Lennart Nygren, Umeå universitet Familjen, familjepolitiken och välfärdssamhället Lennart Nygren, Umeå universitet Föredrag vid konferensen Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlikhälsa och social hållbarhet, Göteborg 19-20 maj 2015

Teman: Hur förändras dessa? Förändrade familjemönster Familjepolitiska trender i Europa och Sverige Vad menas med familj? Vad menas med familjepolitik? Hur förändras dessa? Hur förhåller de sig till varandra?

Exempel på definitioner av familj Ett socialt delsystem som bidrar till den totala effektiviteten i samhället: gemensam bostad, äktenskap, uppfostran av legitima barn, en enda (manlig) försörjarroll, och delade inkomster (Parsons 1956). ”Familjen är den grundläggande och naturliga enheten i samhället och äger rätt till samhällets och statens skydd”. (Artikel 16(3) i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna). En enhet med individer som delar resurser och tar hand om varandra (Beaujot 2002)

Förändrade familjedefinitioner Kärnfamiljen ifrågasätts som norm. Den feministiska kritiken: - ifrågasättande av maktrelationer och patriarkatet - kritiserar ojämlikheter - för in idéer om intersektionalitet - inkludering av alternativa relationer. Är ”familj” den adekvata benämningen? Trost (1988) Family types: two-parent, one-parent, childless and families with teenagers.

Förändrade familjemönster Allt svårare att ge en enda definition av familj LAT allt vanligare; men kan ha olika orsaker ”Den andra demografiska transitionen” har lett till fertilitet under reproduktionsnivån Fler men mindre hushåll Fler äldre men också fler barnlösa par. Behovet av intima relationer tillfredsställs utanför familjen Kan fertiliteten stiga? Effekter av ökad instabilitet i parrelationer? Två-parsrelationer? FDT = 1700-1800. Minskande fertilitet och mortalitet. Orsak emotioner och ekonomi vad gäller barn. SDT representeras av vuxnas strävan efter självförverkligande (arbete) enligt Lesthaege 2010 Källa: Hushåll och familjer i förändring. Befolkningsprognos 2012-2021. LST/MRT Stockholms läns landsting. Demografisk rapport 2012:5.

Många sätt att kategorisera de “nya” familjerna: Kärnfamiljen Den utvidgade familjen (extended) Multi-generationsfamiljen Sammanboende ogifta Ensamföräldrar; delad vårdnad Blandfamiljer/ombildade familjer LGBTQ-familjer, regnbågsfamiljer Enpersonshushåll Living Apart Together (LAT), särbo Transnationella familjer Pendlarfamiljer Och hur ska de räknas?

”Hushåll” i det offentliga språket Ska vi tala om familjer eller hushåll? Problem vid folkräkningar. Vilka ska ingå i underlaget? SCB: Bostadshushåll – kyrkobokförda Kosthushåll - gemensam bostad och ”hushållning” Familjeenhet - alla sambo eller ensamst över 18 år RTB-hushåll – max två generationer, registrerad relation, gem. boende

Långsamma förskjutningar Källa: SCB

Andra viktiga förhållanden Ökade ekonomiska klyftor Bostadssegregation Ett växande prekariat Ökad psykisk ohälsa En ökad migration till följd av krig och konflikter Även i andra länder:

Stora skillnader mellan länder Giftermål Skilsmässor Omgiften Kvinnans ålder vid första giftermål och vid första barnets födsel Förekomsten av sambo/särboförhållanden Men också vissa gemensamma drag: Sjunkande fertilitet Fler skilsmässor Senarelagda äktenskap

Andelar av familjetyper i EU27 (2007) Kuronen, M. (Ed. 2010) Research on families and family policies in Europe: State of the art. Jyväskylä: Family Research Center, Jyväskylä University. Kuronen, M. (Ed. 2010) Research on families and family policies in Europe: State of the art. Jyväskylä:Family Research Center, Jyväskylä University.

Skilsmässofrekvenser (2008), Eurostat Källa: Kuronen,ibid.

