normalt sett för den största biomassan, och toppkonsumenterna för den minsta. Men i en insjö eller damm, där en stor del av växter och växtplankton dör på vintern, ändrar pyramiden utseende med årstiden. 100 % 10 % 1 % 0,1 % Gymnasiet

10  Det finns två teorier som handlar om den begränsande faktorn av tillväxt dvs. hur resurserna i ett ekosystem styr populationer  Bottom-up (nerifrån och upp) - antal växtplankton bestämmer mängden fisk  Top-down - antal planktonätande fiskar reglerar mängden växtplankton Årskurs 7-9 Vad styr tillväxten i en sjö?

11  Fotosyntes Koldioxid + vatten + solljus -> socker + syre + + -> + O 2 CO 2  Respiration Socker + syre -> koldioxid + vatten + energi (rörelse) + O 2 -> CO 2 + + energi (rörelse) Fotosyntes och respiration Gymnasiet

12  Produkter och tjänster som ekosystem ger oss människor  Produkter: t.ex. mat  Tjänster: t.ex. rena vatten Gymnasiet Ekosystemtjänster

13  Artrikedom  Behövs för ekosystemtjänster  Hotas av miljöförstörelse, jordbruk, skogsbruk, fiske  Biologisk mångfald i vattenmiljö hotas av miljöproblem som övergödning, försurning och miljögifter Gymnasiet Biologisk mångfald

14  Övergödning  Försurning  Miljögifter  Biologisk mångfald minskar Miljöproblem i vatten - Varför mår våra vatten dåligt? Gymnasiet

15 Övergödning

16  Näringsämnen  Grumligt vatten  Algblomning  Syrebrist: - hur uppstår det? - vad händer då? Övergödning Algblomning Gymnasiet

17  Markens vattenhållande förmåga minskar  Snabbare vattenflöden  Näringsämnen hinner inte sjunka till botten och sedimentera  Den naturliga reningen i vattendraget minskar På vilket sätt har utdikningen påverkat näringsinnehållet i vattnet? Början av 1800-talet Idag Gymnasiet

18  Vattnet har fått en kortare uppehållstid  Det finns ingen bra miljö för bakterier som omvandlar nitrat till kvävgas som sedan sprids i atmosfären (denitrifikationen minskar), samt för kort uppehållstid  Fosforn hinner inte bindas till sedimentet På vilket sätt har utdikningen påverkat de naturliga processerna som bryter ner näringsämnena i vattnet? Flygbild över en kraftigt rätad del av Segeån. Foto: Ekologgruppen i Landskrona AB Gymnasiet

19  Kvävedenitrifikation – bakterier omvandlar nitrat till kvävgas  Fosfor sedimenterar och binds på botten  Upptag av kväve och fosfor i växter Vilka processer för näringsreduktion pågår i en damm/våtmark? Gymnasiet

20  Inte lika vanligt i Skåne  Förbränning av fossila bränsle  Koldioxid och svaveldioxid  Surt vatten  Djur och växter dör Försurning Gymnasiet

21  Onaturliga ämnen  Svårnedbrytbara  T.ex. bekämpningsmedel och läkemedelsrester  Skadar växter, djur och människor  Miljögifter bioackumuleras och biomagnifieras Miljögifter Gymnasiet

22  Bioackumulation: Upplagring av ett stabilt ämne i levande vävnad så att halten blir högre än i omgivningen.  Biomagnifikation: Anrikning av ett ämne längs näringskedjorna, halterna ökar från bytesdjur till rovdjur. Gymnasiet Viktiga begrepp

23 Miljögifter = Miljögift Gymnasiet

24  Också miljögifter  Via toaletten  Stora skador på växter och djur i vattnet  Tex missbildningar Läkemedelsrester Gymnasiet

25 Biologisk mångfald minskar

26  Artrikedom  Behövs för ekosystemtjänster  Hotas av miljöförstörelse, jordbruk, skogsbruk, fiske  Biologisk mångfald i vattenmiljö hotas av miljöproblem som övergödning, försurning och miljögifter Biologisk mångfald Gymnasiet

27  Utfiskning är också ett miljöproblem i vattnet!  Fiskar för mycket av en art  Risk för att arten utrotas  Den biologiska mångfalden hotas!  Påverkar hela ekosystemet! Gymnasiet Utfiskning

28  När våtmarker torrläggs försvinner många växter och djur som är knutna till dessa miljöer  Övergödningen medför algblomning -> grumligt vatten -> hindrar ljuset från att komma ner -> djur och växter på botten dör  När algerna dör förbrukas mycket syre vilket medför syrebrist och livet på bottnen dör  Livsmiljön i och kring vattendraget har också blivit mer enformig – färre arter som hittar sin livsmiljö Den biologiska mångfalden påverkas av utdikning och övergödning Flygbild över algblomning i Östersjön, utanför Nynäshamn. Foto: Kustbevakningen, juli 2009. Gymnasiet

