CHAPTER 33 Ecdysozoans: The Molting Animals.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mat från mark och vatten
Advertisements

Råd till barn och föräldrar
Zoologi - Läran om djuren
Zoologi Läran om djuren
Jättepandan.
Menstruation, befruktning, graviditet och förlossning
Djurgruppernas utveckling
Inledning och avslutning, texten skall vara lätt att följa
Djur Vilket djur ska bort?
Ryggradslösa djur.
Våren På våren känns solen varmare. Snön smälter bort och dagarna blir längre.
Hot från den Levande naturen
Deuterostomate Animals
Australien Fakta Landets historia Turista i landet Kändisar
Chapter 25: Reconstructing and Using Phylogenies
Evolution 1859 Charles Darwin skrev boken ”om arternas uppkomst.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2
Ecdysozoa, tidsperspektivet
Svamp- & nässeldjurens evolutionära historia
Lophotrochozoa - Lophophorater
Gardeborn.se 1.Kunskapen om livet Tro & Vetande 2. Strukturen på livet Klassificering & Fossil 3. Omgivningen för livet Universum & Jorden 4. Konstruktionen.
DJUR del 3.
Cellen och dess delar.
DJUR del 2.
Ekosystem Ekosystem.
Abiotiska faktorer Icke levande faktorer.
Alger och Svampar.
Hästens anatomi - exteriör
Cellen är den minsta levande enheten
Linné delade in djuren och växterna
Ekologi Naturkunskap 1.
Grävling Grävlingens spår liknar en mycket, mycket liten människofot.
RYGGRADSDJUR Har utvecklats från ett liv i vatten till landliv
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Träningslära Styrka.
Evolution Sid
RÖRELSER, MUSKLER, BIOMEKANISMER
Biologi Livets former.
DJURRIKETS INDELNING Djur finns i många olika former och storlekar.
Kolets kretslopp.
Biologi Livets former.
– levnadsmiljöer försvinner
Paraneoptera Psocoptera: stövsländor Phthiraptera: löss
Vad är det som kryper?.
Ledtråd: Stort och vitt Is och snö
Lepidoptera.
Jordens, djurens och människans utveckling
Vad är det som flyger?.
Livets utveckling Livets uppkomst.
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Ekologi Liv på olika villkor.
Ekologi Liv på olika villkor. Ekologi = läran om huset Vad är ekologi? –Läran om samspelet i naturen –Samspelet mellan alla organismer (levande varelser)
Världens alla djur. Djurens utveckling Många som inte är upptäckta Olinguito Tidiga arter var ryggradslösa Från vatten till land och åter Växelvarma Jämnvarma.
6.Fylum Mollusca -Blötdjur
Leddjur Insekter, kräftdjur, spindeldjur och tusenfotingar
Fotosyntes. Ungefär för 3 miljarder år sedan var jorden en ganska dyster plats. Inte den gröna plats fullt av växter och andra organismer som vi idag.
Livets utveckling.
ÄR DETTA ETT DJUR?. En flercellig organism VAD ÄR DÅ ETT DJUR? Kan röra på sig Cellerna saknar cellvägg Begränsad tillväxt Svarar på stimuli Icke-fotosyntetisk.
Organismvärlden En översikt.
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Att dela in livet Vi söker efter sätt att organisera vår värld.
Blötdjur Har Slemmig mjuk kropp Sniglar Bläckfiskar Musslor
Parasiter/ nedbrytare
Svampar Svampar är närmare släkt med djur än med växter
LIVET BÖRJAR.
1.5 Larver och mångfotingar är storätare
Spindeldjur ett leddjur med åttaben
Att dela in livet Vi söker efter sätt att organisera vår värld.
Människans anatomi och fysiologi
Presentationens avskrift:

CHAPTER 33 Ecdysozoans: The Molting Animals

Exoskelett: ett viktigt steg i evolutionen + ger skydd och stöd + fäste för muskler  snabbare rörelser växer inte nytt mjukt skal färdigt då det gamla skalet lossnar djuret oskyddat och långsamt under skalömsningen

Exoskelett: ett viktigt steg i evolutionen maskliknande ecdysozoer har kutikula tunt, flexibelt stöder men skyddar inte hydroskelett, långsamma rörelser gaser, mineralämnen och vatten kan transporteras igenom binder djuret till fuktiga habitat tagelmaskar och nematoder har seg kutikula och kan leva på land

Exoskelett: ett viktigt steg i evolutionen hårda exoskelett är byggda av kitin kräver nya lösningar för kroppens uppbyggnad, t.ex. muskelstyrda lemmar skyddar mot uttorkning  landliv möjligt

figure 32-01.jpg 32.1 Figure 32.1

Phylum Kinoryncha, kinorhyncher Marina, lever i sand och dy < 1 mm Segmenterad kutikula Phylum Priapulida, korvmaskar Marina, lever nedgrävda i sediment 0,5-20 cm osegmenterade

figure 32-01.jpg 32.1 Figure 32.1

Phylum Chaetognatha, pilmaskar Marina rovdjur Kroppar med tre segment: huvud, bål, svans näring och exkretionsprodukter transporteras i vätskan i bukhålan m. hj.a. cilier huvud bål svans

Phylum Nematomorpha, tagelmaskar lever i sötvatten, t.ex. dammar Seg kutikula kan vara upp till en meter långa larven parasiterar på arthtropoder

Phylum Nematoda, rundmaskar Artrikt och vitt utbrett phylum stora mängder finns i jord Seg kutikula med många lager Muskulärt svalg rörelse genom kontraktion av longitudinella muskler parasiter: t.ex. trikiner, spolmaskar, elefantiasis

figure 32-05.jpg Trichinella sp.

