Systemrisk 6 definitioner. Makrodefinition 1. Fokus på likviditetsbrist En efterfrågan på centralbankens pengar och andra likvida och säkra placeringar.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
SVENSKA HUSPRISER I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV
Advertisements

Pengar har flera funktioner:
Kreditmarknad, Arbetsmarknad, Aktiemarknad
Samhällsekonomi.
Prisbildning i en marknadsekonomi
Samhällsekonomi 2.
Finansdepartementet Kapitaltäckning Finansmarknadsminister Peter Norman
Tillväxt till varje pris?
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
SAMHÄLLSEKONOMI.
Riksbankschef Stefan Ingves 15 mars 2012 Finansiell stabilitet ur ett konsument- perspektiv Finansutskottet.
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Blanchard kapitel Förväntningar och stabiliseringspolitik
Per Jansson Framtida återgång till normal penningpolitik i västvärlden och faror på vägen.
Inflation  Definition: Allmän stegring av prisnivån  Mäts genom KPI (konsumentprisindex)  Riksbankens mål är att hålla inflationen på 2 procent/år (Riksbanken)
Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Behövs det pengar? Byteshandel.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Penningpolitisk rapport juli 2009
Räkenskapsanalys Teoriboken: block 5
Kapitel 23 Årsredovisning och analys.
Internationell Ekonomi
Få ut mer av ditt sparande
Föreläsning 12 Sammanfattning
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
1 Vi gillar amortering! Johan Hansing Nätverket Gilla din ekonomi 10 april 2014.
Har konjunkturcykeln ändrat karaktär? Mattias Erlandsson, Riksbanken
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Privat pensionssparande
Privat pensionssparande. Spara själv? Ska det verkligen behövas?
Presskonferen s 15 dec Stark konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Kraftig ökning i sysselsättningen Utlåning.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Aggregerat utbud och prisnivån.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Finansiell stabilitet November Kreditförlusterna väntas bli lägre Återhämtning i realekonomin Finansiella marknader fungerar bättre Lägre.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Finanssektorns stabilitet oktober 2007 Tomas Flodén.
Finansiell Stabilitet Juni Den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:1.
Ekonomisk information och extern redovisning
Penningpolitik Bo Sjö The MOney Market Penningmarknadsinstrument Vad är penningmarknaden? – Internbank marknaden nästa Löptid up till och.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Finansiell Stabilitet November Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Hushållens förmögenhet och skuldsättning Konjunkturseminarium 15 mars 2011 Johanna Ekblom Anders Lindström.
Aktier och aktiesparande
Inflation och deflation
Finansiell Stabilitet December Den finansiella stabiliteten i Sverige är god för närvarande Men bankernas motståndskraft mot störningar har minskat.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Finansiell stabilitet 2004: Lägre kreditrisker hos bankernas låntagare Tydligare tecken på återhämtning av konjunkturen har lett till anpassning.
Vad gör Almi?.
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
Behövs det finansiella systemet
Finansiella kriser Hans Sjögren Linköpings universitet 23 januari 2012.
Makroekonomi med tillämpningar
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Samhällekonomi.
Företagsvärdering och företagsarrangemang Del III.
Mål för God Ekonomisk Hushållning Annika Wallenskog.
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
Oroligt och riskfyllt 1. Hygglig tillväxt trots allt 2.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
Block 7 – Några kapitalmarknadsfrågor Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 3 december, 2004.
Att spara långsiktigt? En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Konjunkturer och inflation
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Presentationens avskrift:

Systemrisk 6 definitioner

Makrodefinition 1. Fokus på likviditetsbrist En efterfrågan på centralbankens pengar och andra likvida och säkra placeringar som överstiger utbudet. En snabb minskning av den lånemängd som byggts upp under boomen. En situation där låntagare som tidigare kunnat låna utan svårigheter nu inte kan låna alls oavsett villkor, en credit crunch, eller en kollaps av kreditmarknaden.

Makrodefinition 1. Forts. En framtvingad försäljning av tillgångar när likviditeten tryter, vilket i sin tur ytterligare sänker priset på tillgångarna – bubblan spricker. En hastig minskning i värdet på banktillgångar, vilket leder till osäkerhet om bankens värde, bank runs och i slutändan till insolvens och konkurs för många banker.

Makrodefinition 2, Ex post förklaring En system risk avser risken eller sannolikheten för ett sammanbrott i hela det finansiella systemet i motsats till problem i dess delar. Risken indikeras av att de olika delarna i systemet rör sig gemensamt, och att korrelationen mellan olika tillgångar ökar.

Makrodefnition 3. Fokus på skulduppbyggnad (Kaufman) Det har skett en markant ökning av den kortfristiga utlåningen. Låntagarna har i allt högre utsträckning finansierat sig med korta, rörliga räntor och sänkt löptiden i skulderna. Aktiemarknaden har inte fyllt sin uppgift att ge företagen nytt kapital. Ökad skuldsättning leder till bräckliga finansiella organisationer. Deras tillgångar och skulder har stigit mycket snabbare än deras kapital.

Makrodefinition 4, Förväntningsekonomi (Keynes) De sena stadierna i en boom karakteriseras av överoptimistiska förväntningar på den framtida avkastningen på investerinar som är tillräckligt starka för att motverka den allt större mängden kapital och de ökade produktionskostnaderna samt, troligen, en uppgång i räntorna. Detta ligger i finansmarknadens natur när man tänker på att köparna av finansiella tillgångar är okunniga om vad de egentligen köper och spekulanter som är mer intresserade av att förutsäga kortfristiga prisrörelser än vad ett rimligt långfristigt värde på tillgången är. När besvikelsen sätter in på en marknad som varit alltför optimistisk och där efterfrågan överstigit utbudet kommer katastrofen att leda till att priserna faller hastigt och våldsamt.

Makrodefinition 5. Finansiell instabilitet (Minsky) De finansiella institutionerna och själva marknadens funktionssätt ändras både till följd av marknadskrafterna och på grund av praxis och lagstiftning. Av detta skäl kommer utvecklingen i olika finansiella variabler att skilja sig under en lång expansionsfas mot erfarenheterna i den genomsnittliga konjunktucykeln. De förändringar som skett i den finansiella strukturen under en lång period av tillväxt möjliggör den finansiella panik som sedan utbryter. Ett element i utvecklingen mot ett finansiellt instabilt finansiellt system är en markant ökning i balansomslutningen i relation till inkomst och kapital.

Makrodefinition 5. Forts. Rubbningar i det finansiella systemet orsakas både av systemets egna egenskaper och av fel som människor gör. När en gång en kraftig reaktion satt in på de finansiella marknaderna, efter en lång expansionsfas, kommer bristerna i dess institutioner snabbt att bli uppenbara.

Makrodefinition 6. Negative externalities (Dow) Systemic risk is something that is built up before a crash and signifies the danger of the system-wide contagion of the crisis. The very spread of financial fragility and financial distress within the system of finance is thus called systemic risk, and can be defined as negative externalities occurring when one actor takes a risk that causes a further risk for others in the financial system.