Domstolsavgöranden Docent Roger Persson Österman.

En presentation över ämnet: "Domstolsavgöranden Docent Roger Persson Österman."— Presentationens avskrift:

1 Domstolsavgöranden Docent Roger Persson Österman

2 2 Sammanfattning ► Ojämnhet i domstolarnas bedömning ► Ofullständiga domskäl ► Uppkomst av diskutabel bevispresumtion

3 Problemformuleringen - frågorna ► Bevistema ► Bevisbörda ► Beviskrav ► Bevisvärdering ► Bevis för det påstådda händelseförloppet 3

4 Bevistema 4

5 ► ” Såsom konstaterats ovan ankommer det på Skatteverket … att visa att det arbete som fakturorna avser, och som otvistigt har utförts, inte har utförts av personal tillhörande [underentreprenören] utan av personal för vilken [den skattskyldige] haft arbetsgivaransvar.” (2-KR) ► Idealtema ► Varför är det nödvändigt med ett rättvisande tema? 5

6 Bevistema 6

7 Bevisbörda ► Bevisbördan bör åvila Skatteverket ► Skälet är F-skattsedelns presumtionsverkan 7

8 Bevisbörda 8

9 ► I två domar åläggs den skattskyldige bevisbördan ► Uppfattningen om varför bevisbördan åvilar viss part varierar 9

10 Beviskrav ► Sannolikt, mycket sannolikt eller högre? ► Silfverberg anser att ett förhöjt beviskrav skall gälla 10

11 Beviskrav 11

12 Beviskrav ► Kravet bör alltid anges tydligt ► Bör alltid vara förhöjt beviskrav ► Påförs skattetillägg bör det i vart fall påverka beviskravet 12

13 Bevisvärdering ► ”En bevisvärdering ska inte inledas med en vägning av bevisen för och emot det slutliga temat. För att resultatet ska bli korrekt måste man börja med delarna. Varje enskilt bevis (vittnesmål, skriftligt bevis etc.) ska bedömas för sig och erhålla sitt bevisvärde innan man gör en bedömning av bevisen för och emot varje deltema (rekvisit eller moment). Först när det olika delarnas styrka är bestämd kan man övergå till den slutliga vägningen mot beviskraven”. (Diesen) 13

14 Bevisvärdering ► ”Förutsättningen för att uppfylla ett deltema vid bevisningen enbart med hjälp av indicier är att dessa är så många och starka att de bildar en bevisstruktur som tycks utesluta möjligheten av alternativa förklaringar”. (Diesen) 14

15 Bevisvärdering 15

16 Bevisvärdering ► Verkligheten är mycket avlägsen från hur det bör vara ► Indicier har i domarna mycket stor betydelse ► Några exempel på oacceptabla intuitivt summariska bedömningar ► Invändningar avfärdas i normalfallet utan närmare motivering 16

17 Bevis för det påstådda händelseförloppet 17

18 Bevis för det påstådda händelseförloppet ► Ett begrepp har uppstått ”fakturabolaget” ► Förekomst av ”fakturabolag” anses i några fall tillräckligt för att bevistemat skall vara uppfyllt ► Förekomst av ”fakturabolag” och någon/några indicier anses i de allra flesta fall tillräckligt för att bevistemat skall vara uppfyllt ► Endast i några domar krävs mer bevis för att bevistemat skall anses uppfyllt 18

19 Bevis för det påstådda händelseförloppet ► En slags bevispresumtion har uppstått ► Förekomsten av bevispresumtionen (”fakturabolaget”) synes leda till att bevisbördan övergår på den skattskyldige ► I kombination med bevispresumtionen RÅ80 1:56 erhåller Skatteverket en mycket stor lättnad i bevishänseende 19

20 Konklusion ► Oklart bevistema, sannolika skäl, ingen tydlig bevisvärdering av enskilda bevis, tillämpning av bevispresumtionen ► Är inte det en sänkning av beviskraven som är orimlig? 20

21 Exemplet Demura AB (UE) ► UE reg Fskatt nov 94, arbetsgivare dec 94 ► Avregistrerad fskatt okt 95, konkurs april 96 ► Inga skatter betalda, ingen bokföring, inga träffade avtal, inga lokaler, inga inventarier eller annan utrustning, inga anställda (UE anlitade enl företrädare annan UE), ingen utövad arbetsledning ► UE således mycket likt ”fakturabolag” ► UE utställer fakturor till … 21

22 Exemplet Demura AB ► … till Städboys AB (RÅ 2003 ref 91). ► Hade Städboys klarat en rättslig prövning om grunden för SKV varit ”den osanna fakturan”? 22

23 Tack