1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 7: Penningmängd, Inflation och Sysselsättning.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Föreläsning 6 Mer om arbetslöshet och inflation – Phillips kurvan
Advertisements

Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin Kapitel 16
När är penning- respektive finanspolitik effektiv?
Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Penningmängd, Inflation och Sysselsättning
Konjunkturer.
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
Inflation  Definition: Allmän stegring av prisnivån  Mäts genom KPI (konsumentprisindex)  Riksbankens mål är att hålla inflationen på 2 procent/år (Riksbanken)
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Löner, löneandel och sysselsättning: några reflektioner
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt – AS-AD modellen
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Internationell Ekonomi
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Föreläsning 12 Sammanfattning
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Föreläsning 6 Mer om arbetslöshet och inflation – Phillips kurvan
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi.
Penningpolitik och räntebana Lars E.O. Svensson Sveriges riksbank 22 augusti
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Aggregerat utbud och prisnivån.
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Penningpolitik Bo Sjö The MOney Market Penningmarknadsinstrument Vad är penningmarknaden? – Internbank marknaden nästa Löptid up till och.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitik med inflationsmål
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Inflation.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Makroekonomi med tillämpningar
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.
Inflation och deflation
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning
KONJUNKTURINSTITUTET
Monetarism och Philipskurvan
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
Makroekonomi med tillämpningar
IDAG: Varumarknaden i balans + penningmarknaden i balans.
Makroekonomi med tillämpningar
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Åsa Olli Segendorf KONJUNKTURINSTITUTET 7 oktober 2015 Lönebildningsrapporten 2015.
KONSUMTIONSSAMHÄLLET. V AD ÄR KONSUMTIONSSAMHÄLLET ? Vi handlar mer än vi behöver för att överleva – ökad konsumtion av mat, kläder, saker mm Massproduktion.
Sammanfattning: sid. 1 Sammanfattning  Vi har studerat ekonomin på olika sikt, eller mer exakt, under olika antaganden om vad som kan ändra sig. 1.IS-LM,
K9: sid. 1 Kapitel 9 Phillipskurvan, jämviktsarbetslösheten och inflationen   IDAG:   Arbetslöshet, priser och inflation.   Phillips-kurvan – en.
K4: sid. 1 Kapitel 4 Varu- och penningmarknaden: IS-LM modellen Varumarknaden i jämvikt + penningmarknaden i jämvikt. Samtidig bestämning av både ränta.
K11: sid. 1 Kapitel 11 En öppen ekonomi på medellång sikt Real växelkurs under fast resp. flytande växelkurs. AS-AD för den öppen ekonomi med fast växelkurs.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
K14: sid. 1 Kapitel 14 Humankapital och teknisk utveckling Kunskap – ett slags kapital, humankapital. Teknisk utveckling. Forskning och utveckling, en.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
K12: sid. 1 Kapitel 12 Fakta om tillväxt Tillväxt och levnadsstandard – definitioner Tillväxt i utvecklade länder de senaste 50 åren. Ett längre och vidare.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 21 december 2015 Konjunkturläget, december 2015.
K8: sid. 1 Kapitel 8 Alla marknader sammantagna: AS–AD-modellen   IDAG:   Gifta ihop alla marknader vi diskuterat.   Vad bestämmer priser och produktion.
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Makroekonomi med tillämpningar
Det finns tre slags lögner: lögn, förbannad lögn och statistik.
UND1X utvecklingen i förhållande till föregående prognos Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Presentationens avskrift:

1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 7: Penningmängd, Inflation och Sysselsättning

2 Dagens föreläsning  Okuns lag samband mellan arbetslöshet och BNP-tillväxt  Tre relationer: Phillipskurvan Okuns lag AD-relationen  Effekten av penningpolitik på kort och medellång sikt Tar hänsyn till inflationsförväntningar Kan inflation bekämpas utan att arbetslösheten ökar?

