Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten

Musklerna - muskeltyper Man skiljer på tre huvudtyper av muskler. Skelettmuskulatur – påverkar vi med vår vilja. Ca 600 stycken. Har till uppgift att röra på oss. Exempelvis lårmuskel, triceps. Glatt muskulatur – arbetar utan att vi kan göra något åt det. Ex mag- och tarmmusklerna. Hjärtmuskeln – styrs av ”automatiska” elektriska signaler i muskelväggarna

Musklerna - Samarbete Musklerna samarbetar. För alla leder i kroppen behövs två muskler. En som sträcker (sträckmuskel) och en som böjer (böjmuskel). För att en muskel ska kunna böja eller sträcka en led måste muskeln sitta fast på båda sidor om leden → har en kraftig sena i vardera änden som fäster vid skelettet.

Musklerna - Uppbyggnad En skelettmuskel består av många muskelfibrer i buntar. Varje muskelfiber är en muskelcell, < 0,1 mm bred, kan vara flera cm lång. Cellen innehåller proteintrådar som kan dra ihop sig → muskeln böjs. Muskelcellen behöver energi – får druvsocker och syre via blodkärl. Kan även använda fett som bränsle

Muskler - proteiner Skelettmusklerna innehåller tunna trådar av två olika sorters protein, aktin och myosin. Proteintrådarna kan förskjutas i förhållande till varandra: När muskeln är avslappnad är proteintrådarna skilda från varandra (1). När muskeln dras samman glider trådarna av aktin och myosin in mellan varandra (2). Biceps Triceps

Muskler och syre Muskler behöver syre för att arbeta Lättare muskelarbete – syret i muskeln räcker. Kolhydrater bryts ner till koldioxid och vatten (förbränning). Tyngre muskelarbete – muskeln får för lite syre. Mjölksyra bildas. Blir ”förlamande” för musklerna. Vid tyngre muskelarbete får vi en syreskuld → betalas genom ökad andning och blodcirkulation.

Muskler – Former av arbete Dynamiskt arbete Muskler som är omväxlande spända och avspända vid arbete Statiskt arbete Muskler som hålls spänd under en viss tid (t.ex. vid en låst arbetsställning). Statiskt arbete är mycket tröttsamt.

Muskler - Träning Träning gör att musklernas storlek kan öka. Muskelcellerna blir större (inte fler) → musklerna tar upp syre bättre. Fler små mitokondrier (”kraftverk”) bildas i muskelcellerna Explosiva idrottare får mer korta och grova muskler. Uthållighetsidrottare får mer långa och smala muskler.

Långsamma och snabba muskelfibrer Det finns två typer av muskelfibrer. Långsamma är röda, har stora energilager som gör dem uthålliga Snabba är ljusare och innehåller mindre energi. De blir fortare trötta och används mest vid snabba, kortvarig rörelse

Muskler - Kondition Kondition är ett mått på hur länge våra muskler orkar arbeta. Avgörs främst av kroppens förmåga att ta upp syre ur luften och transportera det till musklerna Träning ökar även musklernas förmåga att ta upp syre

Muskler - Skador Träningsvärk Vanligen för att otränade muskler får arbeta för hårt → små brister i musklernas fibrer och bindväv. Behandlas med vila. Muskelsträckning En muskel tänjs för kraftigt → muskelfibrer slits av. Behandlas med vila. Inflammation Överansträngning, ovana eller våldsamma rörelser → svullet kring senorna. Behandlas bäst med vila.

Utgör ca 1/5 av kroppsvikten Skelettets uppgifter är att: Skydda viktiga organ Stomme för musklerna att fästa vid → skapa förutsättningar för rörelse Producera nya blodkroppar Hålla upp kroppen (stadga) Skelettet lagrar många viktiga mineraler, främst kalcium och fosfat