De svenska ideella organisationerna är grundade i folkrörelser, har stor omfattning och bredd. Ca 48% av befolkningen har varit aktiva i olika föreningar.

En presentation över ämnet: "De svenska ideella organisationerna är grundade i folkrörelser, har stor omfattning och bredd. Ca 48% av befolkningen har varit aktiva i olika föreningar."— Presentationens avskrift:

1 De svenska ideella organisationerna är grundade i folkrörelser, har stor omfattning och bredd. Ca 48% av befolkningen har varit aktiva i olika föreningar under en 12-månaders period. Hög siffra internationellt. De största organisationerna finns inom idrott, kultur, fackföreningar, boende och skola. Arbetet i föreningarna handlar om styrning, administration, penninginsamling, utbildning, påverkan, gemenskap o. stöd Det direkta sociala hjälparbetet är inte så omfattande i internationell jämförelse, Kvinnor och män aktiva i olika uppgifter, engagemanget beroende av livssituation o. yrkesbakgrund Vad utmärker den svenska ideella sektorn?

2 Föreningarnas förhållande till offentlig sektor?? Föreningarna är sprungna ur olika sociala rörelser, identitets – och interaktionsrörelser idag Föreningarna har länge samverkat och samarbetat med stat och kommun, arbetsfördelning emellan. Föreningarnas verksamhet har olika roller i förhållande till det offentliga arbetet: komplement, alternativ, ersättning, pådrivare eller föregångare? Hur har Överenskommelsen med staten förändrat rollerna och gränssättningen?

3 Välfärdens uppbyggnad – det statsindividualistiska kontraktet under 1900-talet - Arbetslinjen: rättigheter som bygger på eget arbete och inbetalda avgifter t ex pensioner -Offentlig utbildning, skola och sjukvård, socialförsäkringar. -Stor offentlig sektor som både finansierar och producerar välfärd och social omsorg (jfr USA, Tyskland, Italien) -1990-talet och framåt: Ekonomisk kris och stor arbetslöshet -De mest utsatta har fortsatt behövt o. fått hjälp från NGO:s -Välfärdsstaten minskar sina åtaganden, besparingar.. -Civilsamhällets tillväxt och nya sociala rörelser -Nya privata aktörer inom vård och omsorg, stora vårdbolag och sociala företag (non profit – organisationer)

4 Arbetsintegrerande sociala företag – kriterier -Företag som driver näringsverksamhet med målsättning att integrera människor med svag situation på arbetsmarknaden i arbetsliv o. samhälle -Företagen skapar en god arbetsmiljö och delaktighet för alla medarbetare -Företagen är organisatoriskt fristående från offentlig sektor -De återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamhet (Regeringens handlingsplan april 2010)

5 Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) - Ca 350 företag i landet (juni 2015) -Ca 10.000 medarbetare (fast anställda, viss tids- anställda och personer i olika program) -Företagen är hybrider med ekonomiska och soc. mål, affärsverksamhet och arbetsintegration -Småföretag i olika personalintensiva branscher -Regionalt ojämnt fördelade: fler i storstäderna o. västra och södra Sverige -Målgrupper: Personer med arbetshinder, ungdomar och personer med utländsk bakgrund

6 Deltagarnas väg genom organisationen – ett exempel Utredning, praktik eller arbetsträning. Efter viss tid går deltagarna vidare till utbildning eller annat arbete på öppna marknaden Deltagarna arbetstränar, trivs bra, har kompetens och resurser som företaget behöver och stannar i det ursprungliga eller annat socialt företag Rundgång mellan praktik, sjukskrivning, arbetslöshet, arbetsträning, försörjningsstöd etc.

7 Komplicerat ledarskap Både sociala och ekonomiska mål – balans mellan dem, dilemma? Utveckla verksamheter o. finansiera dessa Utveckla vision och värdegrund Bygga upp adekvat organisationsstruktur, regler etc. Kommunikation, normer och förhållningssätt (arbetsplatskultur och arbetsmiljö) Samarbetsrelationer och nätverk utåt Personlig kompetensutveckling o. mognad

8 Delaktighet och inflytande för medarbetare i ASF - Delaktighet i arbetet (= egna uppgifter och ansvar, planering och uppföljning i arbetsgruppen) -Delaktighet genom röst på möten(veckomöten, personalmöten, styrelser, utåtriktat lobbyarbete) -Delaktighet genom ägande(i soc.arbetskooperativ o. som sociala entreprenörer) -Individuell och kollektiv empowerment dvs utveckling av resurser, kunskaper och förmågor -” Inflytandeprofiler” grundar sig på position, kompetens, funktion för organisationen, situation och handlings-utrymme (dvs består av individuella, grupp- och omgivningsfaktorer )

9 Slutsatser och viktiga frågor Hybriditeten – är den hållbar i längden? Affärsplaner och finansiering – problem i starten? Vissa organisationsformer fungerar bättre än andra? (t ex konsortier) Kompetensutveckling hos ledare och medarbetare? Samarbetsrelationer och stöd – från offentlig eller privat sektor? Behov av stöd- och resursorganisationer? Nätverk, Paraplyorganisationer? Högskolor och forskning?

10 Våra olika studier - FAS-studien: Fallstudier av fyra företag (studiebesök, ca 60intervjuer med ledare o. medarbetare, dokumentanalys) Enkät till 210 ASF ht-10, ca 100 företag svarade. -Långvarig studie av ett socialt arbetskooperativ under åren 2008-12. Återkommande intervjuer, observation och dokument -Studie av ledarskapets innehåll och utmaningar, par- intervjuer med ledare på ca 10 företag, -Företagens som försvann: Insamling av uppgifter om 62 företag, specialstudier med intervjuer i 10 företag.