Kommunikation är all kontakt människor emellan ”att göra gemensam”

En presentation över ämnet: "Kommunikation är all kontakt människor emellan ”att göra gemensam”"— Presentationens avskrift:

1 Kommunikation är all kontakt människor emellan ”att göra gemensam”

2 Vad är kommunikation Kommunikationens betydelse
Kommunikationsprocessen Kommunikationens former Sociologiska perspektiv Psykologiska perspektiv

3 Verktyg i människors samspel betydelsen
Intellektuellt Socialt Pyskologiskt Intellektuellt - Vi kan förmedla och ta emot viktig information och kunskap. Vi kan få våra sociala behov tillfredställda och upprätthålla relationer med familj och vänner Vi kan uttrycka vår identitet och våra känslor och få dessa bekräftade.

4 Allt kommunicerar Mellan oss människor
Mellan oss människor och saker och företeelser i vår omvärld Apparater kommunicerar Trycker du på fjärrkontrollen till TV:n startar informationsöverföring Du är både sändare och mottagare flera gånger per dag. Kommunikationen har olika innehåll i olika situationer. Tex. Information från lärare, musik, radio, instruktioner från tränare, ibland skriver du personliga tankar och känslor i en dagbok eller kanske en dikt. Textmeddelande till en kompis ser förmodligen inte ut som texten i en lärobok eller texten du ska skriva till din lärare.

5 Delar i kommunikation Verbalt budskap Icke verbalt budskap
Kroppsspråk, gester, mimik, hållning Språkkoder och slang Digital kommunikation Social kompetens Verbal kommunikation – de talade eller skrivna ordet Icke verbalt budskap – kan vara kroppsspråk ansiktisuttryck eller kläder Digital kommunikation chatforum, bilder etc ställer extra höga krav på oss då vi inte ser varandra. Det är lättare att förolämpa någon vid digital kommunikation. Genom att kommunicera kan vi förstå hur andra uppfattar oss och vad so accepteras och uppskattas av omgivningen. Vi lär känna oss själva Att på olika sätt uttrycka oss är ett viktigt steg i vår utveckling. Den som kan kommunicera ökar sitt självförtroende och sin sociala kompetens. Vi behöver lära oss att bla. Lysssna, samtala, begära ordet och genomföra presentationer för inför andra. Kroppsspråket sänder ofta andra budskap än det verbala budskapet.

6 Kommunikationsformer
Envägskommunikation Tvåvägskommunikation asynkrona, synkrona Direkt kommunikation Indirekt kommunikation Masskommunikation Interpersonell kommunikation (mellan människor Intrapersonell kommunikation (inom människan) Kommunikation och klass Envägskommunikation: det går bara åt ett håll mao. från sändare till mottagare. Ex. massmedia, tv, rado, och tidningar. Även politisk ledare. Eller en professor som föreläser för en stor grupp studenter. Tvåvägskommunikation: info går i båda riktningar och att sändaren får en återkoppling, feedback från mottagaren. Alla samtal är tvåvägskommunikation men även telekom. Via telefon eller internet. Mottagaren har möjlighet att ge respons och ställa frågor. Ibland är 2-väg otydlig. Någon kanske bara sitter tyst men man sänder alltid budskap tex. Genom ögonen, kroppspråk och tystnad. Direkt kommunikation: budskapet går direkt från sändaren till mottagaren utan mellanhänder, Budskapet är direkt uttalat utan metaforer (bildspråk) eller dolda meningar. När du pratar med någon vare sig i samma rum eller inte finns förutsättningar för direkt kommunikation. Indirekt kommunikation: budskapet levereras via mellanhänder från sändaren till mottagaren. Budskapet är inte direkt uttalat utan inlindat eller dolt i andra ord eller metaforer. Det finns en ökat risk för missförståelser och att inte budskapet går fram. Ett exempel är ryktesspridning. Även då någon berättar för dig om en film någon har sätt. Du har inte sett filmen utan får en tolkningen av den. (viskleken) Masskommunikation – TV, Internet, radio och tidningar. Detta har haft stor betydelse för människans och samhällets utveckling i modern tid. Kommunikationen är ensidig. Många vill tycka om internet men ingen vill lyssna. En bikupa av sändare som inte ens vet om de har någon lyssnare. Interpersonell kommunikation – vanlig Intrapersonell kommunikation – då du tänker riktigt ordentligt och resonerar med dig själv om något. Personlig sfär, Kroppsspråk: hållning, gester, ansiktsmimik Språkkoder och slang, kläder: stil och signaler Alternativ kommunikation Människor med måttlig utvecklingsstörning – kan ha svårt att lära sig ett språk fullt ut – de kan ha hjälp av bilder och symboler för att kommunicera med andra Människor med grav utvecklingstörning kan oftast inte lära sig språket. De kan även ha olika fysiska handikapp som påverkar motoriken. De uttrycker sig ofta med miner, ljud och kroppsspråk och då är det viktigt att personerna i omgivningen kan läsa av dessa signaler. Förlamningssjukdomar som cerebral pares och skador på ryggraden kan göra att inte munmotoriken fungerar och att det kan vara svårt att kontrollera kroppsrörelser. Idag finns hjälpmedel som läer av ögonens rörelser. Man kan även använda symbolspråk Människor med grava hörselskador eller andra grava språkstörningar lär sig ofta teckenspråk för att uttrycka sig och samspela med andra. Andra intellektuella/sociala funktionshinder kan ha hjälp av bild- och symbolkort och eller talapparater med symbolknappar.

