Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avMaj Berglund
2
Syftar till o Uppfylla lagkrav - Att främja effektivitet, förnyelse och kvalitet i stadens förvaltningar och bolag genom ett arbetssätt där frågor får en allsidig belysning som leder fram till ett bra beslutsunderlag Att ge förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, en god hälsa och arbetsmiljö medinflytande och delaktighet för samtliga medarbetare så att medarbetarskapet kan utvecklas Att som parter bevara och utveckla förtroendefulla, konstruktiva relationer med respektför arbetsgivarens och de fackliga organisationernas olika roller och arbetsförutsättningar
3
Diskutera två och två: Hur uppfattar ni samverkansklimatet i staden? 1. På enhetsnivå 2. I er förvaltning 3. I staden
4
Avtalet Samverkan Göteborg utgör ramen för fackligt arbete. Lokalt kollektivavtal där formella rättigheter och skyldigheter tydliggörs Arbetsgivaren fullgör i partssamverkan sitt ansvar angående förhandling enligt §§ 11, 12, 14 och 19 MBL.
5
Fungerande samverkan förutsätter kommunikation och vilja Medbestämmandelagen §§ 11, 12, 14 och 19 MBL. (MBL) Arbetsmiljölagen (AML) Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML)
6
Tidig fördjupad dialog kring ärenden Uppnå enighet innan arbetsgivaren fattar beslut Företräder Saco i samverkansgrupp Facklig organisation kan ta upp relevanta frågor Tvärfackligt samarbete
7
Ärende, som enbart avser en enskild anställds eller i specifika fall ett enskilt förbunds förhållande till arbetsgivaren, skall inte tas upp till behandling i samverkansgrupp, utan förhandlas med respektive förbund i enlighet med MBL.
8
CSG – Kommuncentral partsamverkansgrupp FSG – Förvaltningscentral partsamverkansgrupp LSG - Lokal partsamverkansgrupp SSG – särskild partsamverkansgrupp APT - Arbetsplatsträff
9
Grupperna inrättas utifrån organisationens beslutsnivåer. Grupper på nivåer under FSG inrättas genom en lokal överrenskommelse (LÖK) mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen.
11
Stödmaterial Samverkan Göteborg Checklistor Diskutera två och två: 1. Skillnaderna mellan FSG/LSG och APT 2. Strukturella skillnader på frågor som diskuteras på FSG och LSG http://sacolokalt.se/globalassets/goteborg-stad/stodmaterial-samverkan- vad-kan-tas-upp-i-apt-fsg-och-lsg.pdf
12
Delaktighet Tidig och fördjupad dialog Påverkan på den egna arbetssituationen Inflytande Delta i planerings och beslutsprocessen
13
En undergrupp som samverkar i de frågor som har överenskommits på FSG eller LSG Skall återrapportera om sitt arbete till ordinarie samverkansgrupp Kan inrättas för visst ärende, viss tid eller tillsvidare Om fler än en part (organisation) i ordinarie samverkansgrupp så begär kan gruppens mandat återtas
14
Arbetsgivaren ansvarar Skyddsombud Det systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) hanteras inom samverkanssystemet
15
Partsamverkansgrupp = skyddskommitté (ej CSG) Arbetsmiljöfrågor integreras med verksamhets-, ekonomi-, organisations- och personalfrågor Arbetsmiljöronder minst 2 ggr per år – ansvarig chef medverkar och protokoll förs
16
Skyddskommittén ska: Delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället. Följa arbetets genomförande. Noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. 16 Arbetsmiljölagen 6 kap 9 §
17
I skyddskommittén behandlas frågor om: företagshälsovård, handlingsplaner enligt 3 kap 2a § (arbetsmiljöplaner,) planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation, planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön, arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället. 17
18
Arbetsmiljöförordningen 9 § Om företrädare för arbetsgivare och arbetstagare eller studerandeskyddsombud inte kan ena sig om beslut i skyddskommittén, ska på begäran av ledamot frågan hänskjutas till Arbetsmiljöverket, som har att pröva denna i den mån den faller inom området för verkets befogenhet.
19
11 saker som gör oss friskare på jobbet Vilka faktorer är de viktigaste?
20
Dialogen på APT är basen för samverkan Det innebär ett direkt möte mellan chef och medarbetare Utveckling, planering och uppföljning av den egna verksamheten inom chefens ansvarsområde Organisation, arbetsmiljö och ekonomi är viktiga frågor Chef är den som har ansvar för verksamhet, budget, personal och arbetsmiljö
21
APT skall var regelbundna och inplanerade. Frekvens bestäms efter verksamhetens behov. APT skall dokumenteras så att de som ej kunnat närvara kan återkoppla vad som behandlas APT är lämpligt forum att identifiera frisk- och riskfaktorer Utrymme skall ges för facklig information, om verksamheten skulle hindras kan informationen läggas på annan tid
22
Ett individuellt samtal mellan medarbetare och ansvarig chef 1 gång per år Utvecklingssamtalet är en rättighet och skyldighet Det skall leda fram till en skriftlig plan för medarbetaren, utifrån medarbetarens och verksamhetens behov och förutsättningar
23
Regelbunden information till respektive organisations medlemmar på betald arbetstid, i första hand förvaltningsvis Utgör ett viktigt komplement till AG information på APT Rätt till ledighet: 5 tim/medlem/år, annat kan överenskommas
24
Bestäm i FSG vilka rutiner ni har i er förvaltning för rekrytering LAS, stadens rekryteringsordning (övertalighet och rehab) Alla tjänster ska utannonseras
25
Vad gäller och vad kan Sacos ombud i partssamverkan göra när vi inte blir överens?
26
Du representerar alla de 12 förbund som ingår i Sacorådet i Göteborgs stad. (Till skillnad från dina fackliga kollegor i de andra förbunden.)
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.