Nya lokaler denna vecka P.g.a. det stora deltagarantalet har övningarna flyttats till sal 530 idag och imorgon. Föreläsningen på onsdag 26 jan. hålls i.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Föreläsning 3 25 jan 2010.
Advertisements

Föreläsning 4 28 jan 2009.
Akustik eller läran om Ljud
Optik Läran om ljus.
Talföljder formler och summor
Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
Tränings och Tävlingslära
Biografi Född den 13 juni 1831 i Edinburgh
Kjell Prytz, Högskolan i Gävle,
Akustik.
Inledning Vi har valt mikrovågsugnen som tekniskpryl.
Vad är energi? Energi är något som har förmågan att utföra ett arbete eller göra att det sker en förändring.
Energi!.
Dagens ämnen Linjära avbildningar
Elläradelens byggblock
Speciella Relativitetsteorin
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar
observation förutsägelser experiment förenklingar.
Elektromagnetism och vågrörelselära 2B1350
Elektromagnetism och vågrörelselära 2B1350
Förra föreläsningen: Transmission genom en polarisator: Snells lag
LJUD OCH ANDRA MEKANISKA VÅGOR
Ämnen Följer kapitlen i boken
(Några begrepp från avsnitt 14.2)
Värmelära II eld och is TFRC35. Förra veckan Historik av värmelära Olika temperaturskalor Skillnad mellan temperatur och värme Termiska egenskaper – C.
Algebra och ekvationer
Fysik Föreläsning Optik 2.
Dagens ämnen Vektorrum Underrum Linjärt hölje
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2010 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
Exder EPC. Exder EPC Välkommen! I det här bildspelet går vi igenom hur man lägger upp nya artiklar samt skickar artikelinformation. Du bläddrar framåt.
Universums densitet?. För Enkel Wolfram Alpha Svar: g/cm 3.
Rymden Av Kristian Ottosson.
Centrala Gränsvärdessatsen:
Induktion, del 1 Induktion innebär att en elektrisk spänning alstras (induceras) i en elektrisk ledare, om ett magnetfält i dess närhet varierar. Detta.
Presentationsmaterial för grundskoleklasser
FK3002 Kvantfysikens grunder
Energiformer & omvandlingar
Förra föreläsningen: Laddning — elementarladdning ≈ 1, C Coulombs lag: Dielektricitetskonstanten i vakuum ≈ 8, C 2 /Nm 2 Faradays bur.
Förra föreläsningen: Coulumbs lag Elektrisk fältstyrka: (V/m)
Förra föreläsningen: Huygens princip: Sfäriskt strålande elementarstrålare eller strålartäthet Diffraktion genom en enkelspalt Youngs dubbelspaltsexperiment.
Kapitel 3 ELEKTROMAGNETISM.
Förtrogenhet med några mätinstrument
TATA31 Linjär algebra Examinator, föreläsare: Ulf Janfalk
Förra föreläsningen: Vågtal = Abs(vågvektor) Fashastighet
Rymden – vårt solsystem
Vad minns du från förra lektionen?
Föreläsning 14 Logik med tillämpningar Innehåll u Cuts och negation u Input/output u Extralogiska predikat u Interaktiva program, failure-drivna.
Assar DN v. 4, Förra föreläsningen: Pointings vektor Brytningsindex Fresnels ekvationer Snells lag Brewstervinkel Dopplereffekten TIR:
Förra föreläsningen: Dopplereffekten Brytningsindex Plana vågor — Inga variationer i fältkomponenterna vinkelrätt mot Polarisation: Linjär, cirkulär, elliptisk.
Förra föreläsningen: Huygens princip: Sfäriskt strålande elementarstrålare eller strålartäthet Diffraktion genom en enkelspalt Youngs dubbelspaltsexperiment.
Förra föreläsningen: Konservativt kraftfält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn Energiuppladdning.
Förra föreläsningen: Historisk utveckling av elektromagnetismen Vektorer Koordinatsystem.
Förra föreläsningen: Pointings vektor Brytningsindex
Förra föreläsningen: Gauss sats Konservativt kraftfält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn,
Förra föreläsningen: Dopplereffekten Brytningsindex Plana vågor — Inga variationer i fältkomponenterna vinkelrätt mot Plan linjärpolariserad våg: Polarisation:
Förra föreläsningen: j  -metoden – förutsätter själv- eller påtvingad svängning Impedans Resonans Q-värde Lastanpassning i seriekrets i parallellkrets.
Förra föreläsningen: Demonstrationer av interferens Modbegreppet Vågledare, optisk fiber Rektangulär hålrumsvågledare Dispersion Koaxialledare Dämpning.
KINEMATIK I 1-DIMENSION
Påminnelse, kursens syften Ämneskunskap Öva problemlösning Öva studieteknik/studiestrategi.
Info om laborationer I interferens/diffraktionslabben räcker det med att redogöra för ANTINGEN interferensexperimentet eller för ALLA diffraktionsexperimenten.
Elektromagnetiska vågor
Förra föreläsningen: Historisk utveckling av elektromagnetismen Vektorer ─ Läs på, ni kommer att behöva denna kunskap! Koordinatsystem ─ Dito. Kapitel.
Förra föreläsningen: Laddning — elementarladdning ≈ 1, C
Förra föreläsningen: jw-metoden – förutsätter själv- eller påtvingad svängning Impedans Resonans Q-värde Lastanpassning i seriekrets i parallellkrets för.
Assar DN v. 4, Förra föreläsningen: Pointings vektor Brytningsindex Fresnels ekvationer Snells lag Brewstervinkel Dopplereffekten TIR:
Förra föreläsningen: Gauss sats Konservativt (kraft)fält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn,
Labbregler En förutsättning för att göra en laboration är att man läst laborationshandledningen (finns för nedladdning på kurshemsidan
OPTIK Läran om ljuset.
Rymden jorden Vår planet heter Tellus. månen Tellus har en måne.
Lös rebusen för att få reda på vad Veckans fördjupning handlar om!
Presentationens avskrift:

