Inför Re-prov/repetition Judendom, kristendom och islam.

En presentation över ämnet: "Inför Re-prov/repetition Judendom, kristendom och islam."— Presentationens avskrift:

1 Inför Re-prov/repetition Judendom, kristendom och islam

2 Vad är världsreligioner?  Världsreligioner kallas de religioner som har funnits länge och är spridda över hela världen. Judendom och kristendom kommer från samma område i världen – Mellanöstern (ungefär där Israel och Palestina ligger idag). Islam har ”utvecklats” utifrån de religionerna. Hur startade de här tre religionerna? Hur växte de fram?  De startade med judendomen (ca 4000 år sedan) och deras berättelse kan vi läsa om i Gamla testamentet. Jesus Kristus var själv jude men började berätta om Gud på ett nytt sätt (ca år 30), han grundade kristendomen. På 600-talet levde Muhammed i Saudiarabien, han grundade islam, som liknar judendom & kristendom ganska mycket. Vad har religionerna gemensamt?  Alla tre tror på en enda Gud. Alla räknar Abraham som ”stamfader”. Judar och kristna har delvis samma heliga skrift (GT), Jesus är en viktig profet även för muslimer. Kan du komma på fler? Världsreligioner (judendom, kristendom, islam)

3  Judendomen – har ofta en sjuarmad ljusstake (Menora) eller Davidsstjärnan som symbol.  Judarnas heliga skrift är Tanak (Bibelns GT). Tora är Lagen, sen finns också Profeterna och Skrifterna i Tanak. Tora- rullarna är handskrivna och de läser man ur i Synagogan. Symboler och heliga skrifter

4  Kristendomen – har korset som symbol. Ett kors med Jesus på kallas krucifix. Fisken var de första kristnas hemliga symbol.  Helig skrift är Bibeln som delas in i Gamla och Nya testamentet (GT & NT). NT är viktigast då det handlar om Jesus och de allra första kristna.

5  Islam – har ofta en halvmåne eller en måne med stjärna som symbol. (Det finns flera andra, ex ”Fatimas hand” eller ordet Islam i kalligrafi.)  Helig skrift: Koranen (ordet betyder ”läsning”). Koranens kapitel kallas suror. Helst ska man läsa Koranen på arabiska och man ska tvätta sig på ett speciellt sätt innan man läser i Koranen.

6  JUDENDOM  Sabbat eller Shabat – är judarnas vilodag. Den börjar fredag kväll och pågår till lördag kväll. Då äter man tillsammans och vilar, helst ska ingen arbeta.  Omskärelse – alla judiska nyfödda pojkar ska omskäras när de är 8 dagar gamla. Man opererar bort förhuden. Det är ett tecken att man tillhör det judiska folket.  Bar mitzva (pojkar)/Bat mitzva (flickor) – firas när man är ca 12 år. De får undervisning i Tora i synagogan. Som avslutning får de läsa ur Tora vid gudstjänsten.  Yom Kippur – är den viktigaste helgen. Man samlas i synagogan och ber om förlåtelse för de fel man gjort. Man fastar hela dagen för att visa att man ångrar sig. Högtider och riter

7  Pesach (påsk) – är både vårfest och minnesfest för att Gud befriade judarna från slaveriet i Egypten. Man äter en speciell måltid som ska påminna om hur det judiska folket fick slita som slavar i Egypten.  Fler:  Chanukka  Sukkot - Lövhyddohögtiden  Rosh Hashana

8  KRISTENDOM  Söndagen är de kristnas vilodag och gudstjänstdag. I länder med många kristna är man ofta ledig från jobbet. I en gudstjänst predikar prästen/pastorn. Sång och musik är viktigt. Ofta firar man nattvard – man äter lite bröd och en klunk vin som ska påminna om Jesus sista måltid med lärjungarna.  Dop – när ett barn döps är det ett sätt att be Gud beskydda barnet. Man kan även döpas som vuxen.  Konfirmation – man lär sig mer om kristen tro, får undervisning. Betyder att man bekräftar (säger ja till) sitt dop. Görs vid ca 14 år. I katolska kyrkan konfirmerar man sig vid ca 9 år.

9  Advent och jul – kyrkoåret (”kyrkans år”) börjar med 1:a Advent. Det är Jesus ankomst och julen man väntar på. Trettonde dag jul firas den 6 januari som minne av hur stjärntydarna kom med presenter till Jesusbarnet. I ortodoxa kyrkor är detta den dag man firar jul.  Påsk och Pingst – veckan före påsk kallas Stilla veckan. Då minns man det som hände Jesus innan han dog på korset. På påskdagen firar man att Jesus uppstod från döden. Pingsten är ”kyrkans födelsedag”, det var då lärjungarna började berätta om sin tro och blev uppfyllda av Guds kraft, den heliga Anden.

10 ISLAM  Fredagen är den viktigaste bönedagen för muslimer. I muslimska länder är man ledig på fredagar. Då går man till moskén, där kvinnor och män har olika platser. Bönen leds av en imam, som även predikar.  Fastan – Ramadan. En muslim ska fasta en månad om året, den månaden kallas Ramadan. Man äter eller dricker inget från solen gått upp tills den går ner. Men på kvällen äter man mycket!  Id al-Fitr – firas när Ramadan är slut. Id al-Fitr är den viktigaste högtiden. Man firar i tre dagar med god mat och barnen får presenter.  Id al-Adha – är en offerhögtid. Man delar ut mat till fattiga och firar med god mat.  När ett barn föds – man läser samma text som man ropar ut i moskén i barnets högra öra och sedan det vänstra. Därefter säger man barnets namn i det högra örat.

