Hiv idag Ett utbildningsmaterial från Folkhälsomyndigheten

Hiv idag En utbildningsmaterial från Folkhälsomyndigheten Ansvariga på Folkhälsomyndigheten: Projektledare: Monica Ideström Utredare: Lennie Lindberg Kommunikatörer: Katarina Hemstadius och Susanne Strååt

Nationell informationsinsats om hiv 2015 Många känner till att det finns mediciner mot hiv, men inte hur de påverkar smittsamheten och livet för personer som lever med hiv i Sverige idag Folkhälsomyndigheten genomför en nationell informationsinsats om hiv till allmänheten i samarbete med kommuner, landsting och ideella organisationer hösten 2015 Syftet är att, genom kunskap om vad hiv är idag, minska stigmatisering och diskriminering av personer som lever med hiv Information till allmänheten samlas på en särskild webbplats, www.hividag.se Stora medicinska framsteg har gjorts sedan det första fallet av hiv upptäcktes i Sverige för snart 30 år sedan. Många känner till att det finns mediciner mot hiv, men inte hur de påverkar smittsamheten och livet för personer som lever med hiv. Under hösten 2015 genomför Folkhälsomyndigheten en nationell informationsinsats om hiv till allmänheten. Syftet är att, genom kunskap om vad hiv är idag, minska stigmatisering och diskriminering av personer som lever med hiv. Informationsinsatsen genomförs i samarbete med kommuner, landsting och ideella organisationer.

Hälso- och sjukvårdens centrala roll För att uppdatera kunskapen inom hälso- och sjukvården genomförs, huvudsakligen till primärvården, också en insats om hiv, testning och dagens behandling Kunskapswebb för hälso- och sjukvården lanseras på www.folkhalsomyndigheten.se/hividag i början av september För att uppdatera kunskapen inom hälso- och sjukvården genomförs, huvudsakligen till primärvården, också en insats om hiv, testning och dagens behandling En särskild kunskapswebb för hälso- och sjukvården lanseras på www.folkhalsomyndigheten.se/hividag i september.

Kort om hiv Hiv står för humant immunbristvirus Hiv angriper kroppens t-hjälparceller vilka har en avgörande betydelse för immunförsvaret Låga nivåer av t-hjälparceller ökar risken för så kallade opportunistiska infektioner och tumörsjukdomar av vilka flera ingår i förvärvat immunbristsyndrom (aids) Idag lever över 35 miljoner människor i världen med hiv I Sverige lever cirka 7 000 personer med känd hivdiagnos. Mer kunskap om hiv i världen, se www.unaids.org Fullständig statistik på www.folkhalsomyndigheten.se Lokal statistik; se regionalt smittskydds hemsida Opportunistiska infektioner orsakas av olika virus, bakterier och svampar.

Hivvården i Sverige Testning för hiv och eventuell behandling är kostnadsfri för patienten Endast den vård som är relaterad till hivinfektionen sker på infektionsmottagning Behandlande läkare ger individuella förhållningsregler enligt Smittskyddslagen och följer upp dessa med patienten Patienten är skyldig att informera om sin hivinfektion i kontakt med hälso- och sjukvård samt tandvård. Personer som har hiv söker öppenvård och primärvård precis som alla andra för symtom och sjukdomar som inte är relaterade till hivinfektionen. Allmänna hygienrutiner för att förhindra blodsmitta ska följas i mötet med alla patienter, inte bara de som har känd blodsmitta.

Om hivtestning Hälso- och sjukvården ska skyndsamt erbjuda rådgivning och hivtest vid minsta misstanke om hivinfektion Hälso- och sjukvården ska alltid tillgodose önskemål från patientens sida om att få lämna prov för hiv Patient har rätt till anonym och kostnadsfri hivtestning Hälso- och sjukvården ska vara vaksam på symtom som kan orsakas av primärinfektion/akut hivinfektion eller symtom på immunbrist i form av indikatorsjukdomar Hälso- och sjukvården har en skyldighet att hivtesta den som misstänker att hen har hiv. Socialstyrelsens riktlinjer betonar att vårdgivaren ska ha en generös inställning till rådgivning och testning även om ingen specifik misstanke finns. Ju tidigare en hivinfektion upptäcks, desto tidigare kan behandlingen påbörjas och skadan på patientens immunförsvar minimeras. Hivtestet är alltid gratis för patienten enligt smittskyddslagen. Endast i de fall patienten önskar ett formellt intyg om testresultatet kan vårdgivaren besluta om avgift för detta. Den som vill testa sig för hiv har rätt att göra det utan att behöva förklara sina skäl närmare. Den som vill testa sig har också rätt att vara anonym, vilket innebär att sjukvården i sådana fall måste använda ett individuellt reservnummer i journal och provremiss istället för namn och personnummer.

