AT-dag diabetes 151111-12 Diabetesfoten.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Postoperativa komplikationer efter dagkirurgi. Djup ventrombos
Advertisements

Symtom från halsryggen
The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1990
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Nationella riktlinjer för diabetesvården Centrala rekommendationer
Behandling med lipidsänkande läkemedel vid prevention av hjärt-kärl sjukdomar rekommendationen från workshop dec -02.
Hud- och mjukdelsinfektion ,
Ann Åkesson Öl Infektionskliniken
Ben- och fotsår ur Hudklinikens bildarkiv
Symtom < 5 dagar eller förbättring därefter
Hjärtsvikts-mottagning
SBU:s rapport Blödande magsår
Hud- och mjukdelsinfektioner
Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn
Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp – när, var, hur ?
AT-undervisning - Undernäring
Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning.
Undernäringstillstånd
Bättre liv för våra äldre
Dietisten i teamet Vivianne Haapalahti, dietist Kalix Sjukhus
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Akut mediaotit Akut purulent infektion i mellanörat Vanligaste
Infektion Sårodling Odlingsfynd Antibiotikaval
Tidig identifiering och behandling av livshotande tillstånd!
Krav på inrättningar/verksamheter särskilda boenden
Vad menar vi med begreppet behov?
Medrave Software AB, aug 2008
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Behandling vid impetigo
Diabetes Norrman / Pikwer © HYPOGLYKEMI
Hud- och mjukdelsinfektioner
Ben- och fotsår ur Hudklinikens bildarkiv
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre personer Leg.dietist Anna-Karin Sjöberg Vård och Omsorgsförvaltningen Tel ,
Hud- och mjukdelsinfektioner
Överläkare Marianne Bergström Hudkliniken Sundsvalls sjukhus
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Jan Weibring FMK februari 2010 Hur uppnå användbara medicinska underlag?
Hud- och mjukdelsinfektioner hos äldre
Arbetsterapeut roll i geriatrisk rehab
Delegering Vem får delegera?
Omhändertagande av barn med komplexa hjärtfel
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
Hud- och mjukdelsinfektioner
Hud- och mjukdelsinfektioner
SBU-rapporter.
Ortopediska fallgropar
Palliativ vård och samordning
Sjukdomar och besvär.
Information till Dig som har diabetes,
Ortopedi.
Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer
Tyreoideacancer Regional medicinsk riktlinje
REGIONAL WORKSHOP EN UTVECKLINGSDAG FÖR MOTTAGNINGEN
ANTIBIOTIKABEHANDLING AV DIABETESSÅR
Patientmaktsperspektivet Johan Assarsson. En ny Patientlag – vad innebär det?
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Skor och inlägg.
Vårdrelaterade infektioner
Perifera Kärlsjukdomar
Frida Wilske Infektionsläkare
Förebyggande av skador
Hälsofrämjande arbete på Vårdcentralen Domnarvet
Vårdrelaterade infektioner & Antibiotika
Dietisten i teamet Vivianne Haapalahti, dietist Kalix Sjukhus
Omläggning av diabetesfotsår
Presentationens avskrift:

AT-dag diabetes 151111-12 Diabetesfoten

Diabetesfoten Epidemiologi 5-9 % av diabetiker i västvärlden har fotsår 10-15 % har tidigare haft diabetesrelaterade sår, amputation eller fotdeformitet 35-50 % av diabetikerna bedöms ha ökad risk >85 % av diabetesrelaterade amputationer föregås av fotsår. 40-50 % av alla amputationer görs på diab.

Diabetesfoten Diabetesrelaterade fotproblem: Neuropati – sensorisk, motorisk, autonom Angiopati – makroangiopati, mikroangiopati Sår – ischemiska (distalt på tår eller hälar), neuropatiska (belastningsytor) Osteoartropati Ödem Infektion – ytlig (S. aureus, beta- hemolyserande streptokocker), djup (S. aureus, betahemolyserande streptokocker, gramnegativer, anaerober)

Diabetesfoten Speciella faktorer vid diabetesrelaterade fotproblem: Oftast varm fot trots nedsatt cirkulation pga. autonom neuropati. Osteoartropati – bild som vid infektion med rodnad, svullnad, värmeökning, ev. smärta, ev. feber, ev. CRP-stegring. Ofta falskt höga ankeltryck pga. mediaskleros.

Diabetesfoten Speciella faktorer vdi diabetesrelaterade fotproblem – forts: 4. Sällan claudicatio eller smärtsamma sår pga. neuropatin. 5. Sämre lokalt immunförsvar pga. angiopati, höga p-glukosvärden m.m. 6. Frånvaro av feber och CRP motsäger inte att en allvarlig infektion är under utveckling.