7 Kommunikationsprocessen
Sändare Mottagare Budskap Kanal Brus - störningar Avkodning Återkoppling feedback – feedforward Då vi möts startar ett samspel mellan en sändare och en mottagare. Sändaren kodar och försöker förmedla ett budskap med hjälp av olika kanaler (skriftligt eller muntligt och genom kroppspråk och kläder). Budskapet förmedlas både genom verbala och icke-verbala kanaler. Det kan även uppstå ”brus” störande moment som hindrar avkodningen (förståelsen av budskapet). Tex. Gatubuller, prat, hög musik, ett kroppsspråk som inte stämmer överens med budskapet. ( titta på mig. (Gud vad roligt att träffa dig) men också inre ”feltankar” som kan bero på flera olika saker. Vi tror oss veta vad andra ser, upplever, tänker och känner. Vi tror oss örstå innebörden i budskapets innehåll. Vi uttrycker oftast vårt budskap i ord och tror att detska räcka för att budskapet ska nå fram till och förstås av andra. Vi förväntar oss att bli accepterade av andra, trots att vi har begränsad kunskap om hur de uppfattar oss. Då mottagaren förstått ett budskap brukar hen återkoppla (reaktion på det sända budskapet) till sändaren. Det kan vara frågor, kommentarer, genom kroppsspråk, beröm etc.

8 kommunikationsstörningar
Språkhinder Dubbla budskap Otydlighet Inlindade budskap Tankeläsning Självhävdande Försvarsmekanismer haloeffekt Se löst papper om mer exakta förklaringar till kommunikationsstörningar

9 Diskutera Hur stort behov har du av social kommunikation?
Har du lätt för att släppa människor inpå livet, eller är det svår att lära känna ditt riktiga jag? Hur brukar du ge bekräftelse till familj och vänner? Vad gör du när du behöver ge utlopp för dina känslor Brukar du ha inre samtal med dig själv? I så fall, om vad?

10 Diskutera Varför tror du/ni att det uppstår missförstånd när människor talar med varandra? Är du ”rakt på sak” eller brukar du linda in besvärliga budskap så att de ska låta lite mjukare? Vad tror du att du signalerar med din klädsel? Hur kan man se på vissa människor när de ljuger? Ska vuxna använda ungdomliga slanguttryck? Varför/varför inte? Finns det dialekter som du/ni tycker mer eller mindre om?

11 Sociologiska perspektiv
Interpersonell kommunikation Kommunikation och klass Kommunikation och genus (kom. och kultur) Kommunikation och ålder (kom. och kultur) Alla har inte samma tillgång till kommunikationsmedier som i västvärlden. Information är makt. De som har tillgång till information och kommunikationsmedier har också större makt än de som inte har det. Den snabba utvecklingen har även ökat klasskillnader mellan de som har och de som inte har. Samtidigt är en del människor som står/ställer sig utanför kommunikationssamhället mindre påverkade avmassmedias negativa effekter, tex. Självständigt tänkanda, överkonsumtion och stillasittande.