3 Arbetslöshetstalet och BNP  Enligt vår förenklade produktionsfunktion gäller:  Implicerar följande samband:  På vänster sida om likhetstecknet står ungefär minus förändringen i arbetslöshetstalet och på höger sida tillväxttakten i BNP, Alltså är förändringen i arbetslöshetstalet ungefär lika med minus tillväxttakten i produktionen Om tillväxten i BNP t ex är 4% så ska arbetslöshetstalet minska med ca 4%

4 Okuns lag  Det faktiska sambandet mellan produktionstillväxt och förändringar i arbetslöshetstalet benämns ibland Okuns lag  För USA har detta samband skattats till:  Kan uttryckas i generell form som: där är den tillväxt i BNP som krävs för att arbetslösheten skall förbli oförändrad (”den normala tillväxten”) och  anger hur mycket arbetslösheten minskar för varje procentenhet som BNP-tillväxten överstiger den ”normala”

5 Okuns lag  För USA gäller att tillväxten i real BNP måste vara minst 3% för att arbetslösheten inte skall öka  När faktisk BNP-tillväxt hamnar under (över) den ”normala” så ökar (minskar) arbetslösheten (vilket är själva lagen i Okuns lag)

6 Okuns lag, forts, Hög BNP- tillväxt förknippas med minskat arbetslös- hetstal och vice versa,

7 Okuns lag, forts,  För varje procentenhet som tillväxten i BNP överstiger 3%, minskar arbetslöshetstalet med 0,4% Vid låg tillväxt behåller många företag sin personal, vilket innebär att ökad tillväxt inte leder till motsvarande tillväxt i sysselsättning Dessutom hämtas en del nyanställda inte från gruppen arbetslösa utan från dem som redan har jobb

8 Skattade Okunkoefficienter för olika länder Skattade koefficienter för hur känslig förändringen i arbetslöshet är för avvikelser från normal BNP-tillväxt Land β β USA0,39 Storbritannien0,150,54 Tyskland0,200,32 Japan0,020,12 Tendens till ökad känslighet över tiden för Storbritannien, Tyskland och Japan

9 Phillipskurvan  Inflationen beror på förväntad inflation och arbetslöshetens avvikelse från den naturliga:  När inflationsförväntningarna är sådana att  e t kan approximeras med  t-1 kan sambandet uttryckas:  När faktisk arbetslöshet hamnar under (över) den naturliga så ökar (minskar) inflationen

10 AD-sambandet  AD-sambandet härlett från IS-LM-modellen (med tidsindex):  Om vi antar exogent given finanspolitik kan vi uttrycka AD-sambandet som: En ökning av den reala penningmängden leder till ett fall i räntan Fallande ränta leder till ökad aggregerad efterfrågan (via investeringar) och därmed till ökad produktion

11 AD-sambandet, forts.  Uttryckt som samband mellan förändringar i variblerna: Kommer sig av att tillväxten i en variabel som består av en kvot kan uttryckas som skillnaden mellan tillväxten i täljaren och tillväten i nämaren (se proposition 8 i appendix i slutet av boken)

12 Penningmängd, inflation och arbetslöshet  Okuns lag:  Den förväntningsutvidgade Phillipskurvan:  AD-sambandet (i förändringstakter) :

13 Effekterna av penningpolitik

14 Medelsiktig jämvikt  Antag att centralbanken ökar penningmängden i konstant takt lika med,  Då växer produktionen i sin “normala” takt,, Definiera justerad nominell penningmängdstillväxt som nominell penningmängdtillväxt minus den normala BNP-tillväxten Implicerar att inflationen är lika med den justerade penningmängdtillväxten Arbetslösheten är då lika med den naturliga arbetslösheten

15 Kort sikt  Antag att centralbanken bestämmer sig för att öka penningmängden mindre än  Vad händer på kort sikt? För en given inflationstakt leder minskad tillväxttakt i penningmängden till minskad tillväxt i reala penningmängden och därmed lägre BNP-tillväxt (AD- sambandet) När BNP-tillväxten hamnar under den ”normala” ökar arbetslösheten enligt Okuns lag När arbetslösheten hamnar över den naturliga minskar inflationen enligt Phillipskurvan  Alltså leder en minskad tillväxt i penningmängden på kort sikt till minskad BNP-tillväxt, ökad arbetslöshet  På medellång sikt är dock BNP-tillväxten tillbaka på sin normala nivå och arbetslösheten tillbaka till den naturliga arbetslösheten,