Om hivtest En hivinfektion konstateras genom ett blodprov som analyseras vid mikrobiologiskt laboratorium Provet ger ofta utslag redan efter två veckor, men senast inom sex veckor, efter överföringstillfället Vid misstanke om hivinfektion ska provtagning inte anstå. Om provet är taget innan sex veckor passerat, och är negativt, rekommenderas att patienten följs upp med ytterligare ett hivtest när minst sex veckor gått från misstänkt exposition Vid exposition under de senaste 36 timmarna tas kontakt med infektionsmottagning för ställningstagande till post-expositions- profylax (PEP). En hivinfektion konstateras genom ett blodprov som analyseras vid mikrobiologiskt laboratorium. Provet ger ofta utslag redan två veckor, men senast inom sex veckor, efter överföringstillfället. Vid starka misstankar om hivinfektion ska provtagning inte anstå. Om provet är taget innan sex veckor passerat, och är negativt, rekommenderas att patienten då följs upp med ytterligare ett hivtest när minst sex veckor gått från misstänkt exposition. För mer information om PEP, se PM eller lokala rutiner hos närmaste infektionsklinik eller smittskyddsenhet. PEP förskrivs i sådana fall kostnadsfritt enligt smittskyddslagen och belastar inte den egna vårdmottagningen.

Snabbsvarstest På vissa mottagningar och hos vissa organisationer finns snabbsvarstest för hiv som ger provsvar direkt. De påvisar vanligen enbart antikroppar mot hiv. Snabbsvarstest har en längre fönsterperiod än laboratorietester. Om provet är taget innan åtta veckor passerat, och är negativt, rekommenderas att patienten följs upp med ytterligare ett hivtest när minst åtta veckor gått från misstänkt exposition Vid reaktivt resultat ska alltid nytt konfirmerande laboratorietest tas och laboratoriet bör få information om att ett snabbsvarstest varit reaktivt. På vissa testmottagningar och hos vissa organisationer (ex RFSL, Noaks Ark) finns snabbsvarstest för hiv som ger provsvar direkt. Svaret avläses efter 15 minuter. De påvisar vanligen enbart antikroppar mot hiv. De har en längre fönsterperiod och rekommenderas därför inte om det misstänkta expositionstillfället varit inom de senaste åtta veckorna. Vid reaktivt resultat ska alltid nytt konfirmerande laboratorietest tas och laboratoriet bör få information om att ett snabbsvarstest varit reaktivt. Reaktivt resultat innebär att provet visat positivt för hiv, men för att ställa diagnos måste detta konfirmeras i laboratorium.

Tidiga symtom Alla får en primärinfektion även om den är asymtomatisk eller ger lindriga symtom Cirka hälften får symtom av primärinfektionen. Dessa uppträder efter en till fyra veckor från överföringstillfället Symtomen liknar ofta de vid andra virusinfektioner som influensa eller mononukleos (körtelfeber) med exempelvis halsont, feber, makulopapulösa hudutslag och svullna lymfkörtlar. Alla som infekterats med hiv får en primärinfektion även om den ofta är asymtomatisk eller ger så lindriga symtom att den knappast märks. En del får dock kraftigare symtom som innebär att de söker akut sjukvård. I övrigt ger ofta hiv inga symtom förrän efter flera år. Hos cirka hälften av de som får en hivinfektion uppträder en så kallad akut hivinfektion eller symtomgivande primärinfektion en till fyra veckor från överföringstillfället, medan övriga inte märker av att de fått hiv. En symtomgivande primärinfektion ger ofta en sjukdomsbild som kan liknas vid andra virusinfektioner som influensa eller mononukleos. I samband med denna viremi har patienten ofta mycket höga virusnivåer och kan få symtom som exempelvis halsont, feber, makulopapulösa hudutslag och svullna lymfkörtlar. För en del är symtomen lindriga och snabbt övergående medan andra får kraftigare symtom som kan innebära att de söker akut sjukvård. I övrigt ger ofta hiv inga symtom förrän efter flera år. Utan diagnos och behandling försämras därför gradvis immunförsvaret allteftersom t-hjälparcellerna minskar i antal. Då kan patienten drabbas av så kallade opportunistiska infektioner och tumörsjukdomar som till exempel:   herpes zoster (bältros) hos yngre patient upprepade svampinfektioner i underlivet eller i munnen svampinfektion i matstrupen svullna lymfkörtlar i flera veckor utan tecken på annan infektion seborroisk dermatit besvärliga och långdragna diarréer anemi, leukopeni eller trombocytopeni >4 veckor olika virusorsakade tumörsjukdomar Om patienten söker för sådana sjukdomstillstånd bör ett hivtest alltid övervägas som en del av den medicinska utredningen. Genom att hänvisa till att hivtest är ett rutinprov vid den typen av utredningar, kan testet avdramatiseras för patienten.

