Förmaksflimmer Philip Morsing

Disposition Vad är förmaksflimmer? Fladder? Hur vanligt är det? Är det farligt? Antikoagulantia inkl NOAK Övrig behandling: rhytm vs rate Antiarytmika Ablation aktuellt? NOAK – ngt för NLL? (DEL 2).

Flimmermekanism Extraslag från foci vid/runt lungvener som leder till snabb oregelbunden förmaksdepolarisation och oregelbunden (ofta snabb) kammaraktivitet.

Förmaksfladder Samma risk/handläggning avs antikoagulantia Annan mekanism Re-entrykrets i hö förmak Svårare att beh farmakologiskt MEN lättare att abladera – istmusablation.

Folksjukdom Incidens >300,000 pers i Sverige (Friberg 2013) 3-4% av vuxna befolkningen 25% ”tysta flimmer” Högre åldrar Vanligare hos män

Varför flimmer? Klassiska faktorer: ålder, manligt kön, hypertoni, hjärtsvikt, koronarsjukom, klaffel, thyreotoxicos. ”Nyupptäckta” faktorer: obesitas, sömnapné, gener, njursvikt, obstruktiva lungsjukdomar: ”From supraventricular extrasystoles to atrial fibrosis” På sikt tilltagande förmakförstoring/fibros

Stadier Paroxysmalt <7 dygn, oftast<1 dygn Persisterande>7 dygn, hävs med konvertering Långvarigt persiterande >1 år Permanent (accepterat)

Är det farligt? Strukturerat medicinskt/psykologiskt omhändertagande med information till pat/anhörig. Flimmerskola? Flimmersköterska? INFO: Behandla risk för blodpropp. Beroende på övr riskfaktorer: om inga inga tabletter alls. Pulssänkande mediciner. Pacemaker hjälper EJ. Ablation ej riskfritt, ej 100% effekt. DET GÅR ATT LEVA MED KRON FLIMMER. Den stora behandlingsvinsten antikoagulantia Långvarigt hög kammarfrekvens – viss risk för svikt – takycardicardiomyopati. Strokerisken beroende av totala riskbilden för stroke –CHA2DS-VASC2

Rhytm vs Rate Behandling utöver antikoagulantia symptomstyrd Utredning: Blst, Na, K, krea, PK, APTT, thyr-lab. Eko: VK-funktion, hypertrofi, VF-dilatation? I första hand frekvensreglering Om besvärande symptom/ung pat antiarytmika ev därefter lungvensisolering (”ablation”). Behandla hela patienten: rökning, hjärtsvikt, övervikt, hypertoni, OSAS, hyperlipidemi, motion

Frekvensreglering Betablockad förstahandsval – endos- 2-dos? Digitalis Calciumflödeshämmare – Isoptin (Cordarone) I viss fall dubbel (trippel) His-ablation på äldre god effekt. Symptomlindrande, lägre frekvens vid paroxysmer Elitidrottare sämre effekt.

Antiarytmika Alla har risk för proarytmier. Ges till symptomatiska pat. Multaq: hyggligt effektivt, kan ges pol-klin, ej vid svikt el coronarsjd. Interaktioner. Tambocor: Bra effekt. Inneliggande insättning. Ej svikt el coronarsjd. Pill in the pocket. Cordarone: går vid svikt/ischemi. Effektivt. Långtidsbiverkningar lungor, thyoridea. Sotalol: Mest använda. Stor risk för proarytmier. Förlängt QT. SÄTT UT (byt till betablockad).

DC-konvertering Akut om påverkad pat Aktuellt på symptomatiska pat. Flimmerduration <48h. Elektivt efter 3 v antikoagulantia. Även antikoagulantia efter, därefter CHADVASC-styrt. Erbjuder oftast 1 försök till de flesta Farmakologiskt: Brinavess – använder vi ej Ingen depåeffekt av ström.

Lungvensisolering. Symptomatiska patienter Gärna testat 1 antiarytmikum Yngre pat med mindre förmak Parosyxmala/peristerande Antikoagulantiaindikation kvarstår oförändrad –beror på CHADSVASC 60% bra efter 1 ingrepp. Kanske 80% efter 2 Transeptalpunktion: radiofrekvens- el kryoablation mot lungvenerna i vä förmak. Risk för: tamponad, hematom ljumske, atrioesofagal fistel. Lungvensstenos.

.