16 Inflationsbekämpning  Enligt Phillipskurvan kan inflationstakten endast minskas om arbetslösheten stiger så att den blir högre än den naturliga  Hur mycket högre arbetslösheten måste vara för att få ned inflationen med en viss procentsats beror på storleken på  och hur snabbt inflationen måste ned  Om =1 och inflationen skall ned 1% så kan detta åstadkommas genom att: Arbetslösheten är 1% högre än den naturliga under ett år Arbetslösheten är 0,5% högre än den naturliga under två år Arbetslösheten är 0,2% högre än den naturliga under fem år etc,

17 Förväntningar och trovärdighet: Lucaskritiken  Lucaskritiken innebär att det är orealistiskt att anta att fackföreningarna inte tar hänsyn till ekonomisk politik när de skapar sig förväntningar Om fackföreningarna tror att inflationen kommer att gå ned minskar de sina inflationsförväntningar, begär lägre löneökningar och agerar så att inflationen verkligen går ned utan att arbetslösheten behöver öka  Ekonomer som Thomas Sargent hävdar att det centrala för inflationsbekämpning är penningpolitikens trovärdighet Om de som sätter lönerna är övertygade om att centralbanken är helt inriktad på att minska inflationen kommer de att agera så att inflationen går ned

18 Nominella rigiditeter  Det finns avvikande uppfattningar Vissa menar att det finns nominella rigiditeter som innebär att att löner och priser inte anpassas fullt ut till förändingar i penningpolitiken Om lönerna sätts innan politiken ändras så har inflation baserad på felaktiga förväntningar byggts in i löneavtalen  Stanley Fischer har hävdat att även om lönesättarna tror att centralbanken är inriktad på inflationsbekämpning så medför en alltför snabb minskning av tillväxten av penningmängden till ökad arbetslöshet  John Taylor har hävdat att löneavtal inte undertecknas samtidigt och att det medför att inflationen inte kan minskas i alltför snabb takt utan att det uppstår arbetslöshet

19 Inflationsbekämpning i USA Kraftig höjning av styrräntan från september 1979 till april 1980 följdes av kraftig sänkning i mitten av 1980, En andra höjning genomfördes i början av 1981 och styrräntan förblev sedan hög under merparten av 1981 och 1982.

20 Inflationsbekämpning i Sverige under 1990-talet

21 Inflationsbekämpning i USA , forts. Ackumulerad minskning av inflationstakten definieras som skillnad mellan faktisk inflation och inflationen Inflation och arbetslöshet BNP-tillväxt 2,5  0,5 1,8  2,2 3,96,23,2 Arbetslöshetstal5,8 7,1 7,69,79,67,57,2 Inflation (KPI)13,3 12,5 8,93,8 3,93,8 Ackumulerad minskning av 0,8 4,49,5 9,49,5 inflationstakt

22 Sammanfattning  Enligt Okuns lag finns ett negativt samband mellan förändringen i arbetslöshet och BNP-tillväxtens avvikelse från sin ”naturliga” nivå  En enprocentig minskning av BNP-tillväxten leder typiskt sett till en ökning av arbetslösheten med mindre en en procent För att företagen behåller sin arbetskraft när efterfrågan faller och för att nyanställningar sker med redan tidigare sysselsatt arbetskraft  Tillsammans med Phillipskurvan och AD-sambandet kan Okuns lag användas för att analysera kort och medelsiktiga effekter av penningpolitik På medellång sikt kan penningpolitiken inte påverka varken arbetslöshet eller BNP-tillväxt På kort sikt kan ökad (minskad) tillväxt i penningmängden leda till minskad (ökad) arbetslöshet och ökad (minskad) BNP-tillväxt I medelsiktig jämvikt bestäms inflationstakten av skillnaden mellan tillväxten i penningmängden och tillväxten i real BNP

23 Sammanfattning, forts.  Makroekonomer debatterar huruvida det är möjlig att minska inflationstakten utan att gå igenom en period med höjd arbetslöshet och relativt låg BNP-tillväxt Vissa menar att trovärdighet för centalbankens inflationsbekämpning räcker Andra menar att det finns nominella rigiditeter som gör att inflationen inte kan fås ned snabbt utan att arbetslösheten ökar