J Jämtlandsstråket Mellan Åre och Östersund. Utgångspunkt för arbetet; Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden Det blir lättare.

En presentation över ämnet: "J Jämtlandsstråket Mellan Åre och Östersund. Utgångspunkt för arbetet; Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden Det blir lättare."— Presentationens avskrift:

1 J Jämtlandsstråket Mellan Åre och Östersund

2 Utgångspunkt för arbetet; Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden Det blir lättare för företag och organisationer att hitta rätt kompetens. Därmed lättare för företag att växa. En positiv utveckling sprider sig. Genom att förbättra möjligheterna till arbetspendling och göra det möjligt att bo och arbeta i ett större område kan arbetsmarknader växa. Förutsättningarna för denna typ av ”regionförstoring” är särskilt stora efter stråk där det finns järnväg. ”Jämtlandsstråket” mellan Åre och Östersund har stark attraktionskraft och unika förutsättningar att växa.

3 I alla delar av landet arbetar man för att förbättra pendlings- möjligheter och skapa tillväxt i olika stråk och regioner

4 Det lyser i Mittnorden!

5 Kuststråket Gävle - Haparanda 85 mil 677 000 invånare Mittnordiska stråket Sundsvall -Trondheim 45 mil 500 000 invånare

6 Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

7 Jämtlandsstråket Boende och större arbetsplatser (> 50 anställda)

8 Nära 60 procent av länets befolkning bor efter Jämtlandsstråket. Befolkningsökningen där gör att befolkningsutvecklingen i länet som helhet stabiliseras

9 Yngre befolkning i Jämtlandsstråket Befolkning 2013. Andelar per årsklass i och utanför ”stråket”

10 Enda området i Norra Sverige med kvinnoöverskott! All forskning pekar mot att det är i områden med kvinno-överskott som de bästa förutsättningarna finns före en fortsatt positiv utveckling.

11 Omfattande analysunderlag framtaget, bland annat olika planindikatorer för tätorterna efter Jämtlandsstråket

12 Dagens tågstopp efter Jämtlandsstråket Tåget bör stanna också i Nälden!

13 I en nyligen framtagen förstudie om ett tågstopp i Nälden konstateras bland annat att ett stationsläge där; Halverar restiden med kollektivtrafik till Östersund från 50 minuter till 23 minuter Kortar restiderna för busstrafiken västerut på E 14 Bidrar till en ökad andel fossilfria resor En ny station i Nälden kostar ca 20 miljoner och återbetalar sig inom 4 år

14 Scenario 2030 Avstånden har krympt dramatiskt med rimliga satsningar på infrastruktur och trafikering Åre-Östersund -- 20 minuter snabbare Östersund-Stockholm -- 60 min Trondheim-Åre -- 25 minuter Restider kollektivtrafik Källa: Rapport Botniska korridoren

15 Mål på lång sikt – till år 2030 Jämtlandsstråket är nationellt känt och lockar långväga inflyttare Förbättrad kollektivtrafik med tätare och snabbare järnvägstrafik Fler arbetstillfällen genom fler och större företag Ökad befolkning från dagens cirka 73 tusen till minst 80 tusen i stråket

16 Mål på kort sikt – under år 2015 Kommunala beslut med finansiering för fortsatt arbete med stråket Stråket med i den regionala planeringen Etablerat och formaliserat samarbete mellan kommunerna kring exempelvis infrastruktur, bostadsplanering och integration Kommunala mål om stationsnära planering Gemensamma konkreta mål om restider, turtäthet, arbetstillfällen och tillväxt Samverkan med andra befintliga kommunöverskridande projekt Konkret planering för tågstopp i Nälden

17 Mervärden En positiv utveckling i och kring stråket ger positiva effekter också utanför stråket De metoder som utvecklas för gränsöverskridande samarbete, såväl sektoriellt som geografiskt, kan användas i andra delar av länet och landet

18 ”Samhällsplanering för hållbar näringslivsutveckling i Åre – Krokom – Östersund” Tvåårigt projekt fram till 2015-12-31 Medel från Tillväxtverket Regionförbundet / Region Jämtland Härjedalen projektägare Åre, Krokoms och Östersunds kommun, liksom Länsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen, är medfinansiärer

19 Projektmodell Styrgrupp –Robert Uitto, Region Jämtland Härjedalen, (Ordf) –Eva Hellstran, Region Jämtland Härjedalen –Karin Österberg, Region Jämtland Härjedalen –Peter Bergman, Åre Kommun –Linus Kimselius, Krokoms kommun –Anders Edvinsson, Östersunds kommun –Susanna Löfgren, Länsstyrelsen Jämtlands län

20 Projektmodell, forts Projekt och arbetsgrupp –Ida Tureson, Åre kommun –Magnus Dahlin, Åre kommun –Lars Nilsson, Åre kommun –Anne Dahlgren, Krokoms kommun –Sandra Öhrström, Krokoms kommun –Örjan Wiklund, Krokoms kommun –Jenny Jernström, Östersunds kommun –Krister Frykberg, Östersunds kommun –Carina Otterfalk, Östersunds kommun –Hans Halvarsson, Länsstyrelsen –Jan Molde, Region Jämtland Härjedalen (projektledare)