12 Psykologiska perspektiv
Behovet av kommunikation Identitet Bekräftelse Kommunicera känslor Tänk dig at du var instängd i ett rum och aldrig kunde ha någon som helst mänsklig kontakt. Hur skulle det påverka dig? Vi har ett medfött behov av att kommunicera. Det är tillsammans med vår empatiska förmåga, vår förmåga till abstrakt tänkande , vår fantasi och vårt förnuft något som skiljer oss från djur. Vår identitet är vår innersta kärna. Det som gör oss unika. Identitet är summan av våra gener och vår bakgrund och alla erfarenheter vi mött och de reflektioner vi gjort under livet. Vi har ett behov av att få vår identitet bekräftad av andra. Detta får vi genom återkoppling på sådant vi säger och gör, genom hur vi ser ut och vad vi har för bakgrund. Återkopplingen kan vara verbal (komplimanger från kompisar, lärares utvecklingssamtal) och icke-verbal genom blickar, kroppspråk eller et tvisst agerande. Vi får återkoppling direkt .

13 Psykologiska perspektiv
Uttrycker våra känslor får bekräftelse på dem Skapar vår identitet Signalerar vilka vi är Medfött behov av kommunikation Kommunikationen är tillsammans med vår empatiska förmåga, vår förmåga till abstrakt tänkande, vår fantasi och vårt förnuft något som skiljer oss från djuren.

14 Identiteten är summan av vår arvsmassa, vår bakgrund och alla de erfarenheter vi mött och reflektioner vi gjort under livet. Det finns olika modeller och teorier kring vår identitet och hur den är sammansatt Joharifönstret (Joseph Luft och Hari ingham 1969) ett fönster med fyra rutor som alla representerar olika delar av vår identitet. Fönstret används för att se vad man har för självuppfattnoing och hur den påverkar relationen med andra I det kända fältet finns information om dig som du själv är medveten om och som du delar med till andra.Det kan handla om din bakgrund, dina åsikter eller känslor kring olika saker. I det blinda fältet finns sådant som du själv inte är medveten om, men som andra kan se. Det kan vara sådant som du själv inte vill inse, t.ex. att du inte är bra på att sjunga eller att du faktiskt är mkt smalare än vad du tror I det dolda fältet gömmer du undan sådant som du själv är medveten om, men som du inte vill att omgivningen ska veta, tes. Att du är attraherad av din kompis eller att du har besvärliga hemförhållanden. Det ok’nda fältet motsvarar den omedvetna delen i ditt psyke. Här döljer sig bortträngda känslor och tankar, men också styrkor och talanger som du inte är medveten omm. Det okända fältet är också okänt för andra. Storleken på de olika rutorna skiljer sig mellan olika relationer och i olika stadier av en relation. Ditt kända fält är förmodligen större i relatiner med familj och nära vänner än med en grupp nya klasskamrater. Ditt dolda fält krymmper och ditt kända fält växer efter hand som du lär känna människor och låter dem veta mer om dig. Likaså kan sådant so länge funnits i ditt okända fält flyttas över till ditt kända eller ditt dolda fält när du blir medveten om dem genom olika händelser eller terapi.

15 bekräftelse Viktigt för vårt psykiska välbefinnande
Verbal (komplimang, utvecklingssamtal, tråkiga kommentarer. Icke verbal blickar, kroppsspråk eller ett visst agerande Sker automatiskt men också be om den

16 Fundera på följande frågor
”Visst var jag duktig på fotbollen idag?” ”Var jag duktig på fotbollen idag?” ”Visst var jag dålig på fotbollen idag?” Den sista frågan är formulerad för att undvika negativ återkoppling. Att presentera sig själv som dålig ”att gå med håven” är ett sätt att fiska efter positiv bekräftelse.

17 Att kommunicera känslor
Vissa är riktiga känslomänniskor Andra knappt alls Olika sätt att uttrycka känslor Visst är det så att olika människor känner olika mycket, men det är inte alltid de som känner mycket som låter mest. De som låter mycket kanske helt enkelt är bättre på, eller har ett större behov av att uttrycka sina känslor. Pratar av sig, gå i terapi, måla, sjunga, skriva dikter eller skriva dagbok. Andra genom att klär sig i vissa kläder eller var utåtagerande. En del har svårt att dela med sig av känslor. De håller dem instängda ibland under lång tid.