29 EU:s vattendirektiv  I Sverige har vi åtagit oss att följa EU:s Vattendirektiv sedan år 2000. Vattendirektivet syftar till att vi ska uppnå god ekologisk och kemisk status i våra sjöar och vattendrag innan 2015.  Sege å och andra åar i jordbrukslandskap har istället fått tidsfrist till 2027. Det har de fått eftersom de är hårt påverkade av övergödningen, och sådana ekosystem behöver, trots många åtgärder, lång tid på sig för att återhämta sig.  Vattenmyndigheten har tagit fram ett åtgärdsprogram, med åtgärder som myndigheter och kommuner ska göra, t.ex ändring av lagar och föreskrifter gällande exempelvis lantbruket, högre krav på enskilda avlopp, bilda vattenskyddsområden mm Gymnasiet

30  Ekologisk status  Kemisk status Vattnets status: mått på miljöproblem Ekologisk status i Skåne Gymnasiet

31 Segeåns avrinningsområde Ekologisk ytvattenstatus MKN God status till 2027 Gymnasiet

32 Var kommer näringsämnena ifrån?

33  Anlägga dammar och våtmarker  Andra åtgärder för näringsreduktion – fosforbrunnar, flisfilterbäddar  Återmeandring – återskapa en slingrande å  Anlägga trädbevuxna skyddszoner  Åtgärda enskilda avlopp Exempel på fysiska åtgärder som kan göras? Sege å nära Kölnans fritidsby i Malmö kommun. Foto: Ekologgruppen i Landskrona AB Dagvattendamm som ligger väster om Svedala vid Harakärr. Foto: Ekologgruppen i Landskrona AB Gymnasiet

34  Habitat för växter och djur  Gynnar den biologiska mångfalden  Nedbrytning av bekämpningsmedel  Fastläggning av metaller Vilka fler positiva effekter har en damm? Gymnasiet

35 - En filterbädd där vattnet filtreras genom träflis. - Här finns denitrifikationsbakterier som omvandlar nitrat till kvävgas. Vad är ett kväveflisfilter och hur renar det vattnet? ↓ Vad är en kalkfilterbrunn och hur renar det vattnet? ↓ - Vattnet filtreras genom en kalkfilterbrunn som innehåller kalkrikt substrat. - Löst fosfor i vattnet binds då till kalket. Gymnasiet

36  Tvätta bilen i en miljögodkänd biltvätt, eller i en ”gör det själv hall”. Där finns det krav på rening och vattnet går till reningsverket.  Lämna in läkemedelsrester på närmsta Apotek.  Lämna farligt avfall, t.ex. kemikalierester till miljöstationen för återvinning.  Undvik att använda kemikalier och bekämpningsmedel i onödan. Vad kan man själv göra? Gymnasiet

37  Sätt in en papperskorg i badrummet och lägg tops, bomullstussar, kattsand och liknande i den.  Spotta inte snus eller kasta cigarettfimpar i toalettstolen. Tobak innehåller mycket kadmium och nikotinet dödar mikroorganismerna som hjälper till vid reningen i reningsverket.  Inga mediciner, varken tabletter eller i flytande form får hällas ut i avloppet! Läkemedelsrester kan skada organismer i vattendragen och även hamna i bad- och dricksvattnet till slut. Läkemedelsrester lämnas till apoteket och ska inte kastas i hushållssoporna i heller.  Lösningsmedel, oljor, färgrester, bekämpningsmedel och andra kemikalier skadar vattenlevande organismer och kan störa reningsprocesserna på reningsverket. Lämna dessa till din miljöstation. Det är gratis för privatpersoner. Toaletten är ingen soptunna! Hur kan man själv bidra till friskare vatten? Gymnasiet

38 Bekämpningsmedlen:  skadar inte bara de ogräs eller skadeinsekter du vill ta död på.  Sprids långa vägar genom vind, avdunstning, ytavrinning eller urlakning i marken.  Når vattendrag och skadar organismer där  Når grundvattnet och kan hamna i ditt dricksvatten Hur kan man själv bidra till friskare vatten? - Använd ej kemiska bekämpningsmedel i trädgården Gymnasiet

39 Hur kan man själv bidra till friskare vatten? - tvätta inte bilen på gatan Om man gör det kommer rengöringsmedel och andra partiklar från bilens yta, rinna ned i brunnen och rakt ut i vattendragen, utan rening. Tvätta istället bilen i tvätthall. Där finns det oljeavskiljare och vattnet går till reningsverket. Gymnasiet

40 Allemansrätten

41 Gymnasiet Inför exkursion

42 Gymnasiet Inför exkursion  Vad ”äter” producenter?  Vad äter primärkonsumenter?  Vad äter sekundärkonsumenter?  Vad äter tertiärkonsumenter?  Vad äter toppkonsumenter?

43  Vilka växter och djur tror ni att ni kommer att hitta?  Var tror ni att ni kommer hitta dem?  Ta reda på så mycket ni kan om de olika växt- och djurarterna för att lättare kunna hitta dem på exkursionen. Gymnasiet Inför exkursion

44 App- Arter i damm och vattendrag Hämta appen till Android: Hämta den på Google play ”Arter i Damm och Vattendrag” 2. Tryck på och sedan på ”Lägg till på hemskärmen”. Hämta appen till Iphone: 1. Öppna safari och skriv in URL-adressen i adressfältet. URL adress: http://tm.magmito.com/Telia/artersegea 3. Tryck på ”Lägg till”. Nu finns appen på ditt skrivbord, leta efter grodan. Gymnasiet

45 Exempel Näringskedja Gymnasiet

46 Övning Näringskedja Gymnasiet