Fysisk aktivitet, kost och hälsa

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Träningslära med kost.
Advertisements

Musklerna Vad vi än sysselsätter vår kropp med arbetar våra muskler.
Kroppen är själens hus……
Männisokroppen.
Människokroppen.
Hälsa och Kondition.
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Mat och hälsa åk 8.
Kondition och träning.
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Rörelsesystemet För att du ska kunna röra dig krävs ett sammarbete mellan skelett och muskler.
Balans i livet.
Styrka & styrketräning
Näring och individuella behov åk 8
”Teorin” bakom konditions- och styrketräning!
Näringsämnen i kroppen
För dig som har typ 2-diabetes
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Träningslära 9:or ht 11.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Träningslära Kondition
Hud, skelett och muskler
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Idrott och hälsa Vannhögskolan
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
RÖRELSESYSTEMET.
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Hur ska man planera upp sina måltider?
ENERGI.
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Hälsa och Kondition.
Kroppens organ.
Konditon Upplevelsen av ett motionspass påverkas vilken intensitet träningen har. Man kan dela upp konditionsträning i två delar: Högintensiv träning och.
Hälsa och Kondition.
Vad finns i maten?.
Muskler.
Vem är jag? Jenny Gadell 33 år
Träningslära ÅK8.
Kroppens anatomi.
ATT BLI EN IDROTTARE.
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Repetition av näringslära
Hur påverkar sömn & frukost vår vardag. Hur viktigt är det egentligen?
Träningslära Pontus Fabricius – Personlig Tränare, Lärare i Idrott och hälsa och Folkhälsovetenskap.
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
Skelettet och musklerna
UTHÅLLIGHET (KONDITION) Uthållighet är förmågan att stå emot trötthet vid långvarig belastning UTHÅLLIGHET Aerob Anaerob En persons uthållighet kan testas.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Energi och Näringsämnen
Viktiga faktorer för att du ska må bra.
Hälsa och livsstil åk 7 Kondition.
Rörelseappartaten - Skelett & muskler
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Energi och Näringsämnen
Anatomi - hur är din kropp byggd?.
Lektion 3 Frukost Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa.
Det är eftermiddag och Wilma och Hugo har precis kommit hem ifrån skolan. De ska snart iväg till sin träning, men måste göra sin läxa först. – Vi måste.
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Presentationens avskrift:

Fysisk aktivitet, kost och hälsa

Skelettet Det finns olika slags ben i vår kropp: Rörben (armar och ben) och platta ben (pannben och skuldror) Dessa ben skyddar våra inre organ som t ex hjärta och lungor. Skelettet håller också vår kropp upprest.

Muskler Skelettmuskler: Muskler som fäster på vårt skelett som te x biceps och magmuskler. Hjärtmuskler: Vårt hjärta (kan vi inte styra med vår egna vilja) Glatta muskler: Tarmar och urinblåsa (kan vi inte styra med vår egna vilja)

Vår hälsa Fysisk aktivitet Kost Mentala hälsan.

Fysisk aktivitet - kondition Kroppens förmåga att utföra ett långvarigt arbete. Ju bättre kondition man har desto längre tid orkar kroppen hålla igång. Positiva effekter av konditionsträning: Hjärtats slagstyrka ökar (mer syre till musklerna) Lungornas kapacitet blir större (kan ta upp mer syre) Man känner piggare/gladare mentalt (endorfiner produceras i kroppen) Mindre risk för sjukdomar

Fysisk aktivitet - Styrka När vi gör något anträngande med våra muskler så är det styrka vi talar om. Positiva effekter med styrketräning: Ökad muskelstyrka Musklerna blir bättre på att ta hand om mjölksyra. Man känner sig piggare/gladare mentalt (endorfiner produceras i kroppen) Kordinationen blir bättre i kroppen. Mindre risk för sjukdomar

Styrka och träningsvärk När vi styrketränar så bryter vi ner våra muskler. Det är därför vissa ibland kan få träningsvärk i sina muskler dagen efter man har varit aktiv. Under vila byggs musklerna upp igen plus lite extra för att nästa gång orka med högre belastning. Det är då musklerna blir större och starkare.

Vila och sömn Det är under vila som kroppen byggs upp igen. Det är därför viktigt att man sover sina 8 timmar per natt. Får man för lite sömn kan man lätt bli sjuk och kroppen hinner inte återhämta sig. Musklerna bryts då istället ner för att byggas upp. För lite sömn kan också påverka den mentala hälsan genom att man kan känna sig hängig och lättirriterad. För lite sömn kan också bidra till koncentrationssvårigheter.

Kost Våra energikällor är följande: Protein (bönor och kött) Kolhydrater (ris och pasta) Fett (avocado och fisk) Förutom dessa tre energikällor så behöver kroppen vatten, mineraler och vitaminer.

Varför behöver kroppen en balanserad kost? Protein använder kroppen för att bygga upp nya celler. Viktigt för musklernas funktion Kolhydrater använder kroppen som bränsle vid fysisk aktivitet Fett använder kroppen också som bränsle vid fysisk aktivitet Mineraler ger näring till kroppen. Vitaminer kan kroppen inte själv producera. Därför är det viktigt att få i sig vitaminer genom sin kost. Kroppen består av ca 60-70% vatten. Kroppen behöver ca 2 liter per dag för att kompenserar för det vatten vi blir av med när vi rör oss.

Socker… Socker är beroendeframkallande Vi vill alltså ha mer och mer. När blodsockernivån i kroppen är låg vill vi ha i oss socker för att snabbt få upp den igen. Detta kan motverkas med att bla. äta flera gånger per dag, 5-6 gånger. Äter vi fiber- rik mat så håller vi också blodsockret på en jämn nivå. När vi får i oss socker blir vi först väldigt pigga men energin går snabbt ur kroppen.

Socker… Äter vi mycket socker så ökar risken att drabbas av diabetes typ 2. Äter vi mycket socker så ökar risken att bli överviktig. Detta beror bland annat på att vi får i oss mycket kalorier som vi sedan inte gör av med. Socker ger ingen mättnadskänsla utan är som vi tidigare nämnt beroendeframkallande. Vi kan alltså stoppa i oss mycket socker utan att bli mätta och nöjda.

Mentalt välbefinnande: Exempel på vad som kan menas med mentalt välbefinnande: Man är vid gott humör, lugn och full av liv. Man upplever lycka och nöjdhet Man har en positiv bild av sig själv Man har en positiv bild av andra och accepterar olikheter. Man har mål i livet som ger mening

Mentala hälsan och fysisk aktivitet Att vara fysiskt aktiv påverkar den mentala hälsan positivt. Man känner sig gladare och piggare. Att vara fysiskt aktiv kan motverkar stress. Stress under en längre tid kan göra så att man har ont i huvudet och svårt att koncentrera sig. När vi är fysiskt aktiva så bildar kroppen sitt eget ”må bra” ämne - endorfiner. När vi är fysiskt aktiva har vi ofta lättare att koncentrera oss.