Diabetesfoten Screening och diagnostik av riskfot: Personer med diabetes bör få sina fötter undersökta minst en gång per år. - Nervfunktion sensorisk stämgaffel (128 Hz) monofilament (5,07/10g) biotesiometer eller vibrameter motorisk muskelatrofi, felställningar, gångmönster autonom nedsatt svettning, saknad av behåring

Diabetesfoten Screening och diagnostik av riskfot – forts: Kärlstatus Fotpulsar, ankeltryck, ev. tåtrycksmätning Hud Temperatur, ödem, nageldeformiteter, förhårdnader, sår, svampförändring, vårtor, tryckmärken Skelett Fotdeformiteter, begränsad ledrörlighet, tidigare amputation Övrigt fettkuddar

Diabetesfoten Utredning av fotsår: Skelettrtg med osteitfrågeställning Sårodling samt ev. blododling inför antibiotikainsättning Perifer cirkulationsutredning

Diabetesfoten Sårindelning: Utmattningssår – neuropatiska, oftast under framfoten Trycksår – ofta på hälar, tårnas ovansidor Arteriella/ischemiska sår – angiopatiska, oftast på tår, laterala fotranden, hälar Venösa – oftast på malleoler, underben (ej stort diabetesproblem)

Diabetesfoten Riskgruppsgradering: Nivå 1. Inga tecken på distal neuropati, perifer kärlsjukdom eller andra fotproblem. Nivå 2. Det finns tecken på distal neuropati eller perifer kärlsjukdom. Nivå 3. Det finns tecken på distal neuropati eller perifer krälsjukdom, har tidigare förekommit fotsår, amputation, fotdeformitet eller annan hudpatologi som förhårdnader och hudsprickor. Nivå 4. Det föreligger pågående fotsår, oavsett neuropati eller kärlsjukdom; eller grav osteopati eller smärtsyndrom.

Riskgrupp Fotvård - vårdnivå Fotvårdande behandling Fotundersökning Ortopedteknik 1 Egenvård samt utbildning av fotterapeut Årligen 2 Medicinsk fotvård i primärvården Cirka 2 gånger per år Årligen eller oftare beroende på grad av fotproblem Eventuellt anpassade skor och/eller fotbäddar 3 Medicinsk fotvård i primärvården eller vid sjukhusmottagning Cirka 6 gånger per år Individuella fotbäddar och skor alternativ ortos 4 Medicinsk fotvård i primärvården eller vid sjukhusmottagning; kontakt med multidisciplinärt fotteam Cirka 12 gånger per år Vid varje besök; sårkontroller i samordning med multidisciplinärt fotteam Individuella fotbäddar och skor alternativt ortos eller gips Riskgrupp Fotvård - vårdnivå Fotvårdande behandling Fotundersökning Ortopedteknik

Diabetesfoten Förebyggande behandling: God metabol kontroll Adekvat blodtrycksbehandling Adekvat blodfettsbehandling Ev. ASA Nikotinstopp Förebyggande fotvård/egenvård

Diabetesfoten Behandling av medicinska tillstånd: Neuropati – symptomatisk behandling Angiopati – kärlkirurgi om möjligt, ASA/Plavix Osteoartropati – avlastning med gips/ortos Ödem – stöd- eller kompressionsstrumpor, optimal behandling av bakomliggande sjukdomar Infektion – Heracillin vid ytlig infektion, vid djup infektion: Piperacillin/Tazobactam alt. Meronem vid allvarlig infektion. Kirurgisk sårrevision (alt. debridering med fluglarver) PICO/VAC – undertrycksbehandling (vätskande sår) Tryckkammarbehandling – hyperbar syrgas

Diabetesfoten Behandling av fotsår: Sjukhusvård skall övervägas vid tecken på djup infektion eller hotande gangrän. Bedöm och behandla: Risknivå Behov av avlastning Ödem Infektion Cirkulation Nutrition Metabol kontroll Smärta Omläggning Uppföljning

Diabetesfoten Amputation: Observera att det endast finns två absoluta amputationsindikationer: Livshotande gangrän Behandlingsresistent smärta Svårläkta långdragna sår utgör ingen amputationsindikation. Amputation får aldrig göras (om ej på vitalindikation) utan föregående kärlkirurgisk bedömning.

Diabetesfoten Medicinsk fotvård Remissen bör innehålla följande information: Diagnos År för diabetesdebut Metabol kontroll Behandling Fotstatus Frågeställning eller efterfrågad åtgärd Uppgift om patienten är ordinerad ortopedtekniska hjälpmedel/skor Uppgift om andra relevanta tillstånd och behandlingar (tex. Waran eller kortison) Förekomst av blodsmitta eller MRSA

Diabetesfoten Ortopedtekniska hjälpmedel Remiss till OTA skall innehålla: Diagnos Risknivå Beskrivning av skada och funktionshinder Syfte Varaktigt behov eller tillfällig behandling

Diabetesfoten Ortopedtekniska begrepp Fotortos – Ortopediska skor – Fotbäddar/inlägg Ankel/fotortos Ortopediska skor – Individuellt tillverkade för varaktigt bruk Avsedda för deformerade fötter Ortopediskt anpassade skor – Skor utformade efter särskild kravspecifikation Behandlingsskor – Specialsko för tillfälligt bruk Anpassningar på skor – Ortopedtekniska åtgärder som utförs på skor i syfte att förbättra komfort och funktion Protes – Ersätter förlorad kroppsdel

Diabetesfoten Ha stor respekt för fotproblem hos diabetiker då de är högriskpatienter och dessutom ofta uppvisar en atypisk bild!