Kvinnlig könsstympning Evelina Nilsson, Kvinnofridssamordnare Johanna Emilsson, samordnare mot kvinnlig könsstympning.

En presentation över ämnet: "Kvinnlig könsstympning Evelina Nilsson, Kvinnofridssamordnare Johanna Emilsson, samordnare mot kvinnlig könsstympning."— Presentationens avskrift:

1 Kvinnlig könsstympning Evelina Nilsson, Kvinnofridssamordnare Johanna Emilsson, samordnare mot kvinnlig könsstympning

2 Var finns traditionen? Tusenårig tradition som förekommer i flera länder i Afrika, Mellanöstern och Asien Bild från Socialstryrelsen, 2015

3 WHOs klassificering på kvinnlig könsstympning Typ I. Borttagande av förhuden runt klitoris och/eller delar av eller hela klitoris Typ II. Partiellt eller totalt borttagande av klitoris samt av de inre blygläpparna. Typ III. Tillslutning/försnävning av vaginalöppningen genom borttagande och hopfästande av de inre och/eller de yttre blygdläpparna, med eller utan borttagande av klitoris (infibulation). Typ IV. Oklassficerade stympningar, allt som inte inkluderas i grupp I-III.

4 Komplikationer Ärrbilding Smärta i underlivet Ökad risk för infektioner Ökad risk för cystbildning Sexuella problem Ökad psykisk ohälsa Urinrör och urinvägar kan skadats vilket kan ge upphov till problem Typ 1 Typ 2

5 Föregående samt problem i samband med: Vid menstruation Infektioner i underlivet samt återkommande urinvägsinfektioner Stramande ärr Dicker under skoldagen för att slippa gå på toaletten Svårigheter att kissa Smärtor Komplikationer typ III, infibulation Typ 3

6 Varför utförs traditionen Utförs för att “säkra” flickans framtid Flickor och kvinnors sexualitet kontrolleras Hedern säkerställas Socialt viktigt för att en flicka ska anses ren och oskuld Garanti för giftemålet Övergång från barn till vuxen kvinna Inte någon religiös tradition, finns inte i någon helig skrift och utövas bland kristna, muslimer och animister

7 Vad säger lagen? Lag 1982:316 med förbud mot könstympning. Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem får inte utföras oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. 1999 infördes en paragraf som innebär att en person kan dömas i Sverige även om brottet har begåtts utomlands. Gäller personer om är bosatta i Sverige.

8 Kommunens projekt mot kvinnlig könsstympning

9 Projektets mål Kompetensökning för personal Samverkan Handlingsplan

10 Nuläge Region och kommun Enkät Fokusgrupp Styrgrupp Studiebesök Verksamhetsnyckelpersoner Verksamhetsbesök

11 Framåt Fortsatt utbildning Skapa former för samverkan Handlingsplan Verksamhetsbesök

12 Användbara länkar hedersfortryck.se socialstyrelsen.se

13 https://www.youtube.com/watch?v=95rXGt s_VeM

14 Tack Evelina Nilsson Kvinnofridssamordnare evelina.nilsson@kristianstad.se 044-136905 Johanna Emilsson Samordnare mot kvinnlig könsstympning johanna.emilsson@kristianstad.se 0728857812