Brugia malayi

figure 32-01.jpg 32.1 Figure 32.1

Phylum Onychophora, klomaskar tunn böjlig kutikula som innehåller kitin hydroskelett lemmar: utväxter ur kroppen bildar kloförsedda, oledade ben liknar antagligen arthropodernas förfäder

Phylum Tardigrada, björndjur fuktiga habitat, t.ex. mossa kitinförsedd kutikula, oledade lemmar, hydroskelett 0,1-0,5 mm saknar organ för gasutbyte och cirkulation överlever torka i vilostadium

figure 32-01.jpg 32.1 Figure 32.1

Arthropoda, ledfotingar Segmenterade kroppar muskler fästa vid exoskeleton de flesta arter har ledade lemmar rörelse, födointag, känselsinne en del forskare klassar alla ledfotingar i samma phylum här indelade i fyra phyla p.g.a. tidig separering av utvecklingslinjerna

Arthropoder: fyra nulevande phyla Phylum Crustacea – kräftdjur Phylum Hexapoda - insekter Phylum Chelicherata – palpkäkar (vattenspindlar, hästskokrabbor, spindeldjur) Phylum Myriapoda - mångfotingar

Phylum Trilobita havslevande organismer, för länge sedan utdöda tunga hårda exoskelett bevarats som fossil ledade lemmar med början till specialisering för olika uppgifter

Phylum Crustacea: kräftdjur parafyletisk grupp? Var förfäderna till insekterna kräftdjur? segmenterad kropp indelad i huvud, mellankropp (thorax), bakkropp (abdomen) naupliuslarv Decapoda: räkor, kräftor, krabbor Isopoda: gråsuggor Amphipoda: märlor, tångloppor Copepoda: hoppkräftor Cirripedia: havstulpaner ...

figure 32-01.jpg

figure 32-12.jpg 32.12 Figure 32.12

Phylum Hexapoda: Insekter Den dominerande djurgruppen: 1,5 miljoner arter beskrivna land- och sötvattenhabitat huvud med ett par antenner mellankropp med tre par ben, flygande insekter har ett eller två par vingar bakkropp gasutbyte med hjälp av tracheer

figure 32-14.jpg 32.14 Figure 32.14

Insekter Klass Apterygota: vinglösa hoppstjärtar, borstsvansar (t.ex. silverfisk) Klass Pterygota: vingförsedda ca 28 ordningar, indelade i tre grupper kan inte vika vingarna: dagsländor, trollsländor kan vika vingarna, ofullständig metamorfos t.ex. gräshoppor, skinnbaggar kan vika vingarna, fullständig metamorfos t.ex. skalbaggar, fjärilar

Insekter: ordlista Odonata:dragonfly: trollslända mayfly: dagslända Ephemeroptera: damselfly: jungfruslända Orthoptera: rätvingar Plecoptera: bäcksländor Dermaptera: tvestjärtar Thysanoptera: tripsar Hemiptera: skinnbaggar Homoptera: växtsugare Neuroptera: nätvingar Coleoptera: skalbaggar Trichoptera: nattsländor Lepidoptera: fjärilar Diptera: tvåvingar (flugor och myggor) Hymenoptera: steklar

Phylum Myriapoda: Mångfotingar Anatomiskt indelade i huvud och kropp kroppen segmenterad, böjlig, med stort antal ben massor med arter enkelfotingar (centipedes) är rovdjur med stora käkar, ett par ben per segment dubbelfotingar (millipedes) är växtätare, två par ben per segment

Phylum Chelicerata, palpkäkar kroppen indelad i framkropp och bakkropp framkroppen har två par mundelar och fyra par ben Klass Pycnogonida: havsspindlar Klass Merostomata: hästskokrabbor Klass Arachnida: spindeldjur

Spindeldjur välanpassade till landliv skorpioner lockespindlar (harvestmen) spindlar kvalster (mites) fästingar (ticks) organen som producerar spindelväv är modifierade lemmar i association med körtlar

Evolution av protostomer Började i havet Vätska som stöd och bas för rörelser  segmentering gav bättre kontroll sessila djur: kolonibildning  individuell specialisering predation  skyddande skal skyddande skal gav nya möjligheter till rörelse  exoskelett, muskler och lemmar  bättre möjligheter att invadera land