Behandling med hivläkemedel Hiv behandlas framgångsrikt med kombinationsbehandling där tre antivirala hivläkemedel kombineras, oftast i en och samma tablett. Målet med läkemedelsbehandlingen är att fritt hivvirus ska vara omätbart i plasma. Hög följsamhet är viktig för att minimera risken för resistensutveckling. 93 % av personer med känd infektion i Sverige har pågående behandling. Av dessa har 96 % omätbara virusnivåer. De läkemedel som används i Sverige mot hiv fungerar genom att göra det omöjligt för viruset att fästa sig på värdcellens yta, förhindra viruset från att smälta samman med cellen, förhindra omvandlingen av arvsmassan eller förhindra att nya virus bildas. Läkemedlen kombineras för att ge bästa möjliga effekt. På www.folkhalsomyndigheten.se/hividag finns en film som visar hur viruset verkar i kroppen och hur medicinerna fungerar. Idag finns flera kombinationer av läkemedel i en och samma tablett tillgängliga i Sverige. Alla med hiv erbjuds behandling i Sverige. De 7 % som idag inte står på behandling gör det på grund av exempelvis risk för bristande följsamhet eller så låga virusnivåer att patienten med läkarens godkännande önskar avvakta. De 96 % som har omätbara virusnivåer har detta efter minst sex månaders behandling.

Välfungerande behandling Med välfungerande behandling avses: Virusnivån i blodplasma ska kontinuerligt vara lägre än 50 kopior/ml Patienten ska bedömas ha hög behandlingsföljsamhet Uppföljning av virusnivåer och följsamhet ska ske 2-4 gånger per år Dessutom får ingen klinisk eller epidemiologisk misstanke om annan pågående sexuellt överförd infektion finnas. Behandlingsföljsamhet bedöms löpande genom provtagning av bland annat virusnivåer (HIV-RNA) och nivå av t-hjälparceller (CD4).

Smittsamhet vid välfungerande behandling Överföringsrisk av hiv vid sexuella kontakter bedöms som mycket låg till minimal vid välfungerande behandling Överföringsrisk av hiv från mor till barn i samband med graviditet och förlossning bedöms som mindre än 0,5 % I Sverige har ingen känd överföring av hiv skett inom hälso- och sjukvård trots många stickincidenter under de gångna trettio åren Ingen känd överföring har heller skett i skola eller omsorg Att leva med hiv innebär något helt annat idag än det gjorde igår. Vid välfungerande behandling och oskyddat sex är risken för överföring mycket låg. Vid välfungerande behandling och användning av kondom är risken minimal. Vetenskapligt går det inte att bevisa en absolut nollrisk, därav den aktuella terminologin. Den låga risken mellan mor och barn baseras även på att kvinnan som lever med hiv inte ammar sitt barn.

Bemötandet är avgörande Att leva med hiv innebär ofta att bli bemött med okunskap, fördomar och obefogad rädsla eller avståndstagande Genom ett professionellt bemötande kan hälso- och sjukvården bidra till att situationen förbättras och att tröskeln för att testa sig för hiv sänks. Om hivinfektion upptäcks i tid möjliggör detta snabb tillgång till effektiv antiviral behandling Att leva med hiv innebär ofta att bli bemött med okunskap, fördomar och obefogad rädsla eller avståndstagande. Genom ett professionellt bemötande kan hälso- och sjukvården bidra till att situationen förändras och att tröskeln för att testa sig för hiv sänks. Om hivinfektion upptäcks i tid möjliggör detta snabb tillgång till effektiv antiviral behandling. Då kan hivinfektionen jämföras med andra kroniska men behandlingsbara sjukdomar även om det i nuläget inte finns något botemedel mot hiv. Därför är det viktigt att läkaren som förmedlar ett positivt hivbesked också förmedlar att hiv i Sverige idag är en behandlingsbar infektion som inte behöver betyda att man blir begränsad i sin vardag.

Material på folkhalsomyndigheten.se/hividag Faktablad - Råd och fakta om hiv Rapporten Smittsamhet vid behandlad hivinfektion Bakgrundsdokumentationen till rapporten Smittsamhet vid behandlad hivinfektion Publikationen Användning av hivtester med snabbsvar Publikationen Smittsamhet vid behandlad och obehandlad hivinfektion – en sammanfattning och praktiska råd Publikationen Tidig eller sen hivdiagnos Publikationen Uppföljningstid efter hivexposition Publikationen Positivt liv Se www.folkhalsomyndigheten.se/hividag Under hösten 2015 publicerar Folkhälsomyndigheten även en studie om livskvalitet hos personer som lever med hiv i Sverige idag. Den kommer att läggas till på ovanstående hemsida under senare delen av 2015.