Genomsnittlig ålder vid första giftermålet, kvinnor 1970-2004 Källa: Kuronen, ibid.

Andel skilda som gifter om sig i förhållande till alla äktenskap i europeiska länder (1960 & 2006) Källa: Kuronen, ibid.

Vilken roll kan staten ha? Institutionell (bevara/kontrollera familjen) Demografisk (påverka reproduktion) Economisk (humankapital, arbetskraft via barnomsorg etc.) Socialpolitisk (omsorg, fattigdom) Främja jämställdhet (minska orättvisor, främja rättigheter) Främja barnens välfärd (stöd, skydd, fostran) Källa: Kaufmann (2000) Politics and policies towards the family in Europe, se även Thévenon (2011) Family policies in OECD countries: A comparative analysis Kaufmann, F. (2000). Politics and Policies towards the Family in Europe: A Framework and an Inquiry into their Differences and Convergences. In F-X. Kaufmann, A. Kuijsten, H-J. Schulze & K. P. Strohmeier (Eds.), Family Life and Family Policies in Europe 2, Problems and Issues in Comparative Perspective. Oxford. 419-490. Thévenon, O. (2011) Family policies in OECD countries: A comparative analysis. Population and Development Review 37(1), 57-87.

Familjepolitiska hörnstenar Reglerande: lagar om adoption, skilsmässa, barnavård etc. Rättigheter kopplade till arbete Jämställdhet Ge information om familjestöd, statistik, och t.ex. hälsofrämjande kampanjer Finansiella: beskattning, subventioner, försäkringar och bidrag. Blum, S. & Schubert, K. (2010). Politikfeldanalyse. Wiesbaden. In Kurhonen (ibid.)

Olika familjepolitiska riktningar De europeiska länderna har utvecklat 4-5 distinkta familjepolitiska modeller. Kan t.ex. uttryckas i termer av defamilisering. Vad är det? I den utsträckning hushållens välfärds- och omsorgsansvar reduceras antingen via välfärdsstatliga insatser eller via marknaden Se t.ex. MacLaughlin & Glendinning (1994), Esping-Andersen (1999) Lister (1994). Se även Kröger (2011).

Source: Hantrais, L. (2004) Family policy matters, p. 200.

Den svenska familjepolitiken

Tre faser i svensk familjepolitik? Tron på vetenskapen och den sociala ingenjörs- konsten Den kritiska veten- skapen, främst feminis- tisk kritik 2015: tillbaka till ingen- jörskonsten? - granskningssamhället - evidensbaserat familjestöd - sociala investeringar

Har familjepolitiken tappat kraften? Källa: Salonen, T. (2011) Välfärd inte för alla. Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige. Rädda Barnen.

Socialtjänsten som familjepolitisk aktör – pågående forskning (Gümüscü, Khoo & Nygren, 2015)

Some Key Findings Ek Child welfare: Client or Consultant Addictions: Consultant/Colleague (or non-client) Social assistance: Client (or non-client) Elderly Care: Consultant then Colleague or Consumer Disability: Consultant/Colleague or Consumer

Till slut: Familjepolitiken påverkar familjen: Ökat (kvinnligt) arbetskraftsutbud och en i stort sett feminiserad omsorgsarbetsmarknad Möjligheten att arbeta och ha tillgång till barnomsorg har troligen hållit fertiliteten uppe i Sverige Ökad jämställdhet jämfört med länder som inte har samma nivåer och ambitionsgrad. Familjepolitikens utjämnande effekter kan ifrågasättas

Omvänt: förändringar i familje-förhållandena ställer nya krav Den ökade variationen av familjetyper provocerar religiösa/traditionella värderingar som är inbyggda i familjepolitiken i många länder. Mindre så i Sverige. Familjepolitiken anpassas för att hantera rättigheter för alternativa familjeförhållanden: samkönade par, LAT-förhållanden, transnationella familjer, ombildade familjer etc. Utanförskap, migration, ökade klyftor, segregation och även psykisk ohälsa skapar ändrade villkor för familjepolitiken

Tack!