“Undersökning av naturen”

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Fysisk aktivitet och avspänning Föreläsning
Advertisements

Idrottsskador Idrottsskador är samma som arbetsskador och andra former av skador. Rörelserna du utför i idrottssammanhang sker ofta med maximal insats.
Musklerna Vad vi än sysselsätter vår kropp med arbetar våra muskler.
- Kroppens kontrollcentrum -
Muskler och Styrka.
Muskler och träningslära
Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad
Männisokroppen.
Människokroppen.
HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2
Kondition och träning.
Välkommen till föreläsningen om musklerna
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Rörelsesystemet För att du ska kunna röra dig krävs ett sammarbete mellan skelett och muskler.
Anatomi & Styrketräning
Människans Fysiologi.
Anatomi & Styrketräning
VÅRA MUSKLER.
Träningslära.
”Teorin” bakom konditions- och styrketräning!
Människokroppen.
Idrottsskador.
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Träningslära 9:or ht 11.
Styrka, Power & Snabbhet
Hud, skelett och muskler
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Träningslära Styrka.
HUDEN kroppens största organ
Skelettet HGA 2012.
Varför ska vi lära oss detta?
Anatomi Skelett.
Människan som organism
RÖRELSESYSTEMET.
Skelett Skelettet gör så att vi kan stå rakt upp.
GTU nivå 2. Träningslära, teori
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Skelettet.
Kroppens organ.
Männisokroppen.
Muskler.
Muskler Människan behöver skelett, senor och muskler för att kunna röra sig. Det finns tre huvudgrupper av muskler: Skelettmuskler, även kallade tvärstrimmiga.
Vad är styrka? Styrka är den förmågan musklerna har att dras samman
ANATOMI.
MÄNNISKOKROPPEN.
Mia Jönsson Idrott och hälsa
Kroppens anatomi.
MYOLOGI ► Läran om musklerna Johan Lundin. 3 olika typer av muskler ► Hjärtmuskel ► Glattmuskulatur ► Skelettmuskulatur ► Över 300 muskler i kroppen,
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Människan – din hälsa I arbetsområdet kommer vi att studera människokroppen och vad som påverkar din mentala och fysiska hälsa. Vad behöver du egentligen.
Musklerna Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa.
Muskler - ursprung, fäste, funktion
Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
KONDITIONSTRÄNING STYRKETRÄNING Träningslära Av: Fredrik Persson.
Skelettet Vårt skelett är uppbyggt av ungefär 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och.
Skelettet och musklerna
Muskler - ursprung, fäste, funktion (Ben)
UTHÅLLIGHET (KONDITION) Uthållighet är förmågan att stå emot trötthet vid långvarig belastning UTHÅLLIGHET Aerob Anaerob En persons uthållighet kan testas.
Andningen.
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Vad är styrka? Styrka är den förmågan musklerna har att dras samman
Träningslära.
Muskler - ursprung, fäste, funktion
Läran om människokroppen
Temaarbete under 4 lektioner
Rörelseappartaten - Skelett & muskler
Anatomi - hur är din kropp byggd?.
Människans muskler Det finns tre typer av muskelvävnad hos människan.
Skelettet har flera olika funktioner.
Steg 2 ANATOMI UPPVÄRMNING FYSISK TRÄNING
Presentationens avskrift:

Anatomi Musklerna

“Undersökning av naturen” Humanfysiologi: Hur fungerar kroppens organ och vävnader? Fokus Skelett och leder Muskler Nervsystem Syresättning Energigivande processer

Kunskap är makt Uppbyggnad Funktion Effekt Lär dig hur din egen kropp fungerar och ta ett aktivt ansvar för din hälsa!

Skelett Kroppen består av 206 ben. Förhållandet mellan våra ben och muskler bestämmer våra rörelser. Benens funktion Stödjande Skyddande Utföra rörelser Lagra mineraler Bilda blodkroppar

Ben delas in i fem olika grupper Rörben Korta ben Platta ben Oregelbundna ben Sesamben

Leder Det ställe där två eller flera ben förenas kallas led. Det som håller ihop benen i en led kallas ligament. Ligamentet binder samman benens ändar med varandra och på så sätt underlättar eller begränsar rörelserna mellan benen. Ligamentets största uppgift är att hindra allt för stora rörelseutslag.

Det finns två typer av leder Fria och strama De fria har sex stycken undertyper De strama har tre stycken undertyper

Fria Gångjärnsled: Finns i fingrar, tår, knän och armbåge Kulled: Finns i axelled och högtled Planled: Leder i bland annat handen och foten Äggled: Leder i bland annat handled Sadelled: Leder i mellan handled och tummen Vridled: Ben i underarmen som roterar runt överarmsbenet är exempel på en vridled

Det muskulära systemet Ca 600 muskler Glattmuskulatur (automatiska rörelser i inre organ) Hjärtmuskulatur (hjärtat) Skelettmuskulatur (viljestyrda) Ca 45% av den totala kroppsvikten

Funktion Möjliggör rörelse Stadga åt skelett Skyddd åt inre organ Möjlighet att tala, svälja och tugga Visa känseluttryck i form av olika miner Kontroll över tarm och urinblåsa Hjälp att hålla kroppstemperaturen

Skelettmusklernas uppbyggnad

Muskelfibrer Två typer - långsamma och snabba Typ 1 - långsamma och uthålliga Typ 2a - relativt snabba, starka och uthålliga Typ 2x - mycket starka och snabba men inte uthålliga

Ursprung och fäste

Tonus Musklerna är aldrig helt avslappnade Tonus ökar vid smärta eller nervositet Vid rörelse samverkar flera muskler (sträck- och böjmusklerna)

Musklernas funktion vid rörelse Agonister Parallella muskler i samma led Synergister Muskler som agonisterna samarbetar med Antagonister Muskler som har motsatt funktion i samma led

Musklernas arbetssätt Dynamiskt arbete En rörelse utförs Muskeln förlängs eller förkortas Statiskt arbete Ingen rörelse utförs Muskeln är oförändrad

Dynamiskt och statiskt arbete

Konsekvenser av aktivitet/inaktivitet Starka muskler Skyddar mot ledskador och ryggbesvär Inaktiv Svagare och mindre muskler Sämre skydd

Muskler Biceps Triceps Deltoideus (främre, mellan, bakre) Pectoralis major Trapezius Latissimus Dorsi Rectus Abdominis Quadriceps Gluteus Maximus Hamstrings Gastrocnemius Soleus Tvåhävdade armböjaren Trehövdade armsträckaren Deltamuskeln Stora bröstmuskeln Kappmuskeln Breda ryggmuskeln Raka bukmuskeln Fyrhövdade lårmuskeln Sätesmuskeln Bakre lårmuskeln Tvillingvadmuskeln Djupa vadmuskeln

Källor Böcker Anatomi för idrotten, Robert S. Behnke Idrott och Hälsa 1 och 2, Johan Paulsson, Daniel Svalner Idrott och hälsa, Bengt Johansson Idrottens träningslära, Claes Annerstedt, Asbjörn Gjerset Internet http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Rorelseapparaten/Muskler-och-senor https://trainelite.com/top-5-exercises-to-build-your-biceps/