Nya lokaler denna vecka P.g.a. det stora deltagarantalet har övningarna flyttats till sal 530 idag och imorgon. Föreläsningen på onsdag 26 jan. hålls i sal 438.

Viktig påminnelse: Kursens syften: Träna problemformulering och problemlösning Lära ut elektromagnetism och vågrörelselära Träna studieteknik

Förra föreläsningen: Vågtal = Abs(vågvektor) Fashastighet Transversella och longitudinella, skalära och vektoriella vågor Stående vågor Vågekvationen i en dimension Plana vågor, k  och  utgör högerhandsystem. dB

Denna föreläsning: Vad snackar vi om? Energitäthet och intensitet Pointings vektor Brytningsindex Snells lag Fresnels ekvationer Brewstervinkel, total intern reflektion Dopplereffekten

Några vardagliga fakta och observationer Rymden är (nästan) tom ≈ vakuum Vi ser stjärnor och solen Solstrålning värmer → Elektromagnetiska vågor består ej av materia och behöver ej materia för att färdas Elektromagnetiska vågor transporterar energi +q F+F+ F-F- F Tot +q F+F+ F-F- F Tot /2 + - ~

Energitäthet I boken (sid. 133) visas att energitätheten (J/m 3 ) i ett elektriskt fält med fältstyrkan E är: Analogt är energitätheten i ett magnetiskt fält med flödestätheten B: Energitätheten i ett generellt elektromagnetiskt fält blir summan av de två bidragen. Varning! Använd ej komplexa amplituder direkt i kvadratiska uttryck

Intensitet Intensiteten I (W/m 2 ) i en plan våg med elektriska fältstyrkan E i ett medium karaktäriserat av  r blir då:

Poyntings vektor Ett bekvämt och enkelt sätt att uttrycka intensiteten, i form av ett vektorfält som indikerar energitransporten per tids- och ytenhet, är Poyntings vektor S (W/m 2 ): Poyntings vektor varierar med tiden med frekvensen 2f varför man ofta istället anger dess medelvärde över en period: För en plan våg finner man att Reell notationKomplex notation

Randvillkor Vågekvationen är en generell ekvation med oändligt många lösningar. För att hitta speciella lösningar måst man lägga till initial- och randvärdesvillkor. De elektromagnetiska lagar Maxwell ställde upp innehåller i sig själva randvärdesvillkor (boken, sid. 138): n1n1 n2n2 E1E1 E2E2 E 1t E 2t På samma sätt:

Reflektion and refraktion för ”P-polariserade” plana elektromagnetiska vågor kiki krkr ktkt E iP E rP E tP B iS B rS B tS n1n1 n2n2 ii rr tt P från tyskans ”parallel” Polarisationen ligger i planet som spänns upp av k i och ytans normalvektor.

Brewstevinkeln kiki ktkt E iP E tP n1n1 n2n2 BB BB tt

Reflektion and refraktion för ”S-polariserade” plana elektromagnetiska vågor kiki krkr ktkt B iP B rP B tP E iS E rS E tS n1n1 n2n2 ii rr tt S från tyskans ”senkrecht” = vinkelrätt Polarisationen ┴ mot planet som spänns upp av k i och ytans normalvektor. x x x

Total intern reflektion Vad händer då? kiki krkr ktkt n1n1 n2n2  TIR Total intern reflektion (TIR)!

Exempel: Hund fotograferad med undervattenskamera i pool

Dopplereffekten vfvf Högtalare Mikrofon vDvD Fasfronter

Dopplereffekt, forts. Om nu ljudkällan också rör sig med hastigheten v S får man med ett liknande resonemang: Högtalare Mikrofon vDvD vSvS Ljudbang!Går det att få en ”ljusbang”?Cherenkovstrålning. Dopplerformeln