Ordföljd.

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

Advertisements

Om verb Olika former Introduktionsfilm Hanna Hägerland

Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb

Bisatser © Birgitta Ryding.

Svenska som andraspråk

Relativa pronomen & adverb

Konjunktioner (och subjunktioner) youtube. com/watch

P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS

Allmän grammatik SATSDELAR

Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)

Underordnade konjunktioner

Dagens dikt Det är onsdag idag. Det är ganska fint väder:

Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)

Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial

Beskriver vilken funktion orden har i en sats.

presens, preteritum och futurum

Luncha och lär! Tempussystemet.

Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial

I spanska finns det tre ”sorters” verb.

” kommer att, Tänker eller ska”?

Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb

När ska man använda de och när ska man använda dem.

Huvudsatser och bisatser

Tryck på F5 för att börja. ”Klicka” sedan för att fortsätta.

Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats

Mening eller fråga TRYCK F5.

Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.

Samordnande konjunktioner- bindeord

Huvudsatser och bisatser

Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Ordföljden i svenskan (syntaxen)

Konjunktioner bindeord.

Huvudsats och bisats– att bygga meningar

Satsbegreppet. Begreppen mening och sats På svenska talar man ofta om meningar och satser, men på tyska finns inte begreppet mening. På svenska används.

Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.

ORDFÖLJD OCH HJÄLPVERB I SVENSKAN SFI 2015 Åsa Olsson.

Presens, preteritum, perfekt och futurum Presens beskriver något som sker NU. Om vi ska uttrycka något som relaterar till nu använder vi: Perfekt: För.

SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar. HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv.

Presens Verb i presens beskriver något som händer nu men vi: använder också verb i presens när vi pratar om något allmänt. Det regnar på hösten eller Många.

Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!

SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.

Satsschema - Hur använder man det?.

Språksystemet, huvudsats/bisats Lars-Gunnar Andersson Inst. för svenska språket.

Satsadverbial Du måste alltid tänka på satsadverbialen när du läser, lyssnar, skriver och talar! Satsadverbial är viktiga eftersom de ändrar meningens.

Konjunktioner Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.

Marika Granat, Brålanda skola, Brålanda –

Grammatik och språkriktighet

Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –

GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Huvudsats och huvudsats

Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.

Skriva meningar i huvudsats

Verb (Något man gör) Verb beskriver något som man gör. Verbet kan böjas i olika tempus. Tempus = tid. Verb kan beskrivas på olika sätt. Imperativ Infinitiv Presens.

Ordföljd huvudsats.

Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.

Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –

Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.

Vecka 40 Tisdag den 3:e oktober 2017 Dagens namnsdag Evald Osvald.

Vecka 39 Onsdag den 27:e september 2017 Dagens namnsdag Dagmar Rigmor.

Basic Swedish 1 Lektion 4, den 15 februari Välkomna

Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.

Samordnade konjunktioner

Ordföljd huvudsats.

Satsschema - Hur använder man det?

Satsschema - Hur använder man det?.

Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.

Presentationens avskrift:

Ordföljd

Svenskans ordföljd Varje ord måste ha sin bestämda plats i en mening. Man kan börja en mening på många olika sätt, men därefter följer man satsdelsschemat. Samordnande konjunktioner (och, men, för) finns inte med i satsdelsschemat. Dessa ord används för att binda ihop satserna till meningar. Bisatser är satsdelar i huvudsatsen. Men bisatser kommer ni lära er på D-nivå.

Fundament Fundament är början av en mening. Du kan börja en mening på många olika sätt: med subjekt med komplement med adverbial med frågeord med bisats

Exempel på fundament Mats läser svenska på universitetet. Honom vill jag gärna träffa. På universitetet har Mats många vänner. Varför vill du inte titta på fotboll?

Verb 1 Verb 1 är första verbet i en mening. Verb 1 är ett verb i presens eller ett verb i preteritum. Verb 1 ska alltid vara på andra plats i en mening. OBS! I ja/nej frågor kommer verbet först.

Exempel verb 1 Ali läser svenska på Sfi. Hon går till skolan. Igår var vi i Stockholm. Bor du i Sandviken? Har du ätit? Röker du?

Subjekt Du kan börja en mening med subjekt. Om du börjar meningen med någon annan satsdel kommer subjektet på tredje plats, efter första verbet. Svenskan har subjekttvång. Det betyder att varje mening måste ha ett subjekt. Om det inte finns ett subjekt använder man ordet det.

Exempel subjekt Lotta jobbar på en restaurang. På kvällen är Lotta trött. Det gillar hon inte. Det är varmt idag. Det bor ca 9 miljoner invånare i Sverige.

Satsadverbial Satsadverbialet placeras efter första verbet, alltså på fjärde plats om meningen börjar med fundament som ej är subjekt. Är fundamentet subjekt placeras satsadverbialet på tredje plats. Satsadverbialet ändrar innehållet i meningen.

Exempel satsadverbial Jag har aldrig träffat min farfar. Jag kommer inte idag. På måndagar är jag alltid trött På morgonen äter vi ofta ägg.

Verb 2 Verb 2 är andra (tredje, fjärde) verbet i en mening. Verb 2 är ett verb i infinitiv form (att-form) eller verb i supinum (t-form).

Exempel verb 2 Åsa har jobbat på Sfi i fem år. Hon brukar undervisa i svenska. Jag kan inte komma idag. På morgonen orkar Åsa inte gå till skolan.

Komplement Boken är ny. Det här blir bra. Min kompis heter Anna. Linda har köpt en hund. Elsa har en katt. Marie-Louise har en blå skjorta. Jag läser tidningen.

Adverbial Adverbial placerar du sist eller först i en mening. Adverbial svarar på frågan Var? När? Hur?.

Exempel adverbial Jag träffade Kalle på stan igår. Vi äter frukost i köket varje morgon. Sara åker buss till Stockholm. Igår träffade jag Kalle på stan. Varje morgon äter vi frukost i köket. Till Stockholm åker Sara buss.