Kemisk bindning Stationsförsök.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Atomer och kemiska reaktioner
Intermolekylära krafter
Kemi.
Olika typer av bindningar DEL 1
Värmelära.
Syror och baser Syror och baser.
Värme är rörelse.
De tre aggregationsformerna
ELLÄRA Kapitel 3. Efter avsnittet ska du:  veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat  kunna förklara vad elektricitet är  veta vad.
Vad menas med statisk elektricitet?
Lektion 1 Hur kommer det sig att man kan bestämma massan på en kork genom att släppa ner den i ett mätglas innehållande vatten?
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
VATTEN Livets källa.
Energi Energi är partiklar som rör sig. Ju högre fart, desto mer energi. Energi är också värme. Ju högre värme, desto mer energi. I en atombomb finns mycket.
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Introduktion till kemisk bindning
Periodiska systemet.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemi.
Och annat runt omkring det!
Jonföreningar och molekyler
Tryck
VATTEN.
Fysik Materia Del 2.
Värme och väder del 1.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Tänk på!!!!!!!!! Läs på etiketter Använd sked Använd skyddsglasögon
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Metaller Jonföreningar Minsta enhet Bindning inom minsta enhet Fe-Fe
Mat, myter och molekyler
Ellära.
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Föreningar.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Ämnens olika faser.
Vad är värme Värmelednings förmåga Värmekapacitet
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Repetition.
Kemisk Bindning.
Fasta ämnen (solidus) + Metaller 2. Jonföreningar 3. Nätverk
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Joner Li+ F-.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Dipol eller ej-verktyget Här är en metod för att ta reda på om en molekyl är en dipol eller om molekylen inte är en dipol. Vi använder verktyget på vattenmolekylen.
Salter och metalloxider Kap 5
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
Metaller Kap 12 Sid
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Elektrokemi. Kärna Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner ATOMENS BYGGNAD.
Gasolbrännare.
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Löslighet och lösningsmedel. Lösning En blandning där ämnena som ingår har delats upp i små bitar att vi inte kan se dem. En lösning är klar och genomskinlig,
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemisk bindning Ke1 Kap 9.
Respons från förra lektionen
Teorier/modeller/problemlösning:
Joner Li+ F-.
Teorier/modeller/problemlösning:
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Bindningar mellan molekyler Intermolekylära bindningar
Vad kan du om kemi?.
Vatten.
Salter och metalloxider Kap 5
Presentationens avskrift:

Kemisk bindning Stationsförsök

1. Ledningsförmåga Undersök ledningsförmågan i vatten och saltvatten Vatten oxoniumjoner, hydroxidjoner Saltvatten oxoniumjoner, hydroxidjoner hydratiserade Na+ och Cl- som leder ström Saltvatten leder ström bättre än vanligt vatten eftersom det innehåller hydratiserade joner De positiva jonerna vandrar till den negativa polen och den negativa jonerna vandrar till den positiva polen

2. KI(s) i Pb(NO3)2(l) Håll en kristall kaliumjodid under ytan av en blynitratlösning Kaliumjodid löses upp Utfällning av blyjodid sker klargul fällning De flesta salter av nitrat är lättlösliga

3. Stråle intill en kam Heptanstråle och en statisk ebonitstav Vattenstråle och en statisk ebonitstav Förklara utifrån teorin om kemisk bindning Heptan C7H16 opolära molekyler Vatten H2O polära molekyler, dipoler positiva sidan dras mot den laddade ebonitstaven vilken är negativt laddad

4. Värm vatten resp etanol Värm i vattenbad lika stora volymer vatten respektive etanol Mät temperaturen Stiger snabbare i etanol Vatten har mindre molekyler vilka binds hårdare till varandra med vätebindningar än etanolmolekylerna

5. Volymändring av is Varför flyter isen? Gles struktur med bestämda platser ger lägre densitet Vilken volymändring sker då is smälter? Jämför med smältning av polernas isar Ingen volymändring sker då den flytande isen smälter

6. Blanda vatten & etanol Vilken volymändring sker? Totalvolymen minskar eftersom molekylerna kan packas tätare när de blandas Varför ökar temperaturen? Det krävs mindre energi att bryta bindningarna i vatten respektive etanol än energin som avges när vatten-etanolbindningarna bildas Vätebindningar mellan OH-grupper i vatten- etanolblandningen blir starkare

7. Polär och opolär Två delar vatten och en del heptan till två provrör KMnO4(s) i ett rör skaka I2(s) i det andra röret skaka Vad sker i respektive rör? Vatten polär löser jonföreningar Lila av permanganatjoner från KMnO4(s) Heptan opolär löser i princip inte jonföreingar I2(s) löses i heptan, lila, med Wan der Waals bindningar

8. Polär och opolär En del T-gul blandas med fem delar vatten Tillsätt lite diskmedel Skaka båda provrören Jämför Diskmedlet finfördelar den opolära T-gul så att den löser sig i det polära vattnet Miceller bildas

9. Alkoholers löslighet Fyll två provrör till hälften med vatten I det ena tillsätts 0,5 ml etanol I det andra tillsätts 0,5 ml oktanol Skaka Löslighet? Etanol C2H5OH kort kolkedja, polär binds till vatten med vätebindningar Oktanol C8H17OH lång kolkedja, opolär binds ihop med Wan der Waals bindningar

10. Ledningsförmåga Jämför svavel och järns ledningsförmåga Förklara utifrån teorin om kemisk bindning Järn är en metall med metallbindningar, delokaliserade elektroner som kan leda ström