Kött, fisk och ägg I kostcirkelns 6:e grupp ingår bara animaliska livsmedel dvs. mat som produceras ifrån djur. I den här gruppen ingår förutom kött,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kött och Skolmat KRAV. 2 Hur ofta äter du kött av något slag, tex från nöt, gris, lamm och kyckling? Bas (1018)
Advertisements

Mat från mark och vatten
Livet på bondgården Sjövik -berättat av kossan Linda.
Tipspromenad om mat och klimat
Släng inte mat! Ta hand om den!
Djur Vilket djur ska bort?
DAGENS LEKTION Dagens ”Varför är ni här?” Filmvisning av Älskade kött
Fetter & Vatten Fett – Energigivande näringsämne.
Unga i Piteå granskar måltider
Kostcirkeln del 4 Mjöl, gryn, pasta och bröd (Spannmål)
Kostcirkeln del - 3 Mjölk och ost
Näring och individuella behov åk 8
Hållbar utveckling Hållbar utveckling är hur vi ska kunna fortsätta med att exempelvis få rent vatten utan att det förstör för andra människor på våran.
Livets former Djur.
Kostcirkeln del 1 – Potatis och Rotfrukter
Kostcirkeln del 7 - Frukt och bär
Kostcirkeln del 5 - Matfett
Mat och klimat.
Läran om samspelet mellan växter, djur och natur
Hållbar utveckling Vad är det för något? Vad handlar det om?
Så arbetar KRAV med ekologiskt och med nya kriterier för klimatmärkt mat Klimatsmart mat – långt ifrån eller nära?
Mat.
Mat och hälsa åk 6.
Det var en gång en man som  inte var nöjd med sitt redskap.
En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov
En liten pp om vårt energisystem
Matsmältningssystemet
De heliga skrifterna Tanach - Det judiska namnet för GT. Den judiska bibeln innehåller samma skrifter som Gamla testamentet i kristendomens Bibel. Tora.
Människan Vi människor har en överlägsen hjärna och en unik hand med tumme. Människans första steg mot att bli människa togs när hon började använda.
Linné delade in djuren och växterna
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Hur ska man planera upp sina måltider?
Vad ska du äta och varför ?
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Varg Vedad Arifovic 2012.
Sveriges matkultur.
Här kommer lite fakta om Jordbruk.
Energigivande näringsämnen
Biologi Livets former.
Repetition.
Energigivande näringsämnen
Exempel på elevsvar uppgift 1
Utter Uttern är Smålands landskapsdjur..
Kostcirkeln del 5 - Matfett Matfett kan man dela in i framförallt två grupper: Hårt matfett – Främst smör och margarin som innehåller en stor mängd animaliskt.
Biologi - Livets former.
Urvalsmetoden: Växtförädling/djuravel
Repetition av näringslära
Syfte: Att utveckla förmågan att värdera dina val och handlingar utifrån H E M Kunskapskrav: Konsekvensförståelse för att kunna göra smarta val samt kunna.
SYFTE: Fördjupa er i näringslära/hälsa. Resonera/utvärdera måltider?  Lunch: Pannkaka?  Sammanfattande test lektion 47  Det som vi främst kommer att.
Ursprungsmärkning!. Om ursprungsmärkning Det finns regler för obligatorisk ursprungsmärkning för vissa livsmedel, vilket bl. a regleras i EG-förordningar.
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Äta för att behålla en god hälsa
Veckans fördjupning handlar om en sorts mat. Vet du vilken
Vad gör vi idag? Lek 3 Vad händer idag och varför?
Varför du ska dricka kranvatten...
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
Ekologi: Östersjön.
Hållbar utveckling.
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Presentationens avskrift:

Kött, fisk och ägg I kostcirkelns 6:e grupp ingår bara animaliska livsmedel dvs. mat som produceras ifrån djur. I den här gruppen ingår förutom kött, fisk och ägg även kyckling och skaldjur.

Kött I Sverige äter vi främst griskött då det är vårt billigaste kött. Fläsk- och kycklingkött måste man ALLTID serveras väl genomstekt då bakterier såsom trikiner och salmonella kan leda till kraftiga magkramper och magsjukdomar. Köttet ska vara vitt då det är klart. Nötkött innehåller inte samma mängd bakterier varav man kan servera nötkött ”mindre tillagat” t.ex. blodigt. I Sverige äter vi mycket malt kött (färs) och då främst nötfärs (nötkött), fläskfärs (griskött) samt blandfärs (nöt- & griskött)

Kyckling Kyckling växer mer och mer och tillhör idag ett att våra allra mest populära livsmedel. Det är ett allsidigt och nyttigt köttalternativ som dessutom är mer skonsam mot miljön än t.ex. nötkött. Precis som med griskött måste man ALLTID steka kycklingkött ordentligt. Bakterier såsom salmonella kan leda till kraftiga magkramper och magsjukor. Kycklingen ska vara vit när den är klar. När man använder sig av kyckling i matlagning är det viktigt att man använder separat skärbräda, kniv och redskap ELLER diska detta noggrant när du byter livsmedel.

Fisk & skaldjur Fisk och skaldjur tillhör ett av våra mest nyttiga livsmedel. Det är fullt av framförallt omättade fetter och mineraler som är livsviktiga för dig. I Sverige delar vi in fisk i två grupper efter vilket vatten fisken är fångad. Havsfisk eller insjöfisk. ”Fisk ska lukta fisk och inget annat, då är det bra fisk”. I Svenska vatten håller fisken (i många fall) på att ta slut. T.ex. torsken är snart utrotad om man fortsätter fiska upp lika mycket som idag.’ Världsnaturfonden har släppt en så kallad ”fiskeguide” över vilka fiskar och skalddjur som är ok att köpa: http://www.wwf.se/source.php?id=1448467

Ägg Ägg är ett väldigt billigt livsmedel jämfört med kött, fisk och fågel, och dessutom väldigt snällt emot miljön. I Sverige äter vi ca: 200ägg per person och år. Sverige är ett av få länder i världen där man kan äta ett rått ägg utan att riskera att bli magsjuk. Detta pga. stränga svenska regler som äggproducenter måste följa. De svenska värphönorna har helt enkelt en av världens bästa levnadsstandarder.

Äggmärkning Äggmärkningen* talar om hur äggen produceras, det vill säga hur hönan lever, hur hon bor och i vilken miljö hon vistas. Siffer- och bokstavsraden (koden) på ägget berättar alltså om hönorna får gå ute och vilken typ av inredning som stallet har. 0-ekologiska, 1&2-frigående utomhus/inomhus, 3- burhöns. Koden på ägget talar också om i vilket land ägget är producerat och på vilken gård. Här framgår således vilken bonde (äggproducent) som har haft ansvaret för hönornas skötsel och produktionen av äggen. Koden talar till och med om vilket stall hönorna har hållits i, om äggproducenten har hönor i flera olika stall på sin gård.