11 1.TROSBEKÄNNELSEN – en kort beskrivning av den muslimska tron. 2.BÖNEN – en muslim ska helst be fem gånger om dagen och tvätta sig på ett speciellt sätt innan. Man går ner på knä och vänder sig mot Mekka. 3.GÅVOR TILL DE FATTIGA – en gång om året ger de muslimer som har råd en del av sina pengar till de fattiga. 4.FASTAN – varje muslim fastar en månad om året och den månaden kallas Ramadan. Efter fastan firar man med god mat i tre dagar. 5.VALLFÄRDEN – är varje muslims plikt. Man ska åka till Mekka och bl. a. gå runt byggnaden Kaba. Under vallfärden har alla vita kläder. Islams fem grundpelare

12 Den första kristna kyrkan:  I början av 300-talet bestämde kejsare Konstantin att Romarriket skulle vara kristet. Kristendomen hade vuxit sig stark i flera hundra år och många kristna hade dödats som martyrer.  År 306 samlade Konstantin de kristna ledarna till möte. De kom då överens om att Gud visar sig på tre olika sätt; som Fadern, Sonen och den Heliga Anden. Man bestämde också vilka texter som skulle vara med i Bibeln.  Eftersom kristendomen blivit mäktigare blev det viktigt vem som skulle bestämma i kyrkan. Ledarna för de olika församlingarna kallades biskopar. Den mäktigaste var biskopen i Rom – han kallades påve. De kristna kyrkorna

13  År 395 delades Romarriket i en västromersk del och en östromersk del.  Påven, biskopen i Rom, blev ledare för den västromerska kyrkan, där var latin huvudspråk.  Patriarken, biskopen i det östromerska kyrkan i Konstantinopel (Istanbul), var ledare för den östromerska kyrkan. Grekiska var huvudspråk.  Trots att Romarriket var delat fanns det en sammanhållen kyrka. Men olikheterna blev större…  År 1054 skildes de väst- och östromerska delarna åt. Den östromerska kyrkan blev den Ortodoxa kyrkan och den västromerska blev den Katolska kyrkan (men kallades inte det förrän långt senare). Katolska och ortodoxa kyrkan växer fram

14 Ortodoxa kyrkan  Spreds norr- och österut, t ex; Grekland, Syrien, Ryssland, Finland.  Kyrkorna är utsmyckade med religiösa målningar som kallas ikoner.  Det finns inga bänkar i ortodoxa kyrkor, man står upp. Man sjunger texter från Bibeln.  Högsta ledaren kallas patriark.  (Ordet ortodox betyder rätt lära eller rätt gudstjänst.) Katolska kyrkan  Fick stor makt och spreds snabbt.  Nästa hela Europa var katolskt under medeltiden.  Påven i Rom var ledare och hade biskopar under sig, och i varje kyrka präster.  På många håll byggdes kloster där munkar och nunnor arbetade.  (Ordet katolik betyder universell/allmän. Började användas på 1600-talet.)

15  Ca år 200 – de kristna har blivit många i Romarriket. Vägrar offra till kejsaren. Många kristna blir martyrer.  År 306 – Kejsaren Konstantin bestämmer att Romarriket ska vara kristet. Samlar de kristna ledarna till viktigt möte.  År 395 – Rommarriket delas i väst- och östromerska delarna. Påven var ledare för västromerska kyrkan, Patriarken ledare för östromerska kyrkan. Försöker hålla ihop som en kyrka.  År 1054 – väst- och östromerska delarna skiljs åt i Katolska och Ortodoxa kyrkan. Katolska kyrkan växer snabbare och blir en ”maktfaktor”. Grunden i kyrkorna är den samma men hur man firar gudtjänst och kyrkans organisation är olika.  Namnen Katolska/katolik börjades användas sent men Ortodoxa kyrkan användes redan på 1000-talet. Repetition kyrkornas framväxt

16  Judendom – En jude som följer judiska matregler äter bara mat som är kosher. En jude får inte äta ex: fläskkött, blodmat eller skaldjur. De får inte heller blanda kött och mjölk. Judar fastar under Yom Kippur.  Islam – en muslim som följer reglerna äter bara mat som är halal. Det betyder att man bara äter kött från djur som slaktats på rätt sätt. En muslim får inte äta fläskkött, blodmat eller dricka alkohol. Muslimer fastar en månad om året.  Kristendom- många kristna (framför allt ortodoxa och katoliker) fastar för att minnas Jesus lidande och död. Fettisdagen då vi äter semlor är dagen innan fastan börjar och är ett spår av att vi i Sverige hade dessa regler tidigare. Matregler judendom, islam & kristendom

17 Fråga 16: Vilken mer fråga tycker du borde ha varit med på provet? Gå gärna igenom frågorna och tänk efter! Fråga 17: Till sist: hur tycker du att detta prov var? Sätt kryss och skriv på raderna nedanför och förklara mer om du vill!  Väldigt svårt, jag hade inte tagit mig tid att läsa på och lära mig allt ordentligt.  Ganska svårt, men jag tror att jag kunde det mesta.  Varken svårt eller lätt. Jag tror att det gick bra.  Mycket lätt, jag kunde allt och hade önskat mig svårare frågor. (Ge gärna exempel